San Francisco hälsar välkommen och 6 reflektioner om det

Posted on

En stor anledning till att jag reser är allt jag får lära mig och alla insikter det ger. Jag brukar kalla det att jag får fler referenspunkter att hålla mig i, jämföra med, utgå ifrån. Denna resa är inget undantag. 

Reflektioner om att landa i San Francisco

Efter en lång resa och en lång dag har jag redan samlat på mig ett gäng nya och flera som jag vill dela med mig lite reflektioner om. Jag tar tankarna i kronologisk ordning så som det kommit till mig.

1. Det finns så sjukt många som reser mycket med flyg

När vi väl satt på planet från Stockholm kändes det som att det var länge sen jag flög senast. Den senaste riktiga långflygningen var nästan två år sedan. Det kändes bra i magen att det var ett tag sedan sist. Vi mellanlandade i Köpenhamn och eftersom planet mot SF var tre timmar försenat tog vi in på SAS Lounge för att få sitta skönt, ladda telefonerna och äta/fika så mycket vi ville. Det slog mig då, bland alla affärsresenärer, hur ruskigt många människor det är som har globala resor som en del av jobbat. Som flyger så mycket att de har diamant-kort och rör sig så bekvämt att loungerna är deras andra hem och andningshål mellan varven. Plötsligt kändes mina 6-10 flygresor/år som ingenting.

2. Tänk all mark som ingen ens satt sin fot på

Vi flög i dagsljus/skymning/gryning över Grönland och norra Kanada. Extremt mäktiga vyer. Vit is och snö i oändlighet. Rosa himmel och en sol som omvandlar snö till guld. Jag stirrade ut genom fönstret i hopp om att se en isbjörn ströva omkring eller åtminstone en val. Men icke. Så slog det mig, all denna mark som ingen satt sin fot på. Som är helt oberörd av kanske både människor och djur. Coolt att det finns sånna platser på jorden.

3. Ojämlikheten gör ont i själen

USA är den tredje största nationen i världen utifrån befolkningen. De har högst BNP i världen (mer än hela EU) och bland OECD-länderna har de den högsta genomsnittslönen samtidigt som man har den fjärde största ojämlika inkomstfördelningen bland samma länder. Även om jag visste detta blir det så extremt svart-på-vitt utifrån alla människor som lever på gatan. Permanenta tältläger under en bro och skumma typer som hänger längs gatan. Hemlösheten/utanförskapet finns på öppen gata. Någon snortar ur handflatan, en samlar på sig så mycket saker att vagnen välter, någon tappar byxorna. Det stinker. Fy fan för att vara ett land med så mycket framgångar och samtidigt så många som lever under all värdighet.

Svårt att fota ojämlikheten. Både av respekt och min egen säkerhet. Det här är påväg ned till pendeltåget och där ovan sitter flera av de som har det allra tuffast

4. När månen fotas av locals då är den ovanligt cool

Vi tog morgonbåten tillsammans med övriga pendlare från Alameda där vi bor över till San Francisco. Redan under promenaden till båten, innan det ljusnat såg vi att månen var gul och stor. Väl i kön till båten hängde den som rött ljust rött klot över bron i horisonten. Försökte fånga på bild utan särskild framgång. Såg mig omkring och Amerikanerna stod på rad i hopp om att spara skönheten i mobilkameran. Där och då blev det uppenbart att detta nog inte är något som varje morgon erbjuder.

måne
Bättre än så här blev det inte, men ja ni fattar, sjukt mycket coolare i verkligheten

5. USA är verkligen de olika människornas land

En av de absolut vackraste sakerna med att komma till USA är alla människors olikheter som i sin egen uppenbarelse blir så tydlig. Varenda människa i Sverige framstår som blek. Och de som sticker ut i Sverige skulle smälta in här. Det mångkulturella och den stora differensen mellan människor ger verkligen utrymme för det ena mer oväntade efter det andra.

Som en hyllning till olikheten

6. De kan verkligen göra en höna av en fjäder

Vi besökte fängelset Alcatraz efter främst rekommendationer från Helena/Oh darling. Audio-turen skulle tydligen vara riktigt bra. Tog första färjan ut till ön, såg den 15 minuter långa introduktionsfilmen och lyssnade sedan under 45 minuter på en mycket välgjord ljudslinga. Fängelset Alcatraz har inte mycket till historia. Några försökte fly, ingen lyckades vad de vet. Inga levnadsförhållanden som var orimliga. Inga människoöden som har någon vidare djupare historia förutom kanske en viss Al Capone. Trots detta fjuttiga underlag lyckas de bygga en bra tur. De blåser, inte helt oväntat, upp sig själva och det de har att erbjuda men gör det också väldigt bra.

alcatraz
The Fängelse med stort F

Imorgon väntar jobb på coworking-kontor och sen mer jakt på det udda och vardagliga och allt däremellan.

2 thoughts on “San Francisco hälsar välkommen och 6 reflektioner om det”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *