Jag har två tydliga minnen när jag blivit lurad på resor och båda gångerna försökt förstå varför de gör så mot mig. Är jag allt för snäll eller tänker jag helt rätt som försöker sätta mig in i deras situation?
För den här veckans resereflektion var det slut på idéer. Jag har gett mitt allt i Restänk och skapat 120 konversationskort, kanske därför jag känner mig lite uttömd på nya frågeställningar. Så jag drog helt enkelt ett kort från högen och svarade på första bästa fråga: Har du känt dig lurad på en resa?
Lurad på en resa
Ja absolut. Flera gånger, oftast på pengar och jag tycker det är lika svårt varje gång. Både för att jag blir besviken och upprörd men ännu mer för att det är ett bevis på vår snedvridna värld. Varför gör dom så? Vad är det som får dem att välja att lura mig? Det måste finnas en förklaring.
Ett tillfälle var på Zanzibar när vi var naiva och tog hjälp att köpa returresa med färjan till Dar es Salaam och gav pengar i förskott till vår taxichaufför. Han dök aldrig upp igen. En annan gång i Santiago i Chile som jag skrivit om här.
Moraliskt är det helt fel att lura folk. Ingen av deras beteenden är ursäktade men jag väljer ändå att försöka förstå. De behöver försörja sig. De lever i länder med helt andra förutsättningar än de jag kommer ifrån.
Har du blivit lurad? Hur agerar du då? Försöker du förstå eller tycker du att det aldrig går att ”rättfärdiga”?
En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion
Intressant! Vi tycker ofta att man blir lurad, och jag brukar tänka in att en del av budgeten måste vara ”lurpengar” (så har jag redan budgeterat för det och slipper bli irriterad ;)). Ett tillfälle att bli lurad är när man landar med ett flygplan i en ny stad och sätter sig i en taxi. ”Have you been here before?” Ibland väljer vi att svara ”yes, we have been here before” även om det är osant. För att inte bli lurade på priset. Men å andra sidan, då är vi ju inte helt ärliga själva? Vi blev också lurade vid färjan mellan Dar es Salaam och Zanzibar. Vi bad taxichauffören stanna vid biljettkontoret och där köpte vi biljetter till första klass. Sedan visade det sig att det inte var det riktiga biljettkontoret, utan ett ”kontor” som låg före det riktiga kontoret och som sålde de riktiga biljetterna till dyrare pris. Första klass fanns ju inte heller, båten var helt öppen. Nåja, visst kan jag välja att förstå. Även om jag aldrig gillar att bli lurad … Man vill ju hellre ge de där extra pengarna till nån som är juste och gör ett bra jobb.
Håller helt med, skulle hellre ge pengar ärligt såklart. Gissar dock att personer ofta försökt alla ”snälla” metoder och sno/luras är sista utvägen. Samtidigt kommer vi aldrig bygga ett bra samhälle på tillit när personer blir lurade. Inte helt svartvit fråga.
Jag och min kompis blev troligen lurade då vi åkte med en taxiguide upp på Gibraltarklippan. För har i efterhand hört att de är kända för att ljuga om saker som att linbanan snart stänger, inte åker hela vägen upp och liknande, för att man ska åka med dem istället. Fast de tog inga överpriser för ett par timmars guidning i liten grupp, och jag tyckte det var värt det för den information man fick – och en guide som räddade en när aporna blev alltför närgånga..! Dessutom var jag galet nervös inför linbanefärden så blev lättad när min kompis också tyckte att det lät bra med guidad tur 😀 Men jag tycker det är så onödigt att de ska behöva komma med lögner och halvsanningar!
Oj, vilka upplevelser, det där låter svårt att riktigt veta vad som är sant och inte.
Intressant, och dina resekort är bara för härliga!! 😍 jag har också blivit lurad flera gånger (men man lär sig väl av det också). Minns bäst då jag var i Lettland och växla pengar och fick Litauiska mynt tillbaka. Rätt summa men värda en bråkdel. Ajaa..
Ja det är väl fördelen med att bli lurad, att en får lära sig saker. Va glad jag blir av att du gillar mina kort, jag tycker ju själv att de är väldigt bra 😀