Vad händer med vårt resande om vi plötsligt kan göra oss förstådda med vem vi vill? Kommer vi prata med fler eller färre? Tappas en del av charmen bort när språkbegränsningar inte längre är en del av utmaningen?
I juni 2017 lanseras den här manicken, Instant Translation Device. Den gör det möjlighet att prata in ett språk du kan som sedan översätts. Überpraktiskt eller tråkigt? Nödlösning eller förödande för den lilla spanska, ryska, japanska vi kan?
Hjälp eller stjälp?
Att något kan direktöversättas är inget nytt, det görs i EU:s korridorer och vid diplomatmöten varje dag. Jag älskar den här typen av uppfinningar. Både för att de banar väg om vad som komma skall men också för att jag uppskattar alla verktyg som gör det enklare för fler att resa. Tänk om det där pensionärsparet som aldrig lärde sig engelska och inte vågat sig utanför nordens gränser för första gången kommer åka till Grekland med den här tryggt i handen – vore inte de underbart?
Så vad tror du? Hiss eller diss? Kan det bli en årets julklapp eller förstör den det roliga med att resa?
Lämna ett svar