Namibia – mitt 50:e land!

Posted on

Jag är ständigt på jakt efter att sätta min fot i ett nytt land, se mer av världen. Men varför är antalet länder så viktigt för mig? Varför denna hets om siffror?

Jag är halvvägs till den magiska gränsen om att besöka 100 länder. Jag slår på stort – Namibia är mitt 50:e land. Jag har i många år haft en förkärlek till att räkna länder och att besöka nya ställen hellre än att åka tillbaka till favoriter. Det handlar inte om siffran för siffrans skull. Det handlar om innehållet och vilka erfarenheter besök i femtio olika länder i fem kontinenter ger.

Jag tror att det i grunden handlar om att jag vill känna mig som är världsvan person. En person som har lite hum och med egna erfarenheter kan relatera till omvärlden. När Bolivias inrikesminister blev skjuten då han försöker tala med demonstranter några månader efter att vi kom hem och när vattnet i La Paz tog slut under hösten så var det tack vare min vecka i Bolivia som jag intresse läste om nyheterna. Jag är inte alls lika uppmärksam eller nyfiken på när motsvarande saker händer i Costa Rica.

Det går verkligen att förvärva sig den här kunskapen och referenspunkterna på andra sätt. Läsa böcker och se på film till exempel, men inget av detta har jag någonsin varit ett stort fan av, jag somnar så fort jag försöker! Det är långt ifrån hur jag är när jag reser – då är jag mer än vaken.

img_4961
Namibia är vackert om än något enformigt under vissa sträckor

Mitt sätt att resa

Tänk att det finns så många sätt att resa på. Vissa gillar att resa genom att uppleva mycket av lite på djupet medan andra föredrar lite av mycket på ytan. Flytta till ett annat land och bli en av de som bor där. Resa långsamt och stanna länge på ett och samma ställe, anamma kulturen. Skrapa på ytan och få en hint och en känsla men inte så mycket mer än så. Allt har sin charm och även om jag helt klart lutar mer åt lite av mycket så trivs jag med att resa på ett varierat sätt.

Jag känner ofta att nytt känns mer värt än att åka tillbaka men efter mina dagar i Sydafrika känner jag tvärtom. Jag känner mig långt ifrån klar med det landet. Jag vill mer än gärna åka tillbaka för att bredda och fördjupa min erfarenhet av ett så mångfacetterat och intressant land. Historien, politiken, naturen, äventyren, stad och landsbygd. Förstå betydelsen av klasskillnaderna, möta en ung framtidsinriktad generation som vill förändra och förbättra och så ännu fler möten med locals.

img_5022
Njuter av Namibias kvällssol på en kulle och ser sol gå ned bakom bergen

Mina 50 länder

Det kan tyckas skrytsamt men jag är stolt över de 50 olika länder i fem olika kontinenter som jag besökt. Det finns dessutom en ganska god spridning om jag får säga det själv. 25 länder inom Europa och 25 länder utanför. Mellanöstern, Västafrika och Centralamerika är vita fläckar som måste fyllas under de närmaste fem åren!

De här 50 länderna har jag besökt:

Afrika: Uganda, Tanzania, Kenya, Egypten, Sydafrika, Namibia

Asien: Vietnam, Malaysia, Japan, Sydkorea, Taiwan, Kina, Hongkong, Singapore, Sri lanka

Europa: Sverige, Schweiz, Danmark, Norge, Cypern, Grekland, Tyskland, Ryssland, Slovakien, England, Spanien, Belgien, Frankrike, Italien, Vatikanstaten, Monaco, Island, Tjeckien, Finland, Estland, Österrike, Nederländerna, Polen, Litauen, Lettland

Nordamerika: USA, Kanada, Kuba

Oceanien: Australien, Nya Zeeland

Sydamerika: Argentina, Chile, Bolivia, Peru, Ecuador

Vilken restyp är du? Lite av mycket eller mycket av lite? Ständigt på jakt efter nytt eller förtjust i att komma tillbaka och ta upp utforskandet där du var sist?

p.s Mitt egentligen mål är 155 länder och dit är det ju minst sagt en bra bit till. Jag får kämpa vidare!

