Att klara av det jag var nervös för

Posted on

Hey I made it, I am the world’s greatest. Inge skråma, ingen panikbromsning men svetten lackar och jag befann mig knappast i vilopuls. Bilfärd från Skopje till hotellet – check!

Så typiskt mig

Jag somnade alldeles för sent och gick upp alldeles för tidigt. Jag överskattade ännu en gång mitt morgontempo och fick jogga till flygbussen. Med 3,5 h sömn i kroppen ser jag allt i en dimma. Kommer till Arlanda och inser smärtsamt att köerna är långa och tempot lågt. Blir uppmanad att “inte bete mig så svenskt” vid incheckningsdisken och alltså tränga mig vid säkerhetskontrollen. Lite leende och ursäkter ska visst gå hem. 

Jag kommer på planet och slocknar direkt men sover dåligt på grund av skrikande barn. Störande men väl medveten om att min irritation är inget jämfört med den panik som föräldrarna har över otröstliga barn. Byter i Wien och när kaptenen informerar om att vi ska påbörja inflygningen till Makedonien berättar han att vi ska landa till behagliga temperaturen av 34 grader. 

The first bilfärd on my own

För en del är flygresan och att hitta till rätt gate den stora utmaningen och avslappningen brukar infinna sig när planet tar i marken. För mig började min nervositet då. Jag vet att min första puckel att övervinna är bilfärden från flygplatsen till hotellet. Den enda del för den här resan jag bävat för. Allt kommer vara lättare efter det. Koncentrerad från topp till tå och med fullt fokus på uppgiften, ingen skön roadtripmusik eller sommarprat (det tar vi senare) tar jag mig upp på motorvägen. Det känns bra.

Hittar vad jag tror är vägen fram till hotellet. Stannar på gatan åker hiss till våning 6 och får veta att det finns två “Square hotels” i samma kvarter. Hittar rätt och blir anvisad till parkeringen. Hitta igen bilen, kör omväg pga enkelriktat. En havererad buss, ett körfält mindre men till slut är jag framme. Jag ska inte säga att det var en baggis men inte heller den panik jag oroat mig för. Att ha så dåligt lokalsinne som jag har är på riktigt en utmaning men köra bil och läsa kartor det kan jag. Jag hetsar upp mig för saker jag vet att jag klarar av och ännu en gång får jag uppleva den stora differensen mellan vad jag vet och upplever, tänker och känner. 

Slänger mig på sängen och så kommer känslan som jag väntat på. “Jag är här nu.” Nu börjar mitt äventyr. Nu ska jag möta Skopje och sen har jag den ena dagen efter den andra att se fram emot. Tre dagar på egen hand med mig och min bil för att uppleva Makedonien. Sedan ansluter Sofia och då är vi två som ska göra Albanien och Montenegro. När Sofia tröttna på mig drar hon hem till Sverige och då får vi se vilket mode jag befinner mig i. Fullfart till Slovenien eller långsammare dagar i Kroatien. 

Häng med på äventyret

Kul att så många vill följa med mig på mitt lilla äventyr. Det går att följa mig på instagram både för inlägg och stories och såklart även på facebook. Där uppdaterar jag alltid när jag skrivit inlägg och lägger säkert ut lite extra bilder där vid tillfälle. Hoppas du har det skönt där du är, själv ska jag ta tag i de 36 graderna och se vad Skopje vill bjuda på.

One thought on “Att klara av det jag var nervös för”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *