Att vara nervös inför en resa och lita på sin egen förmåga

Posted on

Jag har drömt om Balkan i år, hoppats i månader och varit förväntansfull i veckor och nu plötsligt är det bara några få dagar kvar. Det är sällan, men inför den här resan är jag faktiskt lite nervös. 

Om två dygn åker jag på min nästa lite längre resa och jag är långt ifrån att inse att detta nu är på väg att hända. Det har känts så oerhört långt bort och min första semestervecka har varit överfylld av lägenhetsrenovering, klänningssömnad och hästbubbla. Jag har nästan glömt att tänka på att jag snart ska iväg 20 dagar till några av Balkanhalvöns länder.

Vad jag pysslat med de senaste dagarna som gör att jag inte haft en tanke på att jag snart ska åka. Här på Taya från Hallmyra gård.

Att vara nervös inför resa

Kanske beror det på att den här resan skiljer sig på många sätt från hur jag rest tidigare. Jag ska till en region jag aldrig tidigare varit i närheten av. Jag ska resa själv större delen av tiden. Jag ska ansvara för en bil och korsa minst fyra landgränser. Jag är helt säker på att det kommer gå bra, jag kommer reda det där och efteråt säkerligen förminska storheten i detta. Men just nu, precis innan så känns det faktiskt rätt så stort.

Jag tror att jag är nervös för att jag inte riktigt har kontroll på situationen och inte vet hur jag kommer reagera. Jag har inte gjort tillräckligt med research. Jag har inte koll på alla papper kring bil och tull. Jag har inte tvättat, packat eller styrt upp min privata administration för att vara borta i nästan tre veckor. Jag vet inte om jag kommer njuta maximalt av resan eller om jag kommer känna mig ensam eller uttråkad. Det är också det längsta jag och Erik varit ifrån varandra på väldigt längre. Jag vill kunna resa själv men tänk om det inte är något för mig? Då lär jag ju veta det efter den här resan men det vore så hårt att behöva inse det.

Att lita på sin egen kropp och förmåga

Jag har egentligen väldigt hög tilltro till min egen förmåga. Katarina på Äntligen vilse skrev ett väldigt tänkvärt inlägg om att ha magstöd och en stark inre kompass och jag känner igen mig i mycket. Min kropp har bevisat sig tillräckligt många gånger för att jag ska känna mig lugn med att den kommer levererar. Den är stark och kan ta mig ned för branta alpbackar, under vattenytan med tuber, simmandes bland vågor och springandes längs gator. Jag kan göra mig förstådd på i första hand engelska men i värsta fall några enstaka ord tyska och swahili. Och både svenska och kroppsspråket kommer jag ju givetvis långt på. Det finns pengar på kreditkorten, ett svenskt pass och en familj hemifrån som håller koll på mig.

Jag vet att jag är stark och klarar nästan allt. Inte riktigt lika självsäker som Pippi men långt mer trygg än Annika. Zanzibar 2015.

I detta nu är det 48 timmar kvar tills jag sitter på planet mot Skopje. När jag väl är där hoppas jag att känslorna jag känner är: pirr, kontroll, lugn, nyfikenhet och äntligen-nu-kör-jag. För att sysselsätta mina tankar och ge mig lite perspektiv får du gärna dela med dig av dina erfarenheter. När har du känt att du verkligen kan lita på din egen förmåga och vad får dig nervös inför resor?

10 thoughts on “Att vara nervös inför en resa och lita på sin egen förmåga”

  1. Det här kommer gå jättebra! Tvätta kan du göra när du kommer kom, packa gör du på en halvtimme och det du glömmer kan du alltid hitta på plats, så länge det inte är ditt pass du glömmer. Laddare till kameran kan du leta fram redan nu. Själv kollar jag alltid att jag har alla sladdar till vad jag nu behöver med mig på en viss resa, om det är dator, iPad, kameror, extra tangentbord, mobil, osv osv.
    I vissa länder kan tullen göra mig lite nervös, eller snarare irriterad och förbannad. Inte för att jag brukar ha med mig olagliga saker, men för att vissa tulltjänstemän i vissa länder kan hitta på egna regler för både det ena och det andra. Därför, om jag var du, skulle jag spendera lite tid på att ta till mig vilka regler som gäller bil i de olika länderna. Om jag “vet” känner jag mig mycket tryggare och är mycket mindre nervös.

  2. Jag har verkligen blivit bättre på att lita på mig själv sen Australien, att komma till en ny stad/plats och hoppa på en buss eller ett tåg till nånstans känns som rutin nu 🙂 Jag kan kanske va lite nervös innan jag bokat boende o.s.v., mest för att jag slappnar av först när rese- och boendedetaljerna är fixade. Sen kan jag också va lite orolig fram till dess att jag sitter i färdmedlet som ska ta mig till följande destination – först då känner jag mig relativt säker på att jag faktiskt kommer anlända. Jag tror du kommer få en fantastisk resa! 🙂

  3. Det kommer gå hur bra som helst! Jag brukar inte vara så nervös för själva resandet, men jag kan vara nervös för att få migrän … för då klarar jag inte av saker längre, och det är en obekväm känsla. Resa själv skulle jag säkert kunna göra, fast jag skulle nog inte vilja. Är en sån som gillar att dela upplevelsen 😉 Ha en superfin resa nu!

  4. Jag känenr verkligen igen mig i att vara stressad över att inte ha koll på alla möjliga situationer och inte ha gjort tillräckligt med research och inte ha svaret på alla frågor man själv har. Men jag jämför ju bara med mig själv och jag är oftast mycket mer påläst om destinationerna än flertalet andra. Som alla andra också skriver; det brukar ju alltid lösa sig, men det är ganska stressande innan.

  5. Det kommer bli så bra! Hoppas att du har landat och har det gott! För mig är det nog mest att hitta jag blir nervös över, men i övrigt är jag rätt lugn inför resor numer. Kanske att ekonomin inte ska hålla, eftersom min plånbok är liten. Det är också det jag tycker bäst om att resa själv – att jag sätter budgeten helt och hållet. Hoppas det blir riktigt fint. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *