Det fantastiska att se fram emot men sedan bara kunna se tillbaka på. Kluvna känslor inför vad jag aldrig mer kommer göra.
Första, enda och sista gången
Det finns tre saker som jag tror, känner mig ganska säker på men en ska aldrig säga aldrig, att jag aldrig kommer göra igen. Frågan är vad som kan ligga framför mig som jag bara kommer göra en enda gång?
Vara gravid
Det är en underlig känsla. Att längta efter något men samtidigt absolut inte vilja att det ska vara över. Det är klart att jag längtar efter Vismer nr 4. Få lära känna vem Little John egentligen är. Men jag skulle också kunna tänka mig att bara pausa graviditeten här och nu. Jag gillar att vara gravid på nästan alla sätt utom att det är en pers att få på mig skorna. Något är liksom i vägen.
Gifta mig
Det var en liknande känsla inför bröllopet. Jag hade längtat så mycket efter att få gifta mig och ge mig, min blivande man och alla gäster några magiska dygn. För varje dag vi kom närmare insåg jag också att jag aldrig mer kommer planera ett bröllop igen. Det är liksom gjort när den där helgen infinner sig. Även om att planera bröllop inte alltid var roligt var det fantastiskt att ha det att se fram emot. Fantastiskt!
Resa jorden runt
Eller inför vår resa runt jorden. Som jag då sett fram emot att få vara på långresa. Att få besöka så många olika platser, få uppleva det jag trånat efter, i vissa fall i decennier. Samtidigt, när planeringen är gjord och resan påbörjad, då skiftar det från att se fram emot till att upplevas och så småningom minnas. Det är ju härligt på sitt sätt. Men det är något med det imaginära, det som ännu ej skett, som är obetalbart på något sätt.
Se fram emot och se tillbaka på
Så för varje dag som jag närmar mig en förlossning, förlorar jag också en dag som gravid. För jag tänker mig nog inte att det blir fler graviditeter. Hur fantastiskt jag än tycker att det är att varje dag känna att min kropp är magiskt enastående. Jag ser inga fler bröllop framför mig. Och faktiskt inte en till jordenruntresa heller. Barnumgänge, kärleksfyllda helger och resor – absolut. Men inte just det där som bara sker en enda eller några få gånger i livet.
Jag funderar på vad jag kan ha framför mig i samma dignitet som en graviditet, bröllop och jorden-runt-resa. Vår framflyttade longstay i Vietnam är helt klart en sån och säkerligen kommer jag göra fler drömresor men inte någon som finns särskilt uttalad eller inplanerad. Men utöver det vet jag faktiskt inte. Det fick mig att fundera, har du stora once-in-a-life-time-grejer som du har kvar framför dig som du drömmer om?
Var ska jag börja? Att se en VM-final i fotboll på plats. Att stå på toppen av Mt Blanc. Att springa min första Ultra. Att nå runstreak 500. Att sätta mig på världens längsta reguljära flygresa. Och så vidare. Längtar verkligen tills jag kan sätta igång med fortsättningen. 🙂
Haha, jag tänkte att det borde gå att komma på fler saker, tack för inspiration. Inser att en Klassiker är en sån sak jag tänker mig att jag ska göra en gång och sen inge mer. Det blir kul att följa våra onceinlife-grejer framöver!