 

13 thoughts on “Namibia – mitt 50:e land!”

  1. Oj, vad stressigt det blev. Jag räknar inte länder utan upplevelser Sedan blir det att jag reser tillbaka till Filippinerna varje år med anledning av mitt privatliv där och skolan. Det finns så mycket att se och uppleva och du är på god väg att nå dina mål.

    1. Varför blev det stressigt? För att du oxå måste åka till 50 länder? Vi gör alla det som passar oss bäst och din relation till Filippinerna är både stark och spännande så jag tycker det är superhärligt att du utvecklar den!

  2. Jag gillar att det finns något av ett djup i ditt räknande av länderna. Och jag håller verkligen med dig. Det är lättare att på något sätt finna intresse i och kanske också kunna relatera till något som händer på en plats man faktiskt besökt. Sen gillar jag också att flytta till nya länder – och jag skulle vilja göra det ännu mer. Men det tär också på en att hela tiden bilda sig en ny vardag på en ny plats. Så just nu blir det kortare resor istället för flyttar, och så vill jag gärna besöka Sydamerika då det är ett väldigt oupptäckt territorium för mig.

    1. Jag är alltid imponerad av de som flyttar, så oerhört stora påfrestningar men samtidigt fantastiskt såklart. Hoppas du får uppleva sydamerika snart – det är mer än fint!

  3. Jag är också nörd som gillar att räkna. Fast åker ändå tillbaka till samma länder också, men helst till en ny plats då.
    Vill se och uppleva nytt. Och är lite rädd för att bli besviken om jag återvänder tror jag…
    Har också 50 länder just nu. Och återvänder inom några dagar till Tanzania.

    1. Då kan vi nörda ihop. Intressant om det där med att bli besviken, kanske är det oxå en drivkraft i mig, att inte vilja riskera det.
      Tanzania är ett av de länder jag varit i flest gånger som är ”långväga” och det är ett superhärligt land och det finns ju enormt mycket att upptäcka. Ha så kul!

  4. Jag är en riktig återbesökare. I år har vi besökt en del nya länder och jag insåg att det måste finnas fler Danang (Vietnam) Tokyo (Japan) och Ibizas (Spanien) som jag inte vet om ute i världen. Jag gjorde nyligen en lista (fast min man sa att det är fult att vara listavstrykare) och tänker den låta styra våra val för nya resmål. Det är det som driver mig att se nya ställen ”tänk om jag hittar en ny favorit”.

    1. Jag älskar listor så jag stödjer dig fullt ut i att skriva så många listor du och kan stryka. Det går ju att stryka både för att resmålet blir av och för att det inte längre känns aktuellt. Återbesök har sina fördelar så mixen är kanske bäst.

  5. Många kloka ord här! Jag räknar länder på ett ungefär. Siffran ger en bild över hur berest jag är och det ger kredibilitet och trovärdighet när jag faktiskt har en reseblogg och uttalar mig om resor. Sen får man inte bli blind och låta siffror bli den enda måttstocken. Jag har t ex varit i samtliga länder i Centralamerika, men inte ”rest i djupet” på dem, inte varit där särskild länge. Å andra sidan finns t ex Ryssland där jag säkert har varit tio gånger och spenderat minst ett år totalt.

    Om målet vore att besöka alla världens länder, hade jag säkert redan gjort det. Men som du säger, det handlar ju om innehållet, också för mig. Och slutligen, jag tycker inte alls du låter skrytsam, var snarare stolt!

    1. Där sa du något som jag verkligen känner igen mig i. Särskilt i början när jag började blogga kände jag att jag snabbt var tvungen att skriva om så många ställen som möjligt för att visa upp en bredd. Det går ju helt klart att fördjupa sig men för mig som vill prata om medvetet resande så blir bredden viktig snarare än djupet på några få ställen. Variationen är ju dock eftersträvansvärd. För mig är nog det viktiga att själv reflektera över hur bra koll det går att säga att en har om ett land utifrån hur mycket tid som spenderats där, i vilka regioner och vad en gjort. Tack för klok kommentar och jag ska fortsätta vara stolt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *