Två frågor just nu: Hur kan jag frivilligt vilja besöka Auschwitz & finns det något annat som framkallar liknande kräkreflexer som jag vill göra på en resa?
När det här inlägget publiceras befinner jag mig på koncentrationslägret Auschwitz för att gå en guidad tur om livet i arbetsläger och den död som blev av verksamheten som bedrevs.
Avsky Auschwitz och ändå vilja dit
När jag tänker efter finns det nog inget annat jag någonsin gjort på en resa som kommer framkalla de känslor jag väntar mig under besöket på Auschwitz. Jag funderar på om jag ska beskriva det som skräckblandad förtjusning men det är nog snarare skräckblandad avsky som jag tror jag kommer uppleva.
Jag tvekar ändå inte en sekund på att jag vill dit. Jag vill lära mig och jag ska verkligen anstränga mig för att försöka förstå varför. Hur de som utsatte människor för detta tänkte. Hur de kunde leva med sig själva, hur de motiverade att handlade som de gjorde. Jag vill någonstans ändå tro att alla som på ett eller annat sätt agerade i nazisternas riktning gjorde det för att de inte hade något val, inte visste bättre. Inte för att de hade den människosynen. Även om såklart en massa människor med makt (och kanske utan makt) var fucked-up i sin syn på miljontals människor.
Frivilligt välja obehag
Jag funderar på om det finns något annat som är obehagligt som jag skulle vilja utsätta mig för frivilligt under en resa? Oavsett om det är på temat saker jag är rädd för eller saker som bara är smärtsamma. Jag har inte kommit på något. Antingen så tillhör saker kategorin obehagligt och då vill jag inte göra det alls (som hoppa bungyjump eller simma med hajar) eller så finns det en eller annan trevlig känsla inför något och den listan är ju hur lång som helst.
Har du något du känner visst obehag inför, stort eller litet, som du ändå vill göra? Som du känner lite skräckblandad avsky inför men ändå är nyfiken på, intresserad av eller bara vill ha gjort?
Alla inlägg från denna resa finns i taggen Bröllopsresa
Känner igen känslan. Jag besökte Auschwitz i veckan. Och visst ger besöket tankar kring människors beteende och vilken ondska människan besitter.
Nyttigt att bli påmind om och fundera på hur en kan agera för att det aldrig ska upprepas.
Jag såg det som en intressant historielektion, och när vår dotter Towe var initiativtagare till att fara dit så kändes det väldigt viktigt. Håller med Gunilla Ragnarsson om att utställningen var väldigt välgjord. Mina elever hemma lyssnade ovanligt intresserat när jag visade lite bilder och berättade om min upplevelse där . Vår guide tyckte det var viktigt att så många människor som möjligt skulle ha sett denna utställning för att detta avskyvärda som hänt aldrig ska glömmas bort. Har väl även hörts att en del människor hävdar att detta aldrig har hänt tror jag.
Ja det är helt klart en annan typ av kunskap än den som kan fås genom historieböckerna. Glad att jag åkte dit.