Sällan har jag fattat så spontana beslut men igår bokade jag och en kompis en weekend till Istanbul. Ett land jag inte besökt, en stad jag längtat efter i många, många år.
Jag reser med min vän Lisa. Vi gjorde en kompisresa till Warszawa för 10 (!) år sedan och nu var det dags att slå till igen.
Jag älskade Warszawa och håller den ihop med Ljubljana som mina favorithuvudstäder i Europa. Warszawa överraskade med god mat, allt från vegansk hål i väggen till fine dine. Lazienki parken var ljuvlig och staden vimlade av liv.
Om du tvekar på Warszawa kanske detta kan vara en bra start: Sex fördomar om Warszawa
Take off: Istanbul
Nu är det alltså dags för Istanbul. Jag har gjort noll och ingen research men kan inte tänka mig att staden kommer göra mig besviken. Jag vill för ovanlighetens skull inte maxa resan utan njuta av det jag erbjuds i de områden vi hamnar. Det som blir, det blir bra om ni minns mitt nya rese-livs-mantra. Jag vill äta mat, gud jag längtar efter att äta riktigt god mat, från enkel till avancerad som omväxling till vardagens eviga korv och makaroner och potatismos och fiskpinnar.
Jag vill bada hamam. Köpa dadlar och nötter på marknader. Lapa vårsol. Imponeras av den Blå Moskén. Strosa och uppleva stadspuls. Vara i gott sällskap och befinna mig i en annan kultur än den svenska.
Nedan tre bilder från Marrakesh i Marocko, verkligen inte samma stad men där fanns dadlarna, stroset och hamamen som jag drömmer om att få uppleva igen.
Med tanke på min okunnighet om Istanbul – har du några tips mottages de mycket tacksamt.
Lämna ett svar