Jag drömmer om att leta den försvunna diamanten på Madagaskar, se solen stråla sina första strålar över Namibias öken och se det mäktiga Victoriafallet på gränsen mellan Zambia och Zimbabwe. Jag vill åka till Södra Afrika – en drömresa jag haft i många år. Ett tag tänkte jag att en sådan resa skulle kunna bli av under fem veckor över jul- och nyårshelgerna 2016/2017 men nu har förutsättningarna förändrats och min reaktion på det oroar mig lite smått.
Att göra flera korta weekends inom eller utom Sverige har jag alltid gillat och tycker att det är att få ut maximalt av en resa. Historiskt sett har jag väldigt få 10-20 dagar långa resor att titta tillbaka på, USA 2013 och Tanzania 2015 undantaget. Inte för att jag inte vill utan för att den typ av resor inte passat in i det liv jag levt. För min del verkar det vara kort och ofta eller jättelångt och sällan som gäller.
Att resa tre månader igen ligger inte i planen den närmaste tiden och när min önskade fem-veckors-resa verkar falla så funderar jag på vad som är värt. Jag kanske ”bara” kan komma iväg två eller tre veckor och börjar fundera på om det är värt det. Hur hamnade jag där? Det är som att jag blivit blind av att vara borta under tre månader och att om resan inte pågår i hundra dagar så är den inte värd något. Har jag gått och blivit lång-rese-skadad? Eller rent utav bortskämd?
Jag har ett jobb där jag i princip bara kan åka bort direkt efter julen och under sommaren vartannat år. Och julen föredrar jag egentligen att fira hemma och att lämna Sverige när det är som finast under sommaren verkar ju dumt. Det känns som att jag låst mig. Min inställning är trots allt att jag ska fortsätta jobba för att ändå få till någon typ av halvlång resa till mitt södra Afrika.
Hur tänker ni andra som reser mycket och ofta, eller sällan med för den delen? Vilka resor är mest värdefulla att genomföra eller spelar inte längden någon roll? Upplever ni detsamma, att ni blivit lite rese-skadade och höjt ribban för er lägsta nivå och vad ni nöjer er med när ni reser?
För en person som älskar träd känns ju dessa ståtliga kolosser lockande att testa sina 155 centimeter emot. Bild lånad från jambotours.se
Ser ni hur mäktigt det är? Bild lånad från afrikasafari.se
Hej! Först och främst – Madagaskar! Vilken paradisö och drömresa. Jag rekommenderar verkligen en resa dit, och gärna en återresa för ön är ju enormt stor! Jag reser så ofta jag kan, vilket blir ett par kortare och längre resor per år. Men att vara borta längre än ett par månader ger ofta känslan av att vara ”hemma” (fast borta) vilket förtar lite av semesterfeelingen, tycker jag. Korta weekends har också sin charm, de blir som en parentes i vardagen där man maxar alla intryck och upplevelser under loppet av en längre helg. Något däremellan, två-tre veckor är praktiskt för destinationer långt bort (pga jetlag och så vidare) men kan ju vara knepigt ur jobbsynpunkt om en inte är platsbundet oberoende vill säga. Så, vart vill jag komma? Att varje resa har sina egna idealiska tidslopp, tror jag. Beroende vad resenären vill ha ut av resan och vad som är möjligt. I slutändan tror jag att alla resor är värda den tid de tar upp – oavsett när och var.
Tack för pepp Sanna. Jag håller nog egentligen med dig, att alla resor har sin charm och sina fördelar, det gäller bara att se dem och uppskatta dem.
Kul att du gillade Madagaskar, om resan blir av ska jag tanka dig på allt!
Reseskadad är jag ju definitivt 🙂 I mitt fall är det att jag gärna vill resa flera gånger per år, typ alla barnens lov. Ribban höjs hela tiden och är nu uppe i en löjligt hög nivå, måste nog lära mig att sänka den igen. Nu tycker jag det känns lite om det ”bara” blir 2-3 gånger/år. I sommar är hela tre resor utomlands inbokade. Helt galet ju och bortskämd är man ju definitivt. Å andra sidan är resor vår enda last och det drabbar ju ingen annan (om vi nu blundar för hur miljöovänligt det är att flyga, men jag är vegetarian i alla fall:) ). Reselängden spelar ingen roll, inte heller om det är långtbortistan-resor eller på nära håll.
Ja, vad ska en göra åt när det känns som att varje reseår måste vara värre än det andra? Det är ju ohållbart! Jag har inte så dåligt samvete för flygen, jag väljer att göra en del andra grejer för miljön även om det såklart går att göra mycket mer. Vart går era kommande resor?
Först en vecka på Kos, jobba några veckor och sen en knapp vecka på Svalbard och så en avslutning på sommaren i Italien med vandring i Cinque Terre och några dagars boende på lantgård i Toscana.
Låter ju som du har ditt på det torra och inte behöver känna nån resestress alls 🙂
Det här är ju jättesvårt… Just nu har vi tillfälliga och fria jobb och kan resa en hel del, men å andra sidan är det svårt att få det att gå ihop ekonomiskt, så kanske måste vi hitta något mer fast jobb… och då blir det genast svårare! Under åren har vi utnyttjat semestrar och röda dagar så mycket det bara går… Och vilket som ger mest? Jag har börjat tro att många små resor kanske ger mer än en lång…?
Hej på er! Ja, de kortare har verkligen sina fördelar och jag tror en orkar kräma ut mer av ett ställe när det är kort och effektivt, men långresor har ju även sina fördelar. Hoppas att pengar börja regna över er så ni kan resa som ni vill och östafrika pratar jag gärna mer om!
Glömde säga att vi gillar Afrika och gärna skulle åka tillbaka! Vi har varit två gånger i Kenya och en gång i Tanzania…