Sista veckan, golden hours och 42h resa hem (långresa 2024 v 9)

Posted on

En otrolig resa, med en underbar sista vecka gör antiklimaxkänslan över att åka hemåt ännu större. Åh vad vi har haft det bra i Sri lanka!

För sista gången

Hela sista veckan hade jag svårt att ta in det faktum att jag för sista gången åt en rice curry, hejade på surfkillarna och såg solen gå ner i all sin färgprakt. Att åka hem beskrivs bäst med orden blandade känslor. Tacksam för att allt vi fått uppleva, glad för att spendera sista veckan med mina systrar och svåger, nöjd över att inga större fadäser inträffat. Förväntansfull inför en jobbvinter och en längtan efter allt det bekväma som Sverige innebär. Men också förekommen saknad över allt som tar slut, en olustig känsla av att inte veta om och när vi kan göra en rejäl långresa med familjen nästa gång och en opepp inför mörker, slask och ytterkläder som ska kläs på och mat som ska lagas (och kommas på).

Nåväl, det har varit en fantastisk sista vecka där vi verkligen tagit vara på dagarna.

Nice cream
En av de sista dagarna år jag gröt till frukost för att påbörja övergången

Utflykt till Hiriketiya (favorit i repris)

En dag åkte vi tillbaka till Hiriketiya för strandhäng, bad i stora vågor, skateboardåkande och ett avslut på restaurangfavoriten the good kitchen. En av de största behållningarna är att åka tuktuk och se mer av landet, hur fler människor bor och lever. Stanna på en strand som visar sig bestå av 90 procent lokalbor som njuter av havet en söndagsförmiddag.

Lilla familjen Vismer
Polhena beach med 92 procent locals
Hiriketiya
Gulliga apa äter koksnöt
The Good Kitchen

Varianter av julfirande

Denna vecka har det varit julvecka och det har innehållit fragment av julfirande i dagarna tre. Ett välgörenhetsevent för utsatta kvinnor med besök av både jesus födelse och tomten. En insamling av paket till föräldralösa barn. Julafton inleddes med lyxfrukost och fortsatte i samma anda vid en pool på avlägset hotell där även en svensk kändes spenderade dagen. Vi gjorde några samtal till nära och kära, delad ut några få paket och såg på Kalle Anka till kvällsmys. På juldagen blev vi inbjudna till BBQ och avslutade den dagen med häng vid bonfire nere vid stranden. Julkänslan uteblev men umgänge med nära och kära som ju julen egentligen handlar om fanns där.

Familjen Jesus o co
Glädjerus hos tomten
Julaftonsfrukost med utsikt i Ahangama
Livskamraten på Palm
Julafton var vi på hotellet Palm som lever upp till sitt namn
Mysigt att få umgås med dessa
Finns inte så värst många bilder på både mig och mina barn men här stor stjärnorna rätt
Njuter i poolen!
Paket, en juice och en batmanklocka
En variant av julgran
Bonfire på juldagskvällen
Ingen missar Marriotts hotell

Golder hours, i plural

De bästa stunderna under veckan har varit under golden hour. Då svetten slutar rinna, solens strålar övergår från att vara brännande mot huden till att göra exakt allting vackert när den sprider ett guldkantat ljus över allt och alla. Kl 16-18 är dygnets bästa timmar. Låta vågorna skölja över fötterna, se surfkillarna tålmodigt, och med genuin glädje, göra high fives med våra barn och tillsammans leka med mina barn i vågorna.

Otaliga är antalet volter jag gjort med minsting på stranden, i sängen, på gatan
Mot vågorna!
Han gillar bollar
Surfhäng i det finaste ljuset
Ljuset, ljuset, ljuset!
Bästa systrar.
Fler än vi som njöt av timmarna när solen går ner

Säga hejdå och faktiskt vilja komma tillbaka

Jag har aldrig spenderat så lång tid på en och samma plats. Vi gick en avskedspromenad till våra standardhak och när de sa Come agian så blir jag faktiskt sugen på att åka tillbaka om tre år och se vad som är sig likt, vad som finns kvar. Se om samma sköna hemmakänsla kan infinna sig även då. Det är nytt för mig att känna så, oftast är jag nöjd med det jag fått.

Chammody, vår bästa servitris på standardhaket

Fysisk förflyttning i 42 timmar

Hemresa var en av de längre vi gjort. Bil, övernattning, taxi, flyg, flyg, tåg, tåg, bil. Totalt 42 timmar från dörr till dörr. Det är tur vi varit borta i två månader, för att denna resa ska vara mödan värd. Att resa gick bra, under delar av resan kunde jag lyssna på Ludmila Engqusit memoarer helt utan idéer om att vara effektiv utan bara lyssna.

Alla väskor ute ur rummet
Hemma! Jag har ännu inte införstått att barbent inte gäller längre

Känslan av att komma hem och det som väntar nu

Att lämna grönska för gråskala är vemodigt men det finns så otroligt mycket jag gillar med vårt liv. Att resa till Sri Lanka är ingen flykt, det är att skapa omväxling för att uppskatta vardagen och livet vi lever ännu mer. Nu gäller det att se allt detta under dygnets alla timmar, inte bara när det är ljust ute.

Idag har vi packat upp allt och kört tre maskiner tvätt. Nu närmast väntas pippiteater, ridning, nyår och sedan bil upp till Västerbotten (som om vi inte suttit nog i fordon på sista tiden) för umgänge med kusiner och mor- och farföräldrar. Ser fram emot allt detta!

Tack för dig som läst mina veckoinlägg eller hängt med på instagram, det ÄR roligare att resa när upplevelser kan delas med andra, även på distans.

Här finns alla våra inlägg från vår långresa i Sri Lanka 2024

4 thoughts on “Sista veckan, golden hours och 42h resa hem (långresa 2024 v 9)”

  1. Det är oxå väldigt roligt att läsa dina varierande inlägg. Jag lär mig ju saker tack vare dig. Bla om besöket på te-plantagen.
    Tycker att det medta verkar positivt med Sri Lanka

  2. Åh var härligt ni ser ut att ha haft det på Sri Lanka! Vi gillade ju, som du vet, också verkligen det landet.
    Att åka hem är alltid tveeggat. Men sällan har jag verkligen, verkligen velat stanna kvar så mycket som nu på Mauritius. Man försöker lagra in värmen i huden liksom innan man stiger på planet. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *