Vilket engagemang! Kritik mot all inclusive skapar debatt, kränkta människor och insikter för mig själv. Det slår mig gång på gång att rannsaka sig och ta ansvar tycks vara enormt svårt för många människor.
Nog kunde jag ana att All inclusive-inlägget skulle skapa engagemang, men så här mycket? I Facebook gruppen Vi som gillar att resa finns det i skrivande stund 436 kommentarer. Jag har hundra reflektioner från detta som jag ska försöka strukturera upp vid tillfälle. Jag börjar här: Hur svårt kan de va att rannsaka sig och ta ansvar?
Rannsaka sig och ta ansvar
Det finns tusen saker som vi gör annorlunda nu som garanterat kändes omständigt och mäckigt i början men som nu går av bara farten. Saker som gynnar andra än en själv. Källsortera, inte röka inomhus, slänga saker i papperskorgar istället för på marken, leta efter svanen-märket när vi handlar tvättmedel. Jag inser att det är smågrejer jämfört med att välja bort all inclusive men vi har ju också lyckats lära oss att uppfostra barn utan aga och slutat se kvinnor som ägodelar.
Jag upplever ett motstånd mot att vilja reflektera. Att orka tänka steget längre, tänka på någon annan än sig själv. Jag tror inte det beror på att folk är onda eller egoistiska. Det är bara det främmande som känns jobbigt och vi glömmer ofta att det som nu går på rutin en gång krävde ett aktivt val.
Ofta sker förändring när det blir lätt att välja rätt så om jag helt tappar hoppet om mänskligheten får jag lägga min tillit till resebolagens vilja att knuffa deras kunder i en mer hållbar riktning så som matbutikerna gör med ekologisk mat.
Hoppet är det sista som överger människan och länge leve folkbildning!
En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion
Lämna ett svar