Inkafolket imponerar i Sydamerika

Posted on

Inkafolket skapade något unikt, enastående och mäktigt under bara några decennier. Upp som en sol och ned som en pannkaka efter att spanjorerna slagit ut dem. Att vandra Inkaleden är speciellt. Varje minut av vandringen påminner mig om Inkafolkets storhet. 

I mars 2016 upplevde jag något jag drömt om sedan jag var liten: Att vandra Inkaleden till Machu Picchu. Om detta finns det mycket jag vill skriva. Så mycket att det inte ryms i ett enda inlägg. Jag vill berätta om praktiska tips kring vandringen, känslan att se solen stiga över Machu Picchu och att välja rätt företag som guider.

Första inlägget om Inkafolket och Inklaleden

Detta första inlägg handlar om inkafolket och deras imponerande samhällen som de byggde.

Redo för vandring
En av de första bilderna från vår vandring, förväntansfull över vilket landskap jag ska tillbringa de fyra kommande dagarna med.

Inte många rätt

Innan jag läste på trodde jag att Machu Picchu i sig skulle vara den högsta toppen och att det är fyra dagars plågsam vandring och en målgång. Så var det inte. Här är själva resan, eller vandringen, målet. Den högsta punkten kom redan under dag två och efter bara ett par timmar såg vi de första lämningarna av att det stora inkafolket levt just där. Vi fick en första lektion om varför huset var byggt i just den formen och placerad i just den riktningen och det blev tydligt direkt: Inkafolket hade fattat mycket om sin omvärld trots sin begränsade kontakt med just omvärlden.

Inkalämning 1
Den första Inkastaden vi såg redan efter några kilometer
Dead woman's pass
Jag och Erik vid högsta punkten, Dead woman’s pass 4200 möh.

Ruiner som påminner om kolonialism

Varje gång jag gick förbi ett spår av inkarikets bebyggelse blev jag påmind om att spanjorer härjat här en gång i tiden. Mördat, förslavat och utrotat inkaindianerna baserade på två vidriga drivkrafter: nationalism och ekonomi. Med rädsla för det som var annorlunda och en idé om att vi är bättre än dom samt jakten på rikedom fick spanjorerna att ta död på 15-20 miljoner inkaindianerna. Bara någon enstaka procent dog på slagfältet, de flesta arbetade ihjäl sig som slavar eller dog av de sjukdomar som spanjorerna drog med sig som inkafolket inte var skyddade mot.

Frågan är om Inkafolkets drivkrafter var desamma? Inkariket byggdes upp under bara 60 år och föll 40 år senare (år 1438-1533). Det är helt omöjligt att bygga alla dessa riken, inkl Machu Picchu, utan slavar och dessa kan knappast ha haft god arbetsmiljö. Inkafolket erövrade även stora områden och var i konflikt med många klaner som levde i skogen. När de var som störst sträckte sig Inkariket över 4 000 km, från Argentina i söder till Colombia i norr. Som sagt, det är inga änglar som lägger beslag på så mycket landmassa.

Guiden berättade om Inkaindianernas grymhet men det stora budskapet är ändå deras storhet. All kunskap de besatt, deras skicklighet vad gäller byggkonst och samspel med naturen. Jag fick precis samma känsla som när jag besökte Vasamuseet i Stockholm. Där finns skildringar om både de vidriga förutsättningarna för de som slet ombord och om Gustav Vasas krigståg, men helhetsintrycket är ändå What a great man he was. Varför känns det legitimt att hylla alla dessa erövrare som bekostat livet på så många? Beror det på att vi fascineras av makt och framgång oavsett konsekvenserna särskilt när det gått 500 år?

Inkastad
Inkafolket byggde sina städer i symbios med naturen och följde bergets naturliga form. Här har de skapat bäddar för att kunna odla
Inkastad
En del av en annan välbevarad Inkastad

Att lära sig på plats om inkafolket

Under hela vår vandring stannade vi regelbundet och pustade ut samtidigt som vår guide delade med sig av sin stora kunskap. Det är något speciellt med att lära sig saker i direkt anslutning till upplevelsen så jag tänker inte rapa upp allt jag fick lära mig om deras vattenledningssystem, klankonflikter, hierarkier och hövdingar, hur de dyrkade gudar och använde sig av solen, månen och stjärnorna. Allt jag kan säga är att de var oerhört skickliga och inkafolket fascinerar mig och att jag varmt kan rekommendera dig att åka dit. Inte bara för upplevelsen utan även för allt du kommer lära dig.

inkaindian
Ser ni Inkan jag imiterar?
Handstående hon inkafolket
Mina ynka 155 cm kändes ännu mindre när jag ställde min egen kropp i proportion till vad inkafolket skapat

Läs mer om Inkafolket och inkaleden

⇒ Första intryck av Inkaleden

Inkaleden – svar på praktiska frågor

⇒ Wayki Trek – Att välja rätt guide för Inkaleden

⇒ Machu Piccu – magiskt slut på Inkaleden

Dela detta!Share on FacebookShare on Google+Pin on PinterestShare on TumblrTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone

5 thoughts on “Inkafolket imponerar i Sydamerika”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *