Steg för steg – att komma iväg på långresa

Posted on

Det är många som frågat hur jag och Erik fått ihop pengar och lyckades komma ifrån jobb i drygt tre månader för vår långresa runt jorden. Kanske ligger det hos mig men ibland läser jag in en underton av “Ni har så himla bra förutsättningar, klart det där går för er, för mig däremot…” Jag blir smått allergisk! 

Min bestämda uppfattning är att möjligheten att ta sig iväg på en långresa är något en skapar själv och den som tror att resan kommit till av sig själv utan större ansträngning har tydligen inte tillräckligt med insyn i vårt liv. Innan vidare läsning vill jag vara väldigt tydlig med att jag är väl medveten om att alla människor inte har samma förutsättningar för att kunna resa så som vi gjort och att det är en lyx att kunna vara ledig så som vi varit både ur ett ekonomiskt- och tidsperspektiv.

Hur gjorde jag det möjligt?
Jag har en bra lön och har lagt undan pengar i flera år så för min del var det inte ekonomin som var utmaningen. Jag är chef för tolv medarbetare i en verksamhet som inte är helt lätt att sätta sig in i för en kort period vilket därmed var en svårare nöt att knäcka. Jag berättade för min chef att jag önskade att få åka på en långresa långt innan (cirka 15 månader) jag visste exakt när, vart eller med vem jag ville åka med. Eftersom min chef är klok och han vill att jag ska trivas och stanna kvar så sa han att han gärna vill bidra till att det ska vara möjligt. Nio månader innan vi åkte gav jag förslag på en lösning med vikarie och underlättade på så sätt hans arbete.

Hur gjorde Erik det möjligt?
Erik jobbar som egenföretagare och kan således bestämma själv när han ska ta jobba. Hans utmaning var alltså inte själva ledigheten, men däremot att få ihop pengarna. Som egenföretagare är han inte garanterad inkomst varje månad och jag vet att han jobbade långt mer än heltid under förra hösten för att kunna lägga undan pengar till resan. Inget kommer gratis.

Hur gjorde vi det möjligt?
Det enkla svaret är att jag skrev på min Tinder att jag sökte efter en person att åka jorden runt med. Att det var min intention var alltså tydligt väldigt innan vi ens var ihop… Halvåret innan vi åkte var vi mycket sparsamma på nöjen, mat, kläder, aktiviteter osv. Uppoffringar som var nödvändiga för att vi skulle kunna lyxa med utlandsliv i tre månader.

Men när passar det att åka?
Aldrig. Eller alltid. Beror på hur en ser på saken. Det kommer aldrig komma ett gyllene hål i ditt liv anpassat efter en långresa och om det mot förmodan uppstår en lucka, gör det garanterat inte det i en eventuell resekompis liv samtidigt. Det handlar om att själv skapa det utrymmet genom att spara pengar och till slut bara bestämma sig för att om X månader då åker jag. Trots detta kommer här några tillfällen i livet då det kan vara något enklare att komma iväg:

  • Mellan två jobb. Detta kan alltså innebära att du måste säga upp dig och söka nytt jobb under tiden du reser eller när du kommer hem. En lösning som är lätt för vissa typer av jobb, svårare för andra.
  • Pausa studierna. Kan kännas jobbigt att komma ifrån sin klass eller bli försenad en termin eller år med din examen. Men vad gör det om hundra år?
  • Under föräldraledigheten. Kanske din enklaste och bästa chans. Känns det omständigt och läskigt? Resfredag vet allt om hur detta görs på bästa sätt.
  • Kombinera jobb och ledighet. Kan göras på flera olika sätt, antingen genom att jobba på plats eller med ditt vanliga jobb på distans. Berätta för din chef vad du vill, skapa möjligheterna ihop.
  • Bli egenföretagare. Den enorma frihet som egenföretagare har med att styra över sin egen tid ska inte underskattas när det kommer till att förbättra förutsättningarna för att se sig om i världen.
  • Och kom ihåg. Det finns ingen perfekt tid. Du skapar den.

Känns det svårt eller som en övermäktig uppgift? Lugn, här kommer en beskrivning som är minst lika enkel som ett instruktionshäfte från IKEA.

Steg för steg – så blir långresan av

  • Sätt upp en dröm. När vill du åka, hur länge vill du vara borta?
  • Gör en plan. Vilka steg måste du göra för att din dröm ska uppfyllas?
  • Välj en tidpunkt. Kanske inspireras av något ovan?
  • Bestäm längd. Vad är långt för dig? Allt från sex veckor är enligt mig en långresa. Kanske passar det ditt liv och ditt jobb bättre med sex veckor vartannat år är tre månader var fjärde.
  • Prata med din chef. Var flexibel och förklara vad organisationen/företaget kommer tjäna på att du får vara borta en längre period. Vad har du att förlora på att försöka?
  • Se möjligheterna. Kan du spara några semesterveckor varje år och genom att komplettera med tjänstledighet få ihop en längre ledighet utan att gå under ekonomiskt? Det var så jag löste min ledighet.
  • Tänk positivt. Det kan verka tramsigt, men om du visualiserar vad du vill ha och pratat högt om dina drömmar ökar dina chanser att komma iväg.
  • Och kom ihåg. Ingen resa skapas av sig själv. Du måste göra jobbet!

Så nu är det dags att börja drömma och frågan är: Vart vill du ta en selfie?

I en storstad där du matchar jackan med stadens landmärke?2016-01-08 14.08.56

På en strand med någon du tycker om?
2016-02-01 17.57.21

Eller framför en maffig utsikt efter en fyra mil lång strapats?
2016-03-20 11.45.53

27 thoughts on “Steg för steg – att komma iväg på långresa”

  1. Hehe, “smått allergisk” milt sagt. Jag tänker att det allra flesta verkligen, verkligen är möjligt för den som vill tillräckligt mycket. Märk väl, jag säger inte att ALLA kan göra det, men ja, de allra flesta.

    1. Exakt! Och både du och jag vet ju vad vi varje dag väljer bort för att kunna resa mycket. Jag vill gå på manikyr och fixa mina naglar, men det kostar lika mycket som min kommande resa till Warszawa och då väljer jag helt enkelt Warszawa före snygga naglar. 🙂

  2. Visst är det svårt att hitta “rätt” tid! Vi väntade tills Peters söner blivit vuxna och passade sedan på direkt när jag disputerat… (och medan min mamma fortfarande är tillräckligt pigg och frisk)

  3. Jag känner igen allergiutslagen. Får dem också emellanåt när folk antyder att “du har allt tur du!” när jag ska iväg eller har varit på någon resa. Det handlar inte om tur när det kommer till att sätta mål och medvetet planera inför de här målen. Många verkar dock ha olidligt svårt att förstå det och tror att tid och pengar bara ramlar in på semester- och bankkonton. Fåntrattar.

    Väldigt fint inlägg för övrigt.

      1. Fast jag kan känna att “de andra” ska ta den överlägsna rollen ibland. De som “har ett liv” och “inte flyr”, som en del ser på resandet som.

  4. Mmmm. Trevlig läsning från en som hittills “bara duddat” med resor hellre lite men ofta ungefär är mitt motto. ..får oxå frågan hur man kan…hur mycket semester man har o.s.v…men en vacker dag kanske jag oxå satsar på nåt längre..får se.. Det är iallafall superinspirerande att följa de som gör slag i saken :-).

    1. Tack! Det där är ju helt individuellt, alla vill inte resa länge så det finns inget egenvärde av att resa länge om en inte vill. De som drömmer om det men inte kommer iväg däremot, de hoppas jag kan inspirera av detta!

  5. Jag gillar det där med att du hade bestämt dig för att åka först och sen sökte en partner som ville hänga med! 🙂
    Själv hittade jag en man som trodde att han inte gillade att resa och så omvände jag honom bara snabbt och effektivt! 🙂

  6. Ett väldigt bra inlägg! Vi gjorde mer eller mindre samma sak – valde att hyra ut vårt hus, sälja bilar och ta 1,5 års tjänstledigt från jobbet för att kunna följa drömmen att resa, studera språk och bo utomlands – nu bor vi i spanska Tarifa! Allt går om man vill, och är man ute i god tid och visar vilja att lösa allt på bästa sätt för arbetsgivaren är man ett steg före.

  7. Älskar ditt inlägg! Visst är det en lyx, som du nämner, som inte alla har möjlighet till men det handlar ju också om val och prioriteringar. Känner att jag kan skriva ett helt inlägg i respons till din text som får mig att tänka på valet att tex. dela lika på föräldraledigheten, där många anger ekonomin som anledning till att de inte kan dela lika. Men det är verkligen ett helt annat inlägg att skriva om men som också handlar om val och bortprioriteringar. Jag och min familj åkte på en sexveckors resa just under föräldraledigheten, i skiftet då jag avslutade min föräldraledighet och min man inledde sin, och vi hade sparat länge och prioriterat bort annat för att kunna göra resan. I samband med resan började jag även blogga 🙂

  8. Så typiskt dig att så tydligt och modigt skriva ut precis vad du söker + hitta någon som är med på villkoren. Log stort när jag läste. Vilken fin grej! Jag har verkligen ingen längtan efter att resa och har aldrig haft, men jag blir alltid lika djupt berörd av naturens alla former världen över.

    1. Ja du som känner mig kan ju lägga ihop ett o ett. Jag förstår dig och det är ju toppen att du inte har den längtan. Jag och E har pratat en del om vad en fascineras mest av, naturens under, människans storverk, känslan i en stad osv. Jag tror att jag faller över på naturens under faktiskt.

  9. Superbra inlägg, väldigt inspirerande! Kanske kanske kommer jag ta min selfie i Australien inom det närmsta året, eller kanske blir det någon annanstans 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *