La Boca skapar minnen. På något sätt är det det spontana och oväntade som gör hela resan. Det är då en inte hinner bygga upp förväntningar utan bara blir oerhört positivt överraskad.
La Boca bjuder på livemusik
Det som förvånar är också oftast långt ifrån det turistiska och ofta genuint och om jag har tur glömmer jag för en minut att jag är turist och passera som “en av alla andra”.
Den här dagen började upp och ned. Vi vaknade 13.30 trots att vi somnade strax efter midnatt, jetlagen eller min kropp som gör tonårsrevolt? När vi skulle betala vår frukost/lunch tog de inte kort. Självklart inget vi borde ha räknat med, men problemet var inte att de inte tog kort eller att vi inte hade tillräckligt med kontanter, utan snarare att Eriks en timmes letande och besök på sex banker och elva automater inte gav något resultat, “jo, det händer på helger att pengarna tar slut”. Det löste sig ändå och sen vände dagen.
Vi råkade gå in i sprudlande gatumusikanter som bjöd på najs blås och efter några varv i de turistiga kvarteren kring La Boca kunde vi återigen tacka Eriks nyfikenhet för att vi gick in i något typ av kulturhus där en soundcheck var i full gång. Bra lät det så vi slog oss ned och efter en iste och en guaccamole drog de igång. Oerhört melodiskt, någon typ av elektroniskt-futuristiskt-sköngung. Så där satt vi, helt oväntat, nedsjunkna i sköna soffor, på en stor balkong med liveband och dansande argentinare med en stjärnklar himmel rakt ovanför oss. Vi fick feeling om jag säger så.
Den som tänkte att festligheter bara passar för fredag och lördag har fel för när vi skulle gå hem denna söndagskväll fastnade vi framför någon typ av gatu-samba bestående av 30-40 pers som öste på bra. Minstingen var kanske fyra år men hängde med efter bästa förmåga med full glädje och energi. En stor skillnad mellan Sverige och många länder runt om i världen är familjers häng utomhus. Sjävklart beror det till stor del på det varma klimatet men i Sverige tycker jag vi har en oerhört stel syn på att barn måste sova kl 19.30 i sin säng. Vi fortsatte vår promenad hemåt, hittade en busshållplats och en buss som gick raka vägen hem, kunde inte köpa biljett på bussen men fick åka med ändå. Allt bara klaffade.
Så nu sitter jag här och är förälskad i Argentina trots att jag bara varit här i två dygn. Livet på resande fot alltså – i love it!
Låter ljuvligt!
Helt klart, idag sista dagen i BA, imorgon drar vi till Chile!
Åh det ser helt fantastiskt ut!
Tack! Det är det, mycket att fota som du skulle gilla!