Volontärturism: Bra och dåligt att tänka på och ansvar inför en volontärresa

Volontärturism, vad är dess fördelar och nackdelar och vad behöver jag veta innan jag bestämmer mig för om, och var, jag ska åka?

För någon vecka sedan handlade Plånboken i P1 om Volontärturism och jag medverkade för att ge mina perspektiv på detta mångsidiga ämne. Det var först ett inslag med en person som varit volontär och sedan åtta minuter in i programmet pratar jag.

Volontärturism – att förena nytta med nöje eller förlänga ett problem?

Jag har själv aldrig deltagit i volontärturism men jag har varit ideell i olika organisationer hela mitt liv och besökt många resmål som erbjuder volontärturism som en del av upplevelsen. Jag har också läst forskningsartiklar om volontärturism och vridit och vänt på frågan på en och tre hundra gånger. Det här är mina tankar om Volontärturism, vad som är bra och dåligt samt vad en kan tänka på om en är intresserad eller vill veta mer.

Volontärturism väcker frågor och nyfikenhet. Tanken om att få resa, lära sig något nytt och samtidigt bidra till en plats lockar allt fler, och jag förstår verkligen varför. Men precis som med det mesta inom turism finns det både ljusa och mörka sidor, och det är inte alltid så enkelt som det låter i marknadsföringen. Här går jag igenom vad volontärturism egentligen är, vilka fördelar och fallgropar du bör känna till och vilket ansvar du själv behöver ta om du vill vara volontär under hela eller delar av din resa.

Vad är volontärturism egentligen?

I grunden handlar volontärturism om att du ger av din tid och dina resurser, och får något tillbaka i utbyte. Det kan vara mat och husrum, kunskap, ett kulturellt sammanhang eller en känsla av att bidra till något större. Formen skiljer sig kraftigt mellan olika upplägg, allt från helt ideella gårdsvistelser till mer kommersiella resepaket, men grundtanken är densamma: du ger av dig själv och får något i gengäld. För mig är det ett utbyte som i bästa fall är ömsesidigt.

Volontärturism tar sig ganska många olika skepnader. Här är några av de vanligaste formerna och vad de brukar innehålla:

• Gårdsarbete och odling. Ett tydligt exempel är WWOOF, World Wide Opportunities on Organic Farming, en organisation där du bor och arbetar på gårdar runt om i världen mot mat, husrum och ofta en mindre medlemsavgift. Du får testa på odling och jordbruk på riktigt och komma nära jord-till-bord-tänket.
• Djurvård och djurfristäder. Projekt kopplade till skadade eller övergivna djur, ofta i form av fristäder där volontärer hjälper till med skötsel och rehabilitering. Jag har besökt verksamheter bl.a. för Koalor i Australien och Elefanter i Thailand.
• Utbildning för barn eller personer med funktionsvariation. Upplägg där du undervisar, stödjer eller arbetar med barn eller personer med funktionsvariation. Ofta i låginkomstländer med svag välfärdsstat.
• Socialt arbete. Bredare insatser riktade mot utsatta grupper i lokalsamhället.
• Naturvård och infrastruktur. Till exempel att restaurera vandringsleder så att andra ska kunna nyttja platsen och så att lederna håller för den turism som redan kommer dit. Färöarna har mycket framgångsrikt använt sig av detta.

Fördelarna – varför lockar volontärturism så många?

Ju mer jag pratar om det här ämnet, desto fler skäl ser jag till att intresset för volontärturism fortsätter växa. Här är några av de starkaste fördelarna.

Närmare relation till naturen och det lokala

Att få en närmare relation till naturen och förstå hur jord-till-bord faktiskt fungerar är ett värde som är svårt att sätta pris på. Det är ett väldigt autentiskt sätt att resa nära kulturen och det lokala samhället, långt bortom hotellobbyn och de mest turisttäta stråken.

Du lär dig något du kan ta med dig hem

Många volontärupplägg, särskilt de som rör odling och hantverk, ger dig konkreta kunskaper du kan använda långt efter att resan är över. Den typen av kunskapsöverföring är en av de finaste delarna av volontärturism, och kan göra resandet mer regenerativt snarare än bara konsumerande.

Småskaliga verksamheter får ett tillskott de annars inte hade haft råd med

På många håll, som hos flera av gårdarna inom WWOOF, är verksamheten så småskalig att det aldrig hade funnits pengar till en anställd över huvud taget. Där fyller volontären en funktion som annars helt enkelt inte hade funnits, och bidrar samtidigt till att småskaligt jordbruk och lokala verksamheter kan fortleva.

Personliga möten och kulturutbyte

Att bo hos andra människor, dela vardag och arbete med dem från olika länder, skapar en typ av möte som är svårt att få som vanlig turist. Utbytet går åt båda hållen: du lär dig av dem, och förhoppningsvis lämnar du något värdefullt efter dig också. Det kan också skapas djupa sociala band mellan de som är volontärer som delar samma upplevelse men kommer från olika länder.

Bidrar till att bevara natur och infrastruktur

Volontärprojekt kring till exempel vandringsleder för att skydda naturen och tillgängliggöra den för fler och nyttjas långsiktigt, till gagn för både lokalbefolkning och framtida resenärer. Samtidigt en unik chans att uppleva den storslagna naturen och samtidigt arbeta för den.

Nackdelar och risker med volontärturism

Precis lika viktigt som fördelarna är att förstå nackdelarna och riskerna. Det är lätt att efter listan ovan tänka att volontärturism är så bra att det bara är att köra på för den som är intresserad men nja, så enkelt är det inte.

Förlorade arbetstillfällen

Volontärarbete kan tränga undan lokala jobb. På många småskaliga gårdar hade det kanske aldrig funnits pengar till en anställd, men det finns också ställen där det faktiskt hade gått att anställa någon lokalt, men där man istället väljer gratis arbetskraft utifrån. Då är det inte säkert att du bidrar på det sätt du hade hoppats.

Den vita räddaren i nöden

Det är lätt att falla in i ett ”vita västerländska räddaren i nöden”-perspektiv, där man tror att man kan hjälpa till överallt bara för att man har resurser, tid eller kan ett språk. Att vara bra på engelska gör dig till exempel inte per automatik till en bra pedagog. Det här perspektivet riskerar att bli ett ”från ovan”-tänk, där din egen känsla av att göra gott väger tyngre än vad platsen och människorna faktiskt behöver.

Missmatchad kompetensen och ytliga insatser

Volontärer saknar ofta den yrkeskompetens som uppgiften egentligen kräver, oavsett om det handlar om undervisning, byggarbete eller vård av utsatta grupper. Många volontärer stannar bara någon vecka eller månad innan de reser vidare. För projekt som bygger på kontinuitet, till exempel arbete med barn eller andra utsatta grupper, kan den ständiga omsättningen av nya ansikten göra mer skada än nytta. Jag går närmare in på det här under rubriken om barnhemsturism längre ner.

Problem som upprätthålls istället för löses

Kring både barn och djur finns det flera exempel på verksamheter där volontärverksamheten snarare upprätthåller och förlänger en problematik än att göra något åt grundproblemet. Vilda djur kan i värsta fall fångas för att sedan bli omhändertagna av volontärer. Läs t.ex. mer om detta hos World Animal Protection.

Otydliga pengaflöden

Alla volontärprogram är inte transparenta med vart pengarna faktiskt tar vägen. Jag går igenom hur du kan bedöma det längre fram i inlägget, men kom ihåg att en hög avgift inte automatiskt betyder att pengarna kommer de du tror till gagn.

Vad kostar en volontärresa och vad får du?

Upplägget för volontärturism skiljer sig stort mellan olika organisationer. I grunden handlar det om att du ger din tid och får någonting tillbaka, som mat, husrum och kunskap. Men eftersom intresset för volontärturism har vuxit har det också vuxit fram fler affärsmodeller kring det, och de skiljer sig kraftigt åt. Vissa, som WWOOF, är en ganska mjuk och ideell modell utan stora pengar inblandade. Andra tar ut betydligt högre avgifter.

Det finns förstås en verklig kostnad i att driva en matchningsplattform och kvalitetsarbete. Är det en större avgift tycker jag också en ska fråga om de berörda aktörerna eller platserna får ta del av den kostnaden t.ex. för sin handledning av dig på plats. Jag tycker att det finns en inbyggd problematik i att kombinera en genuint ideell volontärverksamhet med en väldigt kommersiell affärsmodell. Problematisk men inte omöjligt att hitta lösningar på eller hantera. Om det känns fel i magen, så lyssna på den känslan. Du reser förmodligen inte för att någon annan ska tjäna stora pengar på din arbetsinsats.

Kostnader du själv står för vid volontärresa

Utöver eventuell avgift till organisationen står du oftast själv för visum, vaccin, försäkringar och resan dit. Det är viktigt både för din egen skull och för platsen du besöker, eftersom volontärarbete ofta sker på landsbygden där sjukvård och annan hjälp kan se väldigt annorlunda ut än i en stad. Ta reda på i förväg vad organisationen ansvarar för och vad du själv behöver ordna.

Barnhemsturism – varför du bör tänka dig för extra noga

För mer än tio år sedan pågick en viktig debatt om volontärarbete på barnhem, och med rätta. I grunden är viljan att bidra och vara volontär något fint, men just barnhemsturism har en mörk baksida. Du åker dit, tar hand om barn som ofta är föräldralösa, och det känns meningsfullt i stunden. Problemet är att barnen tvingas knyta an till nya vuxna varannan vecka eller var tredje månad, om och om igen, precis den typen av hög omsättning av volontärer jag nämnde ovan.

Ännu allvarligare är att den som driver barnhemmet ofta tjänar pengar på verksamheten. Ibland så mycket att de betalar fattiga familjer för att lämna ifrån sig sina barn. Volontärerna riskerar då att bli en del av att upprätthålla ett problem snarare än att lösa det. Jag vet inte om några barnrättsorganisationer som stödjer den här typen av verksamhet så om du hittar en verksamhet som känns intressant ska du tänka till och göra rejäl research.

En bra tumregel är att vända på frågan: skulle det här upplägget vara okej om det var dina egna barn, dina syskonbarn eller dina djur det handlade om? Svaret brukar ge en ganska tydlig fingervisning.

Jag har skrivit mer om barnhemsturism i ett eget inlägg

Andra grupper du bör tänka extra på

Barnhem är inte den enda kategorin som kräver eftertanke. Allt som rör barn eller socialt utsatta grupper, till exempel personer med funktionsvariation, förtjänar extra reflektion, eftersom de sällan har lika mycket makt över sitt eget liv och sin situation. Att undervisa vuxna i engelska är exempelvis en helt annan sak än att göra det med barn, eftersom vuxna själva kan göra ett fritt val på ett annat sätt.

Fundera på vad du faktiskt är kvalificerad att bidra med, och jämför gärna med alternativen. Att undervisa engelska är i regel bättre än att arbeta på ett barnhem, men det viktigaste är att du funderar utifrån din egen värderingskompass kring hur du vill bidra.

Så bedömer du om ett volontärprogram är seriöst

Ett bra sätt att avgöra om en volontärresa är seriös är att ställa frågor direkt till arrangören: hur ser ägarstrukturen ut, vilka risker finns, och vad går pengarna till? De kommer förstås att prata för sin egen sak, vilket inte är konstigt. Komplettera därför gärna med att höra av dig till oberoende expertorganisationer inom området, till exempel barn- eller djurrättsorganisationer och hör vad de tycker om den typen av verksamhet. Ibland är svaret att den bästa insatsen inte är att resa dit alls, utan att skänka pengar, engagera dig i namninsamlingar för att ändra lagstiftning, eller stötta på andra sätt. Grundregel är att försöka ändra grundproblematiken snarare än att ta hand om symptomen.

Är volontärresor mer hållbara än vanlig turism?

Jag brukar undvika att rangordna olika typer av turism rakt av, för alla har fördelar på ett sätt och nackdelar på ett annat. En viktig del av vanlig turism är att du bidrar till den lokala ekonomin genom restaurangbesök, guider och boende, något som ofta helt saknas när du bor och arbetar gratis på en gård. Det finns nackdelar med båda varianterna, och jag tycker du själv ska läsa på och fundera över vad som är viktigast för dig utifrån hur du vill bidra och hur du ser på världen.

Vill du resa hållbart generellt, oavsett om det är volontärresa eller inte, är det viktigaste beslutet du fattar faktiskt vilken destination och vilken tidpunkt du väljer. Undvik de mest populära platserna under högsäsong, det är redan för mycket press på dem. Välj andra tidpunkter och andra platser istället för att åka dit alla andra åker.

Charterresor och all inclusive-upplägg bygger ofta på att en enda stor aktör tjänar mycket pengar, vilket sällan skapar lokal jämlikhet, även om de förstås fyller ett behov som många efterfrågar. Samtidigt har många större researrangörer ett mer omfattande och systematiskt hållbarhetsarbete så det går verkligen inte att rangordna den ena som bättre än den andra på ett enkelt sätt.

Ju mer självständigt du reser och ju mer transparens du efterfrågar, desto mer makt har du som resenär att faktiskt påverka. Det är precis den makten jag vill att fler ska bli medvetna om att de har.

Checklista inför volontärresa – ditt ansvar som volontär

Att jag lyfter riskerna med volontärturism betyder inte att jag är kritisk till alla volontärresor, tvärtom. Jag tycker i grunden att frivillighet och vilja bidra är otroligt viktigt för samhällsutvecklingen oavsett vilket lan det gäller. Här är en liten checklista att ta dig igenom inför en eventuell volontärresa.

• Läs på och ställ frågor. Undersök organisationen, upplägget och vart pengarna går.
• Säkerställ transparens. En seriös aktör ska kunna svara tydligt på dina frågor, både om de är förmedlare av volontärresor eller själva aktören du är volontär hos.
• Ta ansvar för dig själv. Ordna vaccin, försäkringar och annat i god tid så att du inte blir en börda för platsen du besöker.
• Läs på om den lokala kulturen. Ofta bor du hos andra människor, och det är stor skillnad på kulturkrocken beroende på vart i världen du reser. Du kommer få lära dig mycket om den lokala kulturen men du kommer kunna ta till dig den bättre om du också ger dig själv ett försprång genom att läsa på grunderna.
• Ta med dig kunskapen hem. Fundera på hur du kan föra vidare det du lärt dig, så att utbytet går åt fler håll än bara ett.

Den sista punkten tycker jag är extra viktig. Det är den som gör att volontärturism har potential att vara regenerativ, alltså att vara en positiv kraft för helheten som gör platser mer livskraftiga.

Sammanfattningsvis om Volontärturism

Volontärturism kan vara ett fantastiskt sätt att komma nära en plats, en kultur och ett sammanhang du annars aldrig hade fått uppleva. Det kräver att du gör din hemläxa. Ställ frågor, jämför med oberoende organisationer, ta ansvar för din egen säkerhet och fundera på om din insats faktiskt gör skillnad, eller om den bara löser ett problem tillfälligt istället för på riktigt. Gör du det har du goda förutsättningar att resa på ett sätt som ger något tillbaka, både till platsen du besöker och till dig själv.

Jag hoppas att detta långa inlägg gett dig mer kött på benen inför en eventuell volontärresa och gett dig nya perspektiv på volontärturism och dess många aspekter.

Här finns fler inlägg om lokalbefolkning som på många sätt är relaterat till detta