Resereflektion nr 11 Hur återger du dina resor?

24 juni, 2017

Det du säger om en destination du besökt påverkar andras bild av det landet. Du har alltså ansvar för den bild du förmedlar. Men hur ofta tänker du på vilken bild du återger?

Berättar jag om bilden av Champoluc ovan eller under molnen?

Den bild vi har av ett land bygger på både det vi nås av via medierapporteringen, vårt rationella tänkande av kunskap och tidigare upplevelser samt det vi har hört från andra. Jag tror att många bara babblar på om vad de upplevt. Delar med sig av sina tankar utan att aktivt tänka på vilka pusselbitar de ger den andra. Det behöver inte vara fel, men det förstärker ofta fördomar och stereotyper och i längden är det problematiskt om bilden av ett land blir för smal.

Tre tipsfrågor att reflektera över på flygresan hem

Vilken bild vill jag ge av det land jag varit i?
Vilken uppfattning tror jag att personen jag ska prata med har om landet?
Vilka uppfattningar om detta land vill jag förstärka eller försvaga?

Vi ska självklart vara ärliga men en medveten resenär tänker igenom vilka saker som den framhäver och håller tillbaka för att ge en medveten bild av destinationen. Jag har börjat men inte riktigt fått rutin på det än.

Brukar du reflektera över hur du återger ett resmål? Om ja, vad är dina knep för att tänka aktivt på det?

Nyfiken på mer läsning på samma tema? Läs det medvetna porträttet av Anna och Ann Arbor

resereflektion

Kommentarer

14 svar till ”Resereflektion nr 11 Hur återger du dina resor?”

24 juni, 2017

Sanna Rosell

Jag tänker rätt mycket på hur jag pratar/skriver om mina resmål – framför allt med dem som inte är lika resvana, ifall de tenderar att ha skygglappar i ögonvåran. T.ex. kommer jag alltid på mig själv med att berätta om mitt älskade Sydamerika med inledningen ”Men det är faktiskt inte så farligt som media får det att framstå…”. Det slår mig nu att jag automatiskt går i försvarsposition mot den mediala bilden och försöker kompensera upp den med mina reflektioner. Får du också försvara vissa resmål eller resor?

Svara
1. 25 juni, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Intressant! Har lite samma känsla av Sydafrika, att jag vill förekomma vissa diskussioner/fördomar/antaganden genom att säga att det kändes tryggt bara för att jag just vill kompensera, nästa oavsett om jag kände mig trygg eller inte. På ett sätt blir det tokigt och är absolut inte vårt ansvar, å andra sidan, vem ska väga upp den mediala bilden om inte de som varit där och som dessutom skriver och pratar om det?
  
  Svara
24 juni, 2017

Ann Rumbleinthearctic

Jag är med i en facebookgrupp, eller faktiskt flera, för folk som bor i USA, det jag alltid stör mig på är hur ensidiga folk verkar vara. De definiera USA som den lilla platsen de bor på, de definiera amerikanarna utefter hur de beter sig i den lilla (eller stora) staden de bor i. Jag hade väl kanske tur i början av min USA vistelse att jag hamnade i Alaska, där även de som bor där säger ”jaha så du ska till USA”, eller den mer korrekta formen ”the lower 48” så fort man skulle flyga någonannastans. För att de som bor i Alaska, är på alla möjliga plan helt annorlunda än de allra flesta som bor i ”the lower 48”, där kan jag verkligen dra alla över en kam. Som en bekant sa nyligen som besökte Fairbanks för första gången ”it is like a parallel universe”.

Vad jag vill säga med denna novell är väl mer att jag lärt mig att USA är så himla stort, och det är helt omöjligt att dra alla över en kam när de kommer till kulturella företeelser osv. Detta har även gjort mig väldigt försiktig med att definiera Svenskar, och hur svenskar beter sig eller hur livet i Sverige är. När jag beskriver olika delar är jag noga med att ge en väldigt nyanserad beskrivning. Till och med när jag sett en film och folk frågar om den var bra har jag svårt att ge ett bra svar, för jag vet att även om Jag tyckte filmen var bra så är min smak helt olik andras (inte allas förstås men ändå).

Jag vet vad jag gillar (berg och skog) så om någon frågar mig vad jag tycker om en storstad så kommer jag nog börja förklaringen med att, jag gillar ju inte städer, eller jag gillar ju mest berg, eller jag gillar inte trängsel, MEN och sedan ge en beskrivning! Låter kanske snurrigt, men livet i Alaska har verkligen ändrat hur jag definierar platser och andra resmål i USA.

Och ja, jag kanske glorifierar Alaska alldeles för mycket, men Alaska är ju mitt hjärta 😊 Och om någon också gillar berg och skog och livet i det vilda så vet jag att Alaska kommer vara en match made in heaven för den personen också (fast å andra sidan är ju Alaska väldigt stort, med två större städer som de flesta förknippar Alaska med, så ja, smaken är som baken, delad)!

Svara
1. 25 juni, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Hej Ann! Stort tack för din lilla novell du delar med dig av, superintressant att läsa! Du verkar klok och genomtänkt och jag önskar att generaliserande termer som att namnge en befolkning inte vore ett problem men idag är jag så rädd för att folk ska tro att jag spär på vi och dom genom att använda begrepp som svenskar när jag bara önskar att alla som känner sig som svensk fick vara svensk och sågs som svensk.
  
  Alaska blev jag inte precis mindre sugen på när du beskriver det sådär. Om jag nån gång kommer dit så ska jag leta rätt på din bloggkommentar och höra av mig 🙂
  
  Fortsätt vara du och sprid din mission om att vi måste bli mer nyanserade när vi beskriver platser och folk, så kommer världen bli bättre.
  
  Svara
25 juni, 2017

Christian

Jag försöker vara så ärlig som möjligt så att de som läser mina reportage får rätt bild av landet, men samtidigt se om det finns fördomar som inte stämmer. T ex att maten i Polen är stabbig – det stämmer på de första ställen men det finns undantag och de tipsar jag om. Osv!

Svara
1. 25 juni, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Intressant att du med dina matinlägg från länder såklart kan utmana folks föreställningar om hur maten i det landet är. Kul att du reflekterat kring det.
  
  Svara
26 juni, 2017

FREEDOMtravel

Vi tycker att det är superviktigt att vara ärliga. Om vi inte skriver både om det positiva och det negativa – hur ska läsarna kunna lite på oss då? Jag tänker att det ju är grejen med resebloggare, jämfört med t.ex. resereklam. Själv läser jag resebloggar just för att få en personlig och ärlig beskrivning. Sedan får man ju vara tydlig med att det ÄR ens personliga uppfattning av just det som man själv såg och upplevde.

Svara
1. 7 juli, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Det borde vara så enkelt samtidigt tror jag att det är så svårt i verkligheten, särskilt för läsaren som kanske inte alltid vet om det är mer av en inspirationsblogg som bara lyfter upp det positiva eller en mer nyanserad blogg med både för- och nackdelar. Jag tror lösningen är transparens för all måste ju får göra som de själva vill.
  
  Svara
26 juni, 2017

Jeanetet

Jag väljer att bara skriva om sånt som jag verkligen kan rekommendera, allt annat får inte komma upp på bloggen. Jag har medvetet valt att lägga min energi på platser som är värda ett besök. Det jag kan irritera mig på är att läsarna tror att man är köpt bara för att man har ett samarbete…

Sv: Jo tiden gör det lite lättare att leva med det men det är inte förrän den här månaden drygt ett halvår senare som allt det praktiska med alla saker och själva husförsäljningen är klar. Knappt at jag vet hur man gör när man slappnar av för det har varit så mycket den senaste tiden. Men nu ska jag ta mig en flera veckor lång semester och hitta tillbaka till reslusten igen. Tack för din fina kommentar och för att du tipsade mig om att länken var fel. Guld värt!

Svara
1. 7 juli, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Frågan är ju om läsare hade velat veta allt som du väljer bort att skriva om, som du inte imponerades av? Och nej, samarbetsåsikter eller tyckare ska vi inte bry oss om.
  
