Kan turismen rädda Resten av Sverige?

 I en ny minidokumentär undersöker Po Tidholm hur det står till med Resten av Sverige. Hur ska det gå för den svenska landsbygden och vilken roll kan turismen spela för landsbygdsutveckling? Kan turismen till och med rädda Resten av Sverige?

Po Tidholm har gjort den oerhört välproducerade och fina dokumentären Resten av Sverige om Norrland och landsbygdsfrågor. Om urbanisering, om storstadsnorm och om en orättvis politik. Om svikna löften, utanförskap och människoöden. Så vacker och sorglig på samma gång.

Om du inte sett denna miniserie i tre delar: Se den!

Jag identifierar mig mycket med det som beskrivs. När jag växte upp hade min by lanthandel, byaskola och flera sorters kvällsaktiviteter för barn och unga. Nu finns endast förskola för ett tiotal barn kvar. Jag vet hur jag då tänkte att mina barn för mitt liv inte skulle behöva växa upp i Stockholm och samtidigt såg ned på de i byn eller orten som nöjde sig med det lilla och inte flyttade in till stan. Idag bor jag i Stockholm och försöker febrilt hålla kvar en fot i Västerbotten, jag känner mig varken som det ena eller det andra.

Turismens lösningar för Resten av Sverige

Ett avsnitt handlar om eventuella lösningar på avfolkningen som den svenska landsbygden lider av och Po lyfter bland annat upp ökad turism som ett alternativ. Han gör ett besök i finska Rovaniemi där Tomten bor vilket drar till sig mer än en miljon personer från hela världen varje år. Po åker till det superhäftiga Treehotels i Harads utanför Luleå som blivit superpopulärt trots att det bara funnits sedan 2004. Kan den här typen av ovanlig verksamhet säkerställa en levande landsbygd?

Historiskt sett har Norrland och dess naturresurser nyttjats och det är genom skogsindustrin och gruvnäring som många arbeten vuxit fram. Tiden förändras och frågan är om det är feltänkt att rädda Norrland genom att istället exploatera ytan till förmån för nyfikna turister som söker efter något unikt och exotiskt?

Turismen ger liv

Turism skapar arbetstillfällen och kräver infrastruktur som även lokalbefolkningen kan få nytta av. Samtidigt tänker jag att det måste kännas konstigt att bo på en ort och veta att enda anledningen till att jag kan bo kvar här och vår ort kan leva är för att det finns en strid ström av turister som vill besöka det vi har att erbjuda.

Så funderar jag på hur de i Thailand tänker och hur de ser på vad turismen får för konsekvenser för deras liv. Den ekonomiska tillväxt som turismen medfört, alla de jobb som skapats. Å ena sidan, hur känns det att ens jobb bara finns för att tillfredsställa en annan persons lyxkonsumtion? Men å andra sidan, vad skiljer en frisörska på Storgatan mot en servitris på en restaurang i Filippinerna eller en hotellägare i det svenska inlandet? Finns inte alla dessa serviceyrken för att det finns en efterfrågan eller skapade behov? Å tredje sidan bygger många delar av turismen på att några sliter hårt och offrar mycket för att andra ska kunna spendera sina semesterpengar på resor och på sätt plocka russinen ur kakan: Bo i en stad med all lokalservice som det innebär och åka bort till lugnet när de känner för det. Nä, helt enkelt är det inte, snarare väldigt komplext.

Ja, det här inlägget innehåller fler frågor än svar och jag hoppas du vill berika mig med dina reflektioner. Har du sett Resten av Sverige och gav det dig i så fall några tankeställare? Hur går dina tankar kring när ett land bygger så mycket av sin utveckling på turister? Hiss eller diss?