Nu drar jag till Gambia!

Incheckad och på plats vid gate F 58. Redo att slumra in, plöja igenom en wiki om Gambia och två poddar jag hittat. Sedan landa i värmen för en vecka av västafrikansk mat, kultur och klimat.

Gårdagen bestod av ett morgonmöte, en heldagskonferens, en dejt med två coola tjejer som driver en sajt för att förmedla ekohotell i Asien, ett webinar med Trine som distribuerar pengar till solpanelsexpanderande företag i det globala syd och ett möte med Influencers of Sweden som drog ut på tiden. Sen packa. Sen duscha. Sen sova och kliva upp fyra timmar senare. Det blir skönt med flygresa. Minst sagt.

När en resa slutar börjar en annan…

På något sätt tycker jag det är skönt att knyta ihop säcken med föregående resan innan en ny påbörjas och för mig som resebloggare innebär det att ha skrivit det sista planerade inlägget om en destination. Mitt samlingsinlägg om San Francisco som jag publicerade i söndags är ett sådant. Bearbetningen av en resa, och möjligheten att uppleva hela om igen, i tanken, bilder och i ord, får gärna ta ett tag men sen vill jag känna mig klar för att kunna gå in i nästa med fullt fokus.

Jag har haft lite svårt att komma till ro inför denna resa till Gambia. Jag har sett fram emot den länge, vill verkligen åka, ligger bra till på jobbet för att kunna släppa det. Men pirret har inte riktigt kommit. I grunden tror jag det handlar om att jag har lite svårt att landa i hur jag vill uppleva Gambia. Maximera, ta vara på varenda stund genom att prata med så många som möjligt, röra mig över många olika områden, resa runt i landet och göra ett tydligt upplägg för min vecka. Eller åka dit, se vad som händer, göra det jag känner för och sen nöja mig så. Det sista är betydligt mycket skönare men samtidigt vill jag ju uppleva och upptäcka. Det finns garanterat en mix av detta och jag tror att veckan kommer bli awesome hursomhelst. Men denna dubbelhet av ytterligheter tror jag är det som gör att jag inte riktigt kan ställa in mindset. Jag är en strateg, vill ha en strategi att förhålla mig till. Sån är jag helt enkelt.

Förväntningar på Gambia

Varje gång när jag kommer hem från en resa önskar jag att jag skrivit ned mina förväntningar bara för att ha något att jämföra med. Så nu när jag gör det så känns det ganska svårt. Lika bra att vara ärlig om föreställningar mot sig själv. Men också svårare att lista ned än vad jag trodde. Jag ger det ett försök.

Jag tror att…

… havet kommer vara varmt och skönt

… maten kommer vara nice men ingen smaksensation.

… så kallade bumsters bitvis kommer gå mig på nerverna men att jag kommer hitta mina strategier

… fattigdomen kommer vara utbredd. Inte med så många öppet tiggande utan snarare på ett sätt som kräver öppna ögon och förflyttning bortom stranden och marknaden

… många kommer kunna ett gäng ord på svenska och alla ha en relation till någon i Sverige. I alla fall de jag kommer möta. Överlag tror jag det är anpassat efter en svensk målgrupp. Det ska t.ex. gå att växla direkt från svenska pengar. Återstår att se, jag har med mig dollar också.

… frukten kommer vara gudomligt god

… fler kvinnor än män kommer ses arbeta på ett eller annat sätt

… det kommer kännas turistanpassat och bitvis ytligt

… jag inte kommer vara rädd en enda gång

Nu dags för boarding, hoppas kunna blogga en hel del under resan. Har inga förskrivna inlägg på vänt så finns här inget nytt så vet ni att jag har fullt upp med annat och att internt och jag inte kommer överens. Hejsvejs!

Häng med på resan genom att följa Resa medvetet på Facebook och på Instagram där jag främst uppdaterar med stories.