Det finns så många saker jag tänkt att jag aldrig klarar. Fysiska och mentala prestationer och utmaningar. Tänk va häftigt det är att se tillbaka på det till synes omöjliga och inser att det faktiskt visst gick.
Så här i efterhand kanske det inte ens kändes svårt. Men innan, oöverstigligt. Kanske handlar det om personlighet och självbild. Jag har hög tilltro till mig själv och min förmåga, särskilt min fysiska kropp, kanske beror det på vad den bevisat genom året.
Vilka är dina – klarar aldrig-grejer om du sedan klarat?
Det jag aldrig trodde jag skulle klara
Ta på strumpor – 2001
Jag minns så väl när jag var 15 år och låg i en sjukhussäng med benet gipsat från lår till ankel. En sjuksköterska hjälpte mig att ta på mina strumpor. Hen sa, ”Om några dagar kan du göra det här själv”. Är du helt världsfrånvänd tänkte jag. Jag når ju inte ens fram för att nudda mina knän.
Men, några dagar senare fick hen rätt och jag klarade av att både klä på mig själv, gå på kryckor och duscha.
Springa en mil – 2011
Att jogga eller springa var inget jag njöt av i mina tonår och tidiga år som 20-åring. Tre kilometer kändes bra, fem långt och jobbigt. Att kunna springa en mil kändes oöverstigligt. Jag blev dumpad och hade en hund så dessa två i kombination gjorde mig taggad på att löpträna. Men en mil – hua!
Men, så en dag testade jag bara att jogga så sakta jag kan så länge som möjligt och vips hade jag tagit mig fram åtta kilometer. Då kände jag att milen var inom räckhåll och några månader senare sprang jag tjejmilen under en timme.
Ta av dykmask under vattnet – 2016
Att dyka har jag drömt om länge, kanske så länge som sedan 1998 när jag snorklade som 12-åring på Cypern och såg häftiga mönster i sanden på botten. När jag fick veta att ett krav för att få dykcertifikat är att kunna ta av masken under vatten, fylla den med vatten och blåsa ut vattnet så kände jag att hoppet var ute. Jag som hatar saltvatten i näsan, hur ska det kunna gå?
Men, så i Australien gav jag det ändå ett försök och efter tre-fyra dagar med utbildning i pool och på öppet hav så testade jag och klarade det på första försöket. Blåste ut för kung och fosterland och tog säkert i mer än nödvändigt. Jag klarade det!
Köra bil utomlands på egen hand – 2017
Att resa själv och att ännu värre, köra bil själv utomlands var två andra saker som jag trodde att jag aldrig skulle klara. Då var inte begränsningen fysisk som med benet utan snarare mental. Stressen det skulle innebära ville jag inte utsätta mig för. Känslan av att inte kunna manövrera, hantera och framföra ett fordon på ett säkert sätt och ta mig dit jag ville.
Men, så blev reslängtan för stor och jag bokade en resa utan sällskap och körde tre veckor på Balkahalvön på egen hand. Utan att skada bilen eller någon människa, krocka eller köra allt för många omvägar pga felkörning. Året därpå körde jag dessutom runt i Irland själv, i vänstertrafik. Idag är bilkörning inget hinder för mina resor.
Resa själv med barn – 2019
När jag och Erik reste med vårt första barn med tåg till Göteborg första gången undrade jag hur tusan en reser på egen hand med barn. Vem bär, vem håller i barnet, hur går en på toa? En omöjlig bild för mig att se framför mig.
Men, några månader senare reste jag själv till samma stad och till Umeå med dagtåg och ytterligare ett år senare reste jag nattåg på egen hand med en 18-månaders, vagn och packning.
Skriva en bok – 2022
Jag har inte läst många böcker frivilligt i mina dagar och tänkt att jag är diskvalificerad från att skriva av den anledningen. Om jag ändå skulle vilja skriva, hur ska jag kunna fylla en hel bok med något sammanhängande och vettigt?
Men, för någon vecka sedan lanserades min bok. ”Du hade något att säga”, så sa min redaktör när jag var klar. Och så är det. Jag hade otroligt mycket jag ville ha sagt och nu finns det nedpräntat och tryckt i en fysisk bok. Hur cooooolt!?!
Det går aldrig – så känner jag just nu
Precis som det finns saker jag tidigare aldrig trott att jag skulle klara av finns det saker i detta nu som jag inte kan se framför mig hur det ska ändras på. Jag antar att jag kommer klara av även det någon gång, rimligtvis…
- Lära mig ett nytt språk
- Resa med två barn själv
- Surfa på vågor
- Springa ett maraton
- Gå hela Kungsleden
- Bli en social typ som småpratar med allt och alla
Sånna här inlägg är både roliga att skriva, och ännu roligare att ha kvar och läsa om fem år för att se vad som har utvecklats och tillkommit på listan över otänkbara saker. Som sagt, vad har du klarat som du inte trodde gick?