Idag åker vi! Drömresan ska snart slå in. När allt kommer omkring så är det inte resan i sig som jag ser fram emot mest. Att resa en längre stund är bara medlet, om än ett väldigt bra sådant, för det som är så mycket större och viktigare.
Väskan är packade i ett så litet format att jag överraskade mig själv. Rullade kläder i packpåsar och att vara i länder där vi i stort kan vänta oss varmt och torrt väder är orsaken till den framgången. Och att jag prioriterat såklart. Jag börjar äntligen inse att vi faktiskt ska åka iväg. Fyra länder jag drömt om ska bli verklighet. Jag ska samtidigt få uppleva den där livskvalitén som blivit en av huvudorsakerna till varför jag reser.
Målet med drömresan
Tid med Erik
Att få lägga totalt fokus på varandra är det jag längtar efter mest. Istället för att varje kväll prata ikapp om hur dagen varit kan vi under hela dagen prata om vad vi upplever. Utvärdera vårt senaste år tillsammans och blicka framåt. Det är kvalitetstid i en ovärderlig relation och vad kan vara viktigare än det?
Öka min medvetenhet
Få än fler insikter om mitt eget liv genom att lära mig mer om andras. Hitta tillbaka till den enorma kunskapstörst jag kände under vår jorden-runt-resa som jag tyckte var en så tillfredsställande känsla. Att få inspiration till fler ämnen att blogga om och reflektera över kontrasterna att vara i en kåkstad i Kapstaden och snegla på husen i Dubai. Kommer nog vara en känsla som skaver rejält men också motiverar mig.
Känna mig fri
Min vardag är fylld av frivilliga måsten och att bryta detta mönster är oerhört skönt och ger mig ny och mer energi. Att känna suget i magen när planet lyfter, att landa och nyfiket titta mig omkring. Att känna en ny smak, känna hur ett land luktar, lyssna på stadens sus eller ökens tystnad. Det är frihet för mig och den känslan älskar jag.
Är drömresan det nödvändiga medlet?
Men måste jag flyga till andra sidan jorden för att uppnå detta? Nej och ja. Nej, det går att få till på andra sätt. Jag skulle kunna åka till en stuga i en norsk fjord och bosätta mig där en månad och kolla på dokumentärer om ”folk i andra länder” och hänga på forum och skypea med personer som lever ett helt annat liv. Det skulle ge mig tid med Erik, samtalsämnen att prata om, öka min medvetenhet och ge mig ämnen att blogga om och en känsla av frihet. Men ja, det blir inte samma sak. Det skulle kräva mycket mer ansträngningar av mig och inte alls vara lika kul och lätt att mentalt gå ifrån vardagen under de förutsättningarna.
Så jag åker och är laddad till tusen – häng på och följ 155cm.se på facebook och instagram.
Lämna ett svar