  Glad att du börjar hitta energin igen. Kram!
  
  Svara
27 juni, 2017

Annette

Intressant frågeställning. Jag har funderat på samma sak, men när det gäller att recensera böcker, vilket jag gör. Ärlighet till hundra procent är det som gäller för min del, både när det gäller recensioner av böcker och recensioner av platser vi har besökt. Men, det är ibland lättare sagt än gjort. När man får böcker av en författare eller ett förlag får man ibland stålsätta sig för att vara ärlig om man inte gillar boken. Det är lättare att bre på med positiva superlativer än att förmedla vad som inte var bra. På en våra senare resor gav vi barnen en egen kamera för att de skulle känna sig mer delaktiga i det vi upplevde. Det var en lyckträff på många sätt. En sak som jag insåg då, är att mina foton visade enbart vackra vyer, goda maträtter och förmedla rent allmänt en positiv känsla. I barnens kamera fanns bilder som nog låg närmare sanningen, totalt sett… Jag hade fotat de böljande fälten i Toscana, de fantastiska maträtterna, den vackra utsikten o.s.v. Bland barnens bilder fanns både sådana bilder OCH bilder på skrotupplag, taggtrådar längs vägarna, kitschiga dekorationer utanför butiker… Jag tror att jag sållar bland det jag ser redan när jag är på plats, och har siktet mentalt inställt på det som är vackert, medan barnen uppenbarligen såg platserna mer som de faktiskt var. Även om jag nu är medveten om att jag väljer att visa det jag tycker är vackert, och kanske nämner litet kort att något inte var så bra som förväntat, tror jag att jag vill fortsätta att lyfta fram det jag uppskattat på en plats. Min reseblogg är ju en resedagbok med vad vi vill minnas från resan, och en gallring av bilder måste ske för att bloggen inte skall svämma över. I den gallringen försvinner nog det ruffiga och sjabbiga, om jag inte ser något konstnärligt och därmed vackert i det 😉

Svara
1. 7 juli, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Hej Annette! Så spännande att låta barnen fota, det var en riktigt rolig ide att pröva för de som reser med barn. Att recensera kan jag tänka mig eftersom det finns ett så tydligt subjekt, oavsett om det är en författare eller hotellägare. De vill ju ha vårt omdöme och vi vill vara ärliga men samtidigt så svårt när en kanske inte är helt nöjd. Kul att du lämnade en kommentar!
  
  Svara
28 juni, 2017

Christine – 29°

Absolut! Är alltid ärlig och försöker förmedla en bredd av info, men är också noga med att inte endast belysa alla bra saker om ett resmål, Många som tittar på eller varit med i reality TV-serier tycker personer och situationer ”är vinklat”. Och jag är extremt skadad av mitt jobb, när det kommer till den frågan om att vinkla saker/hur framställs någon eller något.

Jag gör skillnad på hur jag förmedlar beroende på om det gäller blogg, mail eller muntligt. Bloggen har sitt speciella upplägg utifrån mig som person, mail är på ett annat sätt och där ger jag även mer direkt info baserat efter läsarens frågor. Och om jag tex pratar med folk jag inte känner är jag också noga med att förklarar vem jag är som person och vad jag uppskattar, för en resenär som kanske är min motsatt kommer troligtvis inte alls uppskatta samma saker som mig.

Oavsett så håller jag inte inte tillbaks om jag tycker något är dåligt. Har en upplevt/restaurang/guide/företag etc varit sämre eller rent av katastrof så bloggar jag självklart om det också. Annars tycker jag man medvetet förskönar och vinklar verkligheten.

Svara
1. 7 juli, 2017
  
  Linda Engström, resamedvetet.se
  
  Tack för dina tankar Christine. Frågan är väl om det är skillnad på att välja bort det dåliga eller skriva om det dåliga. För läsaren är det ju det och för den måste en ju hela tiden tänka på vad som är relevant för personen att veta. Och tänka in vad som kan vara en tillfällighet och vad som är strukturellt dåligt.
  
  Svara