Hur mycket bidrar mitt och andras resande till masutrotning? Det var en av många saker jag fick svar på av Attenboroughs välgjorda dokumentär.
Jag har precis sett dokumentären Attenborough och massutrotningen på SVT play med blandade känslor. Informativ och viktig men också lite icke-hoppingivande. Hur ska vi ens komma åt detta gigantiska problem med att människan orsakar massutrotning och miljoners djurs lidande?
Resande och massutrotning
Jag har levt i någon sorts tro att det är klimatförändringarna som i princip ensamt är orsaken till massutrotningen och därmed blir mitt resande direkt bidragande till att upp mot en miljon arter (av åtta miljoner som finns totalt) är under hot. Visserligen bidragande på relativt liten nivå jämfört med industrin och transporter men ändå, varje utsläpp bidrar till en helhet.
Efter att ha sett dokumentären Attenborough och massutrotningen är min bild betydligt mer nyanserad. Den beskriver ur många olika perspektiv hur massutrotningen uppstår. Tjuvjakt, föreställningar om olika djurs organ och kroppsdelars medicinska storheter och pälsindustrin. Ytterligare några anledningar är att människan tränger sig närmare och närmare djuren genom dels sin utbredning när vi bygger bosättningar/nyttjar marken och dels handeln med vilda djur. Detta är även två exempel när virus från djur överförs till människa (ex covid-19) som en effekt utöver att vi även hotar arters överlevnad.
Kan vi stoppa massutrotningen?
Jag vet inte om jag fick svar på den fråga. Eller såklart är det möjligt men det krävs enorma insatser och målmedvetenhet från beslutsfattare. Även om klimatförändringarna bara är en av orsakerna till massutrotningen drar jag självklart inte slutsatsen