När ens beteende går emot ens värderingar

Posted on

Mina värderingar säger en sak, jag beter mig på ett annat. Värderingskrockarna under mina resor uppstår ständigt, men vilka är dom? Och hur gör jag när mitt beteende går emot mina värderingar?

Mitt försvarstal för alla flygande resenär skapade ett stort engagemang och massvis med kommentarer URL och IRL. Jag har fått utveckla mina resonemang, fått ännu fler insikter och ifrågasatts och påhejjats. Stort tack till alla er som bidrar till att öka mitt medvetna perspektiv – det är guld värt!

En insikt jag fått är att jag förstått vart skon klämmer: mitt beteende går emot mina värderingar. Jag kan inte försvara mitt sätt att resa och flyga om jag utgår från mina värderingar men väljer att göra det ändå. Det finns alltså andra drivkrafter som får mig att resa som jag gör. Jag tänker inte förkasta mig själv fullständigt, att vara lycklig och må bra är också viktigt. Men det tål att tänkas på och hela det här inlägget handlar om just det, när beteendet krockar med värderingarna med reserelaterade vinklar som utgångspunkt.

Mina värderingar

Mina värderingar bygger på många olika saker men om jag väldigt förenklat ska koka ned dem som kan det trattas ned till två delar.

Solidaritet

Att ta beslut som gynnar och tar hänsyn till fler än mig själv. Välja viet före jaget. Se den stora bilden, tänka i flera steg, agera med ett konsekvenstänk. Kollektivets frihet för min. Det här är min grund i allt från djur, natur och miljö till ekonomi, klass och människors olika förutsättningar.

Feminism

Att alla är lika mycket värda, att skapa jämlikhet mellan könen. Stärka kvinnors rättigheter, skyldigheter och möjligheter runt om i världen. Systerskap och att motverka matchokultur samt vara en jämställd relation både hemma och när jag reser.

OBS: notera att detta är mina värderingar som gäller mig själv. Det betyder inte att jag tycker att det är rätt för alla eller att alla ska följa mina värderingar. En får ha vilka värderingar en vill.

När mina beteenden går emot mina värderingar

Det finns säkert hur många exempel som helst. Här är några tydliga med resekoppling. Jag ser fram emot att bli berikad med dina reflektioner på detta och att du delar med dig av dina exempel på när ditt beteende inte ligger helt i linje med dina värderingar.

Nyttja min ekonomiska position

Korruption är en av vår tids största problem och ödelägger allt ifrån den enskilda individen till hela länders möjlighet att utvecklas. Korruption finns för att det finns folk som är beredd att betala sig förbi byråkrati och systemen, på liten eller stor skala. Jag vill inte bidra till korruption men visst har det hänt att jag med min ekonomiska muskler betalat mig igenom situationer som krånglande visumansökningar och annan statlig administration. Ibland för att det är smidigt, ibland för att jag blir utnyttjad. Oavsett känns det förjävligt.

Äta djur

Jag är uppvuxen på liten gård med egen produktion av kött och har hela mitt liv varit tacksam för att jag vetat att djuren haft det bra och dött snabbt. Men varför ska djur finnas till för och dö för mig? Till och med födas bara för att dö för mig. Förutom det orimliga i dö-för-mig så innebär köttproduktion även stora slitningar på planeten. Jag har helt enkelt inga vettiga svar på varför jag äter döda djur förutom att det är gott och är enkelt. Och om jag ska följa mina värderingar så är det svaret inte gott nog. Ännu värre blir det utomlands där det inte finns någon svensk fågel-stämpel att hålla koll på eller kravmärkt mjölk. För att komma ett snäpp närmare mina värderingar äter jag numera inte nöt- och fläskkött. Känns så bra men jag saknar Max-hamburgare.

2017-03-15-23-17-01
Har alltid gillat djur. Ber på förhand ursäkt för att jag nästan blundar, krampaktigt håller i vår lilla get och mitt pannband från the 90’s

Göra kvinnliga sysslor

Jag skrev tidigare ett inlägget om att kliva in i en könsroll på resande fot och nu börjar bitarna falla på plats. Det inlägget var ett försök att reflektera och problematisera över mitt agerande när jag reser med min partner med utgångspunkten: Är det ett problem att vi är reseojämställda. Egentligen var det inlägget ännu ett försvarstal. Inför andra och inför mig själv. Jag inser nu att det handlar om att mitt beteende går emot mina värderingar. Jag väljer det som är lätt och smidigt för mig och oss, även om det är ojämställt – alltså emot mina feministiska värderingar.

img_5268
Typ den här übergulliga åsnefamiljen vill jag ju stanna och fota när vi passerar dem i Namibia. Och då kan jag inte köra bil och då blir vi reseojämställda. Det ska inte vara lätt!

Döma andra

Jag gör det utan att reflektera, skäms ofta efteråt. På resande fot får jag kämpa hårt för att inte låta mina fördomar begränsa mig. Min första anblick av en person är ofta fyllt med förutfattade meningar och generaliseringar. Sedan får jag aktivt förflytta mig till en mer öppensinnad och nyfiken approach. Min självbild är att jag ganska sällan agerar på dessa fördomar men däremot går hjärnan varm och det räcker för att jag ska döma ut mig själv. Jag ska vara bättre än så! Mina värderingar säger att jag är öppen inför olikheter så när min hjärna beter sig på ett annat sätt så blir det konflikt i skallen på mig.

Djur i bur och show

Mina besök på Sea world går emot mina värderingar men tydligen går det bra att gå på Skansen. Jag vill inte rida på en elefant men gärna på en kamel. Det finns inten stringens alls så uppenbarligen är inte mina värderingar tillräckligt starka för att lotsa mig så mina beteenden ligger i linje med varandra. Har skrivit om denna dubbeltydighet tidigare i inlägget Djur i bur som turistattraktion.

2013-07-26-15-20-55
Väldrillade delfiner i fångenskap under hela deras liv för att glädja människor som mig

Åka flyg

Uppenbarligen går detta emot mina värderingar eftersom jag var tvungen att skriva ett helt försvarstal för att rättfärdiga mitt hemska beteende. I alla de diskussionerna fick jag en insikt: Aldrig kunde jag väl tro att det skulle finnas så många likheter mellan alkohol och flygresor. Trots att mina värderingar och analysen är densamma så blir utfallet i mitt beteende totalt olika. Alkoholen väljer jag bort för andras skull, flygen väljer jag för min egen skull. Hur blev det så?

Kroppsfixering på bild

Jag har en fullt normal kropp. Varken pinnsmal eller rund (vid det här laget har ni ju sett min kropp efter att jag bjöd på nakenbad tidigare). Relativt stora bröst och en och annan valk och dubbelhaka i diverse osmickrande positioner. När vi reser och jag fångas på bild så händer det av förklarliga skäl att min kropp inte visas upp till min fördel utifrån diverse ideal. Och då läggar jag inte ut dem. Smalhetsnormen är sjukt stark. Baserat på mina värderingar borde jag aldrig begränsa mig och låta bli att lägga ut en för övrigt fin bild pga hur min kropp ser ut på bilden. När det väl kommer till kritan så gör jag det inte. Om jag bara lägger ut bilder på mig själv när jag ser snygg ut, hur ska då andra våga lägga ut vilka bilder som helst på sig själva från sitt strandhäng? Jag borde föregå med gott exempel och ha en ännu mer avslappnad relation till min kropp på bild, för min och andras skull. Men nej, jag bangar.

img_5830
Den här bilden till exempel. Fin kvällsol på öppet hav efter en hel dags dykning i Stora Barriärrevet. Och så lite mjuk mage och valkar. Så jag känner mig inte bekväm i den fast jag borde utifrån mina värderingar.

Bonusvärdering – var snäll!

Jag har också en värdering om att vara snäll. Mot andra och mot mig själv. Så utifrån den värderingen är jag både förlåtande när jag agerar emot mina värderingar och har full förståelse för att jag har lustar och viljor som driver mig att göra saker utan att följa mina värderingar slaviskt. Och det är okej.

Kanske får jag efter detta inlägg skriva ytterligare ett inlägg om när ens värderingar krockar med ens värderingar, alltså när snällvärderingen krockar med solidaritetsvärderingen – hur gör jag då? Det får bli en annan gång. Nu är jag nyfiken:

När går ditt beteende emot dina värderingar och vilka tankar väcks utifrån mitt inlägg?

PS. Det har varit enormt givande för mig själv att skriva det här. Tänk att en liten reseblogg kan ge en så mycket. Dessa gånger är jag så glad att jag valt en inriktning om att resa medvetet, jag sporras verkligen av att få analysera, tänka och rannsaka mig. Andra gånger hatar jag att jag valde ett så komplicerat ämne som medvetet resande men inte idag.

13 thoughts on “När ens beteende går emot ens värderingar”

  1. Ojoj, ja samvetet är alltid något svårt att alltid följa tillsammans med hjärtat. Men du verkar lyckas väl ändå! Tack för alla dina fina reseskildringar och funderingar kring livet – kul att läsa!

    1. Hej Mikael!
      Ja lätt är det verkligen inte men det är bara att fortsätta att försöka. Tack för uppmuntran och va roligt att du gillar att läsa om det jag skriver, du tycker jag nämligen att det är ännu roligare att skriva.

    1. Tack kära du. Har tänkt mycket på dig inför och under. Tack för all inspiration och för att du ständigt utmanar och utvecklar mig!

  2. Det viktigaste är att vara öppen för att utmana sina egna tankar och sitt agerande. Det måste vara bland det mest skrämmande man kan göra – att ifrågasätta sig själv. Så viktigt och bra inlägg! Förhoppningsvis får fler mod och idé att granska sig själva också.
    Själv försöker jag leva så nära mina värderingar som jag kan. Vilket kan var extremt svårt att erkänna att man inte alltid gör – som priviligierad vit människa från ett rikt land blir det ofta lätt att jag tar bekvämlighet framför billigare alternativ eller vad som kanske är bäst för miljön(tänker på flyg då framför allt eftersom jag aldrig kör själv utan mest åker kollektivtrafik eller delar fordon med vänner)

    Går inte att påminnas om detta för ofta! Jag ska ta en stund att reflektera över mina val senaste tiden och se hur de står i förhållande till mina värdering.

    Heja dig Linda!

    1. Du har så rätt, att ifrågasätta sig själv, oavsett om det kommer från en destruktiv eller sund ambition. Nyttigt är det dock ofta om en gör det konstruktivt och samtidigt som är snäll mot sig själv. Ingen kan bli perfekt direkt utan det krävs övning och under tiden så räcker det med framsteg även om det är små. Om mitt inlägg gör att du reflekterar så har jag nått mitt mål. Tack!

  3. Som sagt, tack för att du delar med dig Linda! Jag kan känna igen mig att slitas mellan vad man gör och sina faktiska värderingar. Och det kan också vara så lätt att prata om sina värderingar och skriva ut dem på blogg och i sociala medier – sen känner man att oj, nu efterlever jag ju inte alls det här själv?!
    Ett annat problem jag kan känna är att jag gärna vill ifrågasätta mina åsikter och resonemang och ta in alla andras tankar och idéer – något som gör att man i slutändan kan bli ganska förvirrad. Vad är egentligen rätt eller fel, hen säger si och hen säger så – var någonstans står jag?

    1. Förstår dig precis. Det är viktigt att lyssna in andras perspektiv för att utvecklas men en får inte tappa bort sig själv och om det är svårt att veta vad en själv tycker så tror jag att det är prova sig fram som gäller och se vad som känns bra och vad som känns dåligt, kroppen brukar säga till om en är fel ute…
      Det första håller jag helt med om, det är så lätt att skryta med fina ord om sina värderingar och sen när det väl kommer till kritan så kanske inte är så kaxig längre. Lösningen på det tänker jag är att vara ödmjuk inför just det, att värderingar kan ändras och att det är helt okej att rannsaka sig själv när en märker att en sagt en sak men beter sig annorlunda. kram!

  4. Är nog viktigt att vi alla funderar emellanåt vart vi står i olika saker, vissa saker kan ju förändras med tiden och åldern också.
    Ett bra inlägg 🙂

    1. Ja det kan vara jobbigt att rannsaka sig men ofta väldigt givande efteråt. Tack så mycket, kul att du gillade det!

  5. Häftigt att läsa dina tankar. Jag valde att inte kommentera på flyginlägget eftersom jag kände att en sån diskussion ville jag snarare ha med dig IRL. Ibland får jag påminna mig om att tankar också är beteenden, och går att förändra. För mig var rökningen ett sånt beteende som helt gick emot mina egna värderingar, och det var också när värderingarna vann över rädslan för tomhet (att offra något) som jag kunde sluta. Jag tror att det ofta är det, rädslan för att förlora något, som gör att jag går emot mina värderingar. Förlora en smak, en känsla, en upplevelse. Jag har nog ändå landat i att jag är precis lika lycklig här i det som är just nu som om jag skulle vara på andra sidan jorden – för mig handlar det mer om att vara närvarande än att hitta nästa grej. Där skiljer vi säkert på oss en hel del i våra personligheter, och ja – det är faktiskt helt okej. Jag tror däremot att det inte är någon idé att försvara val som går emot ens värderingar. Där är det nog bäst att säga ”jag vet att det är fel men jag gör det ändå”.

    1. Då ser jag fram emot en sån diskussion 🙂
      Klokt det där med rädsla, så kan det säkert vara, får fundera mer på det.
      Håller även med dig om försvaret om det som är fel. Jag gissar att när en gör det, så har en inte gjort upp med sig själv om vart en står. Kanske inte har accepterat att en själv väljer att göra just ”fel” utan fortfaran de försöker intala sig att det är ”rätt” eller inte helt rett ut sina värderingar. Tack för att du sätter igång ännu mer tankar Wilda!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *