Mot de italienska alperna och morgonens hårda insikt som höll på att förstöra allt kunde åtgärdas och till slut kom vi fram till vår nattliga destination.
Inspirerad av Katarinas liveblogg när hon åkte nattåg till norraste Norrbotten kommer här vår etapp 1 av Italienska alperna. I skrivande stund ska vi precis åka mot backen.
05.22
Upp tidigt för att packa, Erik kollar upp exakt vart vårt boende ligger och konstaterar att ”It is totally surrounded by mountains. It can only be reached by cable car”. Dålig research av mig! Vi som tänkte anlända kl 23.30 och då går ingen linbana. Bara att boka av och hitta nytt. Nästan helt fullbokat. Finns ett för 12000 och ett för 42000. Tänker utanför boxen och väljer ett annat skidsystem. Cervinia får bli en annan gång, nu ska vi tydligen till Champoluc. Blir lika bra det.
11.03
Noterar att det ska bli plusgrader och regn. För ett samtal med vädergudar med oviss effekt.
13.50
På flygbussen som inte kommer iväg pga brinnande lastbil söder om Stockholm, hoppas ingen blivit skadad.
15.55
Kommer fram till flygplatsen, 40 min sena och är glad att jag har en partner som är mer tidsrealistisk än mig som lagt in marginal
20.32
Hämtar ut hyrbilen 21.07 Betalar vår första vägtull, 3.4 euro
22.35
Inser att jag är omgiven av vackra berg men ser inte ett smack pga total mörker. Blir en överraskning imorgon. Slingrande vägar. Klättrar upp för backarna med söta alphus runt mig.
22.44
Ser ett slott som svävar fritt i mörkret
23.24
Checkar in, stupar i säng.
00:00
Avslutande kvällskonversation
L: Frukosten är åtta, går vi upp 7.30 älskling?
E: Nej, 7.00
L: Varför?
E: För vi är på semester
Slut på konversationen. God natt!
På återhörande – följ gärna 155cm.se på facebook
Shiiit, vilken tur att ni upptäckte var hotellet låg på morgonen redan, det hade kunnat bli väldigt fel ju. Vi var ju precis i österrikiska alperna och sov sista natten i Innsbruck innan vi skulle bila till Münchens flygplats följande dag. Vi hade dock antagit att restiden från Innsbruck var den samma som från skidorten vi varit i tidigare, eftersom de ligger på samma våglängd på kartan. MEN, på grund av bergen var den på kartan kortare vägen till München betydligt långsammare… Så, plötsligt hade vi räknat fel på en timma och när vi börjar köra och det går uppför i bergen och är massor av lastbilar så inser vi att vi måste vända och köra den andra snabbare vägen för det här kommer ta ännu längre än beräknat. Så ja, blev lite svettigt där och när man ska köra ett par timmar till flygplatsen kan det nog vara bra att dubbelkolla restider och ha lite extra marginal 😉
Ja det där med att kolla upp en del betydelsefulla detaljer för helheten har vi tydligen lite att lära om du och jag. Skönt att höra att ni hann 🙂
Alltså ja 🙂 Liveblogging är bäst. Ska försöka att fortsätta med det när jag kan. Så himla härligt att få följa med längs med resan på något vis. Roliga bilder på Erik och dig också. Man blir alldeles varm i hjärtat att se just selfies. Gillar allt mer och mer. Är lite efter alla andra men tror selfies kommer starkt hos mig detta år. haha
Tack för inspirationen Katarina! Ser fram emot att se mängder av selfies på dig, the pro-way.
Åh vad fint med live-blogg. Så nära och personligt det blev. Jättefint!
Tack, kul att du gillade det, får kanske fundera på om det är en bra metod för mig framöver
Fick den här länkningen nu, igen i bloggen. kanske uppdaterade du något? KOm precis på att jag älskar att liveblogga från tåg. Får se om jag får till några fler livebloggningar i sommar när jag roadtripppar.
Ibland funkar inte det här med länkningen alltså, uppdaterade inlägget igår så antar att det var därför som du fick det nu.
Ja, mer livebloggning till folket, så roligt som oväxling.