Da nang går i gråskalor men dagarna fylls ändå av många glädjeämnen. Bäst från veckan är en tågtripp till Hue som satt lite mer färg på tillvaron.
Mitt möte med Vietnam var som jag skrev förra veckan inte riktigt vad jag hade hoppats på. Efter lite velande fram och tillbaka bestämde vi oss för att ge staden en chans och stanna en månad.
Att försöka lära känna och gilla Da nang i Vietnam
På pappret har Da nang allt: En stad vid stranden, omgiven av berg. Modern i sin vibe och med två historiska städer i närheten, Hue tre timmar norrut och Hoi an 30 minuter söder ut. Men jag får liksom ingen feeling. Det är som att staden saknar kontraster och mest går i olika nyanser av grått. Precis som himlen. Det är sällan jag behöver anstränga mig för att gilla en destination men så är det med Da nang. Kanske skulle bättre väder göra hela skillnaden, det har ej kunnat undersökas pga just vädret som är gråmulet varje dag med regn hängande i luften och växlande regnighet.
Våra dagar denna vecka i Da nang
Trots denna känsla är våra dagar inte på något sätt innehållslösa eller tråkiga. Vi rastar barnen på lekplatser, lekland och tittar på fiskar i olika små eller ännu mindre bassänger. Vi ger varandra vår beskärda del av egentid då jag bloggar, dricker ingefärste på ett litet café, ger mig fotmassage bara för att jag kan och strosar runt i okända kvarter som ger en hint av vardagslivet som pågår. Vi försöker få grepp om den vietnamesiska maten och hittar ett och annat guldkorn. Jag har tränat i regnet med barnen sovandes i vagn, det gäller att passa på som Clara pratar om i sitt vinterprat.
Tågutflykt till Hue
Veckans utflykt gick till Hue. Tre timmar tåg med så kallad magisk utsikt 20 timmar i staden och sedan samma härliga resa tillbaka. Spännande att testa Vietnamesiskt tåg för alla inblandade. Hue var huvudstad från tidigt 1800-tal till 1945 så den har en del historiska platser och spännande stadsplanering sedan tidigare dynastier. Vi åkte cykeltaxi till allas stora förtjusning, fikade på två fika i den snyggare klassen och fick en allmänt bra känsla av staden som första intryck. Tänkte skriva mer om vårt dygn i Hue på onsdag.
En reflektion om: Djur- och mathållning
Jag tror att jag nämnt att jag tycker det är svårt att vidmakthålla mina kostpreferenser som jag har hemma i Sverige (veg + fisk och sporadisk kyckling) både här i Vietnam och i Thailand. Det är ganska fläsktungt och jag vill inte äta kyckling varje dag. Da Nang är en seafood city och nu har vi visserligen inte besökt någon av fisk- och skaldjursrestaurangerna men passerat flertalet. Jag får en så himla dålig känsla i magen. Fisk har känts okej för mig att äta pga lever ofta fria och lider relativt lite innan de dör (utifrån vad jag trodde att jag visste). Men här går vi förbi rader av glasbehållare där flundror, bläckfiskar, krabbor, musslor och en och annan ål och haj simmar omkring. En del ligger packade, andra har sår på nosarna för att de (antar jag) simmat in i glasrutorna så många gånger och krabborna kan knappt röra sig pga fastsurrade klor. Färsk fisk som tillagas och serveras direkt fick just en annan innebörd för mig om det är så här det ser ut runt om i världen. Hur gör ni när ni reser med era egna etiska ramar kring mat?
Kommande veckor
Efter vår tågresa till Hue fick vi båda blodad tand för att åka mer tåg i Vietnam och planerade därför att ta tåget söder ut när vi är klara med Da Nang. Tyvärr är varenda biljett slutsåld i flera dagar då vi tänkt åka pga det kinesiska nyåret Tet (vi vet ju alla hur det är att hitta biljetter i juletider i Sverige) så det får bli flyg via Bangkok så löser vi vårt behov att göra en Visarun i samma veva. Sen covid får en bara vara i Vietnam 30 dagar i taget. Flygalternativet känns trist både för en missad tågupplevelse och för ännu mer utsläpp under denna resa. Det betyder att vi är 2,5 vecka till i Da Nang där svärmor hälsar på en av veckorna och att vi sedan tar sikte på Nha Trang. Det blir bra.
Här finns alla inlägg om Vietnam och alla inlägg om vår långresa 2022-2023.