Mars, vår långresans femte och sista månad. Tillbaka i Thailand i ett långsammare tempo än alla andra dagar den här resan.
Stories från mars 2023
Tre procent av mars spenderas i Sverige, resten på varmare breddgrader där det nästan varit för varmt för att det ska vara behagligt. Men inte en sekund kommer jag klaga när vi landar hemma till nollgradigt.
Marsresan
Hua Hin, vår sista stad på vår fantastiska resa som är pricken över i:et och som sätter punkt. Inte Thailands roligaste stad men helt rätt för oss. En stabil bas med allt inom armlängdsavstånd och sen cykelutflykter för att stilla nyfikenhet och visa oss vad Thailand har bortom huvudtagan.
Mars favoritinlägg
Den här månaden har jag skrivit två inlägg om människorna jag ser och noterar från mina promenader, cykelturer eller lekstunder med barnen. Ljus nyfikenhet men också någon svärta över att svaret på en del av alla mina frågor säkert inte är så roliga att höra om jag fick möjlighet att fråga.
Marsminne
När vi åt en picknick på en betoggrusig parkering med mat inhandlad från en lokal matmarknad. En vet att den är lokal när det inte finns några sittplatser, när maten är lite starkare och lite billigare än vad den är där fler turister rör sig. Några barn som lekte tog hand om Jason och han var både nöjd och mallig över uppmärksamheten. Långt ifrån den bekvämaste måltiden vi ätit men gott och en känsla av på riktigt och det är ungefär allt jag söker.
Marsbild
Lekpappan som ger den där gränslösa kärleken och får lika mycket tillbaka.
Mars och privatlivet
Jag har blivit faster och spikat att jag ska göra En Svenskt Klassiker eftersom jag köpt en Vasaloppsbiljett. Jag har bestämt att jag ska börja rida ridlektioner i grupp istället för på egen hand. Senast jag gjorde det regelbundet var 2007. Jag har börjat skissa på hur vi kan måla om en vägg inne i barnens sovrum, en palm och ett vattenfall finns med.
Marstanke om turism
De som vi träffat återkommande där vi blivit stammisar, mangostället, massagen och där vi ätit lunch flera gånger har alla frågat ”coming back next year?” när jag berättat att vi snart ska åka hem. Varför gör dom det? Är det en fråga om artighet som betyder att vi är välkomna tillbaka? Är det en säljgrej eller nåt de bara säger? Eller är det så vanligt att folk reser tillbaka? Inte bara till Thailand och Hua Hin utan även samma gata? För mig är det nästintill främmande och jag svarar bara ”Maybe, I don’t know” med flackande blick. En reflektion jag gjort som jag saknar svar på.
Marskänslan
Rofylld. Jag är glad och tacksam för så himla mycket och när vi väl bestämt oss för att vi stannar i Hua Hin så inföll sig ett lugn om att göra det bästa av det som finns. Jag känner också att resan är färdig nu. Jag hade kunnat stanna längre men så tror jag att jag alltid skulle känna och jag är glad att vi åker hem innan jag känner mig less. Bara fina minnen att behålla.
Mars reseplanerande
Våren och sommaren börjar så smått planeras och det finns mycket att se fram emot. Och så ska vi knyta ihop säcken för allt som varit under den här resan, det kommer också ta sin tid.
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad