Att besöka en kåkstad eller inte – det är frågan

Om en månad drar vi på vår nästa långresa (iiih!). En långresa av kontraster. Vi ska se överdådig lyx i Dubai och total fattigdom i södra Afrika. Just nu maler tankarna kring en enda sak – Att besöka en kåkstad eller inte – det är frågan. 

Jag ska för första gången besöka Sydafrika och Kapstaden. En stad jag varit nyfiken på sen jag spelade Den försvunna diamanten. Jag vill besöka en kåkstad. Men jag vet inte mer om kåkstäder än att det är stora slumområden där väldigt fattiga människor bor och att Kapstaden är en av de städer som är ”kända” för att ha just kåkstäder.

Kåkstad – varför då?

Jag vill besöka en kåkstad och jag har ärligt talat ingen aning om vad jag kan vänta mig. Jag föreställer mig att jag står på en höjd och blickar ut över olikfärgade plåttak så långt ögat kan nå. Att jag går längs med de upptrampade lergatorna och ser smutsiga barn. Små trånga låga hus med små ljuskällor som ger ett svagt sken i mörkret. Kvinnor som delar på en eldstad för att koka mat till alla ungar. Män som sitter och tjötar med varandra. Unken lukt av smuts, svett, rök, djurbajs och gamla sopor. Något igenvuxet vattendrag , en planka att balansera på för att komma över ett dike. Människor som skrattar men hela tiden med den smärtsamma vetskapen om att deras liv är allt annat än enkelt.

Jag vill besöka en kåkstad för jag vill se hur de bor. Lära mig mer om hur de lever, prata med invånarna om hur de ser på sina förutsättningar och höra dem berätta hur deras vardag se ut. Jag vill att min reseprocent går till något projekt eller organisation som jobbar med att förbättra villkoren för de barn och familjer som lever i den värsta slummen. Erik har hittat ett gäng entreprenörer och företag som på olika sätt brinner för att skapa kontaktytor och förbättra förutsättningarna i kåkstäderna, kanske kan besök hos någon av dem kännas meningsfullt.

Kåkstad – varför inte?

Men jag vill inte besöka en kåkstad om det känns hotfullt eller om jag med mina privilegier beskådar människors misär som om de var djur i bur. Där jag förundras och tittar in och när jag är nöjd väljer att gå vidare. Jag vill inte besöka en kåkstad om klyftorna och distansen ska växa ytterligare. Det får gärna smärta mig att se människor lida och min resa till Kapstaden kommer kosta mer än vad de tjänar på ett år. Men, jag vill inte bete mig som en typisk turist som exploaterar.

Jag vill besöka en kåkstad av samma anledningar som alla andra resor jag gör. Jag vill få fler referenspunkter, få fler erfarenheter av hur människor runt om i världen har det. Nyckeln tror jag ligger i att göra det inom ramen för någon organisation där jag betalar för att få besöka en familj som får pengar för att ta emot mig som ett sätt att försörja sig. Men samtidigt så äcklar det mig lite. Jag betalar mig in i deras privatliv och nyttjar deras desperation att få mat för dagen genom att klampa in hos dem, inte för att de bjudit in mig och så gärna vill ha mig där, utan för att de ser sin chans att få mat för dagen.

Jag vill besöka en kåkstad men jag är kluven, så hjälp mig. Vad finns det för moraliska, etiska, mänskliga faktorer som jag ska väga in när jag tar beslut om jag ska besöka en kåkstad under mina dagar i Kapstaden? Hur resonerar du? Har du själv något intresse av att åka till en kåkstad och varför eller varför inte? Har du kanske redan besökt en kåkstad och har en egen upplevelse som du vill dela med dig av eller perspektiv som kan hjälpa mig att bestämma mig?

Mitt inlägg om Urufolket är en turistattraktion i Titicacasjön blir högaktuellt men på något sätt känns de inte lika utsatta som jag föreställer mig att de som bor i kåkstäder är. Kära läsare, guida mig i hur jag ska tänka i den här svåra frågan! <3

Bild överst i inlägget har Google så generöst bjudit på