Minskar behovet av att resa när globalisering drar fram med full kraft eller får globaliseringen oss att vilja resa ännu mer? Varför åka till Kina när vi kan resa till Chinatown i vår egen stad?
Olika perspektiv på Globalisering
Människor rör sig över nationsgränser, sprider sin egen kultur och tradition genom sitt resande eller när de bosätter sig i andra länder. Företag etablerar sig i flera länder, alla världens danser går att lära sig i sin egen stad och gemensamma politiska beslut om djurhållning tas i EU. Hur påverkar den stora breda globaliseringen vårt sätt att resa och se på världen?
Vad är globalisering?
Första gången jag fick lära mig begreppet globalisering var när jag läste utvecklingsstudier på universitetet. Wikipedia förklarar:
Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra. I allmänt språkbruk har Globalisering kommit att syfta på den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier
Det handlar alltså från början om ekonomi och handel men i vardagen syns globaliseringen genom klädkedjorna som känns igen från land till land, restaurangerna som finns i varje stad och blandning av alla hudtoner vi ser på gatorna nästan vart i världen vi än är. Internets intåg i våra liv har givetvis spelat en helt avgörande roll för hur snabbt globaliseringen kunnat ta plats.
Globalisering – blir allt same same?
Vad blir det för skillnad på stad och stad när samma affärer och samma typer av mat går att få tag på vart i världen jag än reser? I många fall behöver jag inte ens resa. Blir det inte lite tråkigt? Starbucks etablerar sig i allt fler städer, McDonalds är en del av vår vardag och Thaikök finns i var och vartannat kvarter. Det planteras till och med palmer längs svenska stränder. Chinatowns finns i många av världens storstäder och många fascineras av att kunna åka till Indien eller Kina när de är i London.
Fråga är om det är dåligt? När hela världen kommer till Sverige behöver vi ju inte resa till den. Då kan vi med en ordentlig portion fantasi låssas att vi är i New York när vi är på Starbucks eller i Japan när vi äter vår sushi. Låt huvudet åka till Istanbul när du ger dig ett Hamambad i Upplands Väsby och dröm dig bort till Indien när du gör din yoga.
Globalisering lockar oss att resa
Globalisering ger oss också möjlighet att nosa på något från andra sidan jorden. Bli nyfikna på originalkällan och vilja uppleva mer av världen. Hur ska vi kunna bli intresserade av något när vi inte ens vet att det finns? Mat, språk, film, kulturer och relationer över nationsgränser får oss att vilja ha mer av det vi fått en liten smakbit av.
Men samtidigt, blir inte världen väldigt tråkig när det går att få tag på allt överallt. När jag reser vill jag hellre äta på lokal hak än transnationella kedjor. Kanske är det så att det lokala lockar när jag är utomlands men det internationella lockar på hemmaplan? Det ger mig konstant tillgång till hela världen. Hemma i Sverige älskar jag att äta mat från världens alla kök. Vietnamesiskt, libanesiskt, etiopiskt, peruanskt. Men när jag väl sen reser vill jag inget hellre än att få äta ”riktiga” spenatknytten från Libanon. Och ibland känns det väldigt häftigt att äta klassisk svensk husmanskost mitt i Singapore. Kanske är det just valfriheten som jag uppskattar.
Det riktiga värdet av globalisering
Jag är i grunden övertygade om att globalisering är extremt viktigt för vår utveckling och jag tycker att nationella gränser mest är ett påhitt för att vi inte lyckats bygga upp något smartare system för hur vi ska dela på resurserna. Ser inget egenvärde i sig. Globalisering för människor från världens hörn närmare varandra.
Det är också tack vare globalisering och rörlighet över nationsgränserna som vi kan utveckla våra värderingar. Vi i Sverige har en del att lära från exempelvis Ghana. Där ses man som top of the top ju äldre man blir och någon åldersångest eller ständig jakt på föryngring verkar inte finnas. Det gör att den psykiska ohälsa på det området är betydligt mindre utbrett i än i Sverige. När värderingar går på export stärker vi de mänskliga rättigheterna. Så länge det goda vinner vill säga. Vad som nu är gott är ju högst subjektivt.
Nationalisterna – de som är emot globalisering
Jag undrar om alla sverigedemokrater bara gillar husmanskost eller om det finns några SD:are som gillar sushi, tacos och thaimat. Det är ju tack vare öppna gränser och rörlighet som vi har möjlighet att njuta av mat från världens alla hörn här hemma och inte måste betala dyra flyg för att kittla vår tunga. Mer tillgängligt för den som inte har råd att resa, vilken bonus! Skulle inte förvåna mig om de gillar fredagsmys med tacos men inte mexikanarna som bor och verkar här i Sverige.
Med nationalistiska och protektionistiska värderingar stannar utvecklingen av. Då värnas det egna snarare än allt det andra och vi kan inte längre avnjuta en thaimassage i någon källare på Violgatan i Landskrona. Då står vi där utan intryck från övriga världen och vi kan istället se på när övriga världen samspelar och utvecklas medan vi sitter på avbytarbänken och väntar.
Kan globaliseringen gå för långt?
Jag gillar och tror på globalisering, det råder väl ingen tvekan om det. Men jag tänker högt: Kan det gå för långt? Är det bara positivt ur ett reseperspektiv eller har det baksidor även om de inte är så problematiska ur ett samhälleligt perspektiv?
Hur ser du på globalisering, för- och nackdelar? Vinster och utmaningar?