Födelsedag och ett svårsmält samtal

Posted on

Ibland möter jag människor som har åsikter jag försöker ignorera att de finns. På min födelsedag och allt fick jag fejsa vidrigheten i vitögat så nu behöver jag få uppleva det motsatta som motvikt. Ge mig kärlek!

Idag är det min födelsedag och efter en natt med orimliga drömmar (där jag bland annat gick igenom en konstig tunnel med apor och kallade min kompis för ”du är en vild djungeltjej”) vaknade jag upp med 33 år fyllda och ett sms från mamma.

Min födelsedag började bra…

Igår och idag har jag funderat på vad mitt nästa blogginlägg ska handla om. Mina sköna timmar vid hav och pool, alla småkonversationer jag haft på gatan eller hur lugn och trygg jag känner mig. Inte hade jag anat att ett samtal med en svensk gammal kvinna skulle ge mig anledning att skriva av mig.

Jag började dagen med att äta min frukost och begav mig mot förmiddagens utflykt: Monkey park. Det var trevligt men inte överväldigande. Jag får berätta mer om det vid tillfälle.

gambia
Säg hej till den inte så blyga apan
gambia
Kokosnötjuice ger mig många goda association. Väldigt uppfriskande

På väg hem köpte jag en kokosnöt från ett marknadsstånd och jag kände mig igen så där levande som nästan bara resor kan få mig att känna. Självständig, småpratandes, en lite konstig turist som tar en selfie med en kokosnöt som utmynnade i ett gott skratt. Därefter några timmars chillande vid polen och sen…

Det svårsmälta samtalet

En äldre kvinna i solstolen bredvid mig visar sig vara från Sverige och vi börjar småprata. Under ett femton minuters långt samtal får jag veta att jag fått dålig kurs på de pengar jag växlat och att hon tror att hennes flygande varken gör till eller från för klimatet. Att det område vi bor i nu inte är det riktiga Gambia och att jag inte förstår vad hon försöker berätta för mig. ”Du förstår inte, jag är färdig med dig”. Detta var svaret när jag ifrågasatte vad hon menar med det riktiga Gambia. När jag ville att hon skulle berätta mer om hennes upplevelse av Gambia eftersom hon varit här många gånger i långa perioder men inte hade samma bild av mig av att personer är vänliga tröttnade hon på mig.

Kanske är det så att jag inte förstod henne och att mina frågor gjorde att hon kände sig missförstådd och att det är jag som är trångsynt eller naiv. Eller så har vi extremt olika människosyn och livsfilosofi. Jag låter det vara osagt och konstaterat bara den obehagliga känslan samtalet gav. Och värre skulle det bli.

Finns det något riktiga Gambia?

Vad är ens det riktiga Gambia? Den enda rimliga frågan efter det borde vara vad det riktiga Sverige är? Mitt svar skulle vara att det inte finns något riktigt i något land. Alla länder består av en oändlig mängd pusselbitar som i bästa fall kan kategoriseras som kantbitar, bitar med himmel och bitar med jämt eller ojämnt antal piggar. Stad, tätort, landsbygd, olika inkomstnivåer, varierad grad av utanförskap och gemenskap.

Åh, vad jag önskar att vi försökte förstå varandra men det kändes tyvärr som dött lopp. (Här sitter jag alltså och författar blogginlägget mellan varven som vår konversation fortlöper. Vi fortsatte samtalet och efter ytterligare en halvtimmes konversation får jag höra att hon inte tror på det jobb som IOGT-NTO Sverige gör och att hon undrar hur jag vet att den biståndsverksamhet som IOGT-NTO-rörelsen bedriver är bra och att pengarna kommer fram. Relevant fråga om den var nyfiken, inte när den är kritisk.

Sen spårade det fullständigt

Lite längre fram i samtalet när vi pratar om familjers olika förutsättningar och att föräldrars förutsättningar är viktiga säger hon ”Det är därför alla från Afrika inte ska komma till Europa, de kan inte ta hand om sig själva och har mindre hjärna.” Jag svarar att människor inte har olika stor hjärna och hon argumenterar emot. Där och då reser jag mig upp. Säger att jag inte kan sitta där längre. Hon frågar om sanningen gör mig illa berörd och jag svarar att det handlar om vår olika människosyn. Att det är anledningen till att jag inte kan ligga i solstolen bredvid henne. ALLTSÅ FY FAN FÖR ATT DET FINNS PERSONER MED DEN SYNEN PÅ ANDRA MÄNNISKOR OCH SOM DESSUTOM HAR MAGE ATT BEFINNA SIG PÅ DENNA KONTINENT. Håll dig hemma i Sverige för faan.

Det svårsmälta samtalet gick från obehag till avsky.

Headerbilden till detta inlägg på kossan som käkar löv får symbolisera att det här kommer behöver idisslas ett antal varv. Och bilden nedan tog jag tidigare idag och tänkte “det här kan vara bra när jag ska skriva ett inlägg om att även de olika kan samsas på trång yta och leva i gemenskap”. Inte kunde jag väl då tro att jag skulle använda bilden bara fem timmar senare.

gambia
Åtminstone tre sorter på en och samma kvadratmeter

Gratta mig med kärlek

Den här födelsedagen kommer jag minnas för dess vidrighet. Även om det bara är en av mina 24 timmar. Nu sitter jag här och försöker istället minnas tisdagen för fyra år sedan när Erik och jag var på Dramaten på vår andra dejt och pussades i garderoben. Eller då jag för tre år sedan fyllde 30 år och fick rida på en häst längs en strand i Australien. Eller när jag förra året åt fil och mango till frukost och umgicks med några av de människor jag uppskattar allra mest här i livet. Och så tittar jag om och om igen på den lilla video som Erik skickat med en dikt, en sång och lite dans. Firad på distans kan också vara bra fint.

Snälla gratta mig på födelsedagen genom att berätta om något du upplevt att du haft gemensamt med någon person/er du träffat trots att ni kommer från helt olika världar. Kväv denna bismak med kärlek innan jag kräks.

16 thoughts on “Födelsedag och ett svårsmält samtal”

  1. Stort GRATTIS på födelsedagen! Kanske i efterskott!? Alltså … mindre hjärna? Hjälp! Intelligens är ju något man dels föds med och dels utvecklas under livet, så kanske har kvinnan i solstolen inte haft samma förutsättningar att utveckla sin …? Mitt bästa tips: Vissa samtal med vissa människor ska avslutas så fort som möjligt. Det är inte värt att lägga din tid eller ditt engagemang. Det kommer ändå inte göra skillnad, tyvärr. Ta med dig denna erfarenhet och försök i framtiden känna av när det gäller att avsluta fortare än ögat. “Helt olika världar” kan ju betyda olika saker – geografiskt, professionellt osv. Inom forskningen träffar vi ofta doktorander och forskarkollegor från Asien och Afrika – olika världar geografiskt, men man möts inom forskningsområdet. Önskar en fortsatt fin resa!

  2. Ändå intressant att folk med mindre hjärna (hon alltså) väljer att åka till världsdelen ifråga (Afrika alltså). Jag tror sonika att hissen inte gått hela vägen upp och att du var för smart för henne. 🙂

    Grattis (i efterskott?) och skriv av dig i ett par inlägg. Trösta dig med att det här sådana här människor som ändå ger vissa insikter och på något sätt berikar ens egen värld. Att de finns. Att du vågar diskutera och vara utanför din filterbubbla. Att du står upp för dina värderingar och din filosofi. Och att du förhoppningsvis aldrig träffar människan igen. 🙂

  3. Utsätt dig inte för såna idioter fler gånger. Gå därifrån så fort det börjar barka iväg. Du kan aldrig ”omvända” dem. De kan aldrig förstå dig och du kan aldrig först dem. Det ger ingenting att prata med dem. En blir bara arg och frustrerad.
    Tack och lov tillhör kärringen en liten, liten minoritet. Min teori är att 95 % av jordens befolkning vill väl, är schyssta och snälla. Resten är assholes som en bara ska undvika. Och siffran ser likadan ut över hela världen.
    Ser du henne fler gånger och hon söker kontakt, säg typ ”jag har ingen lust att prata med dig”. Hon kommer känna ett övertag, tycka hon har rätt och du har slut på argument mot hennes ”sanning”. Då får det vara så. Karma, karma.
    Kärlek, kärlek och ro skickar jag dig 💞

    1. Nä omvända försökte jag aldrig men det tog ändå en stund innan jag på riktigt kunde ta in att det hon sa (alltså innan det var uppenbart) verkligen var sjuka saker. Det kräver kraft att kunna säga hej då och känna sig som en vinnare, om det nu är viktigt. Tack för ro, det är nog framför allt det jag behövde en dos av <3

  4. Grattis i efterskott! Man kan väl konstatera att människor är olika att din nya bekantskap är mer olik än de flesta. Om det var mig hade jag nog valt att tänka att den här födelsedagen blev minnerik, och sen tyvärr fått bekräftat att ja, det finns faktiskt sådana människor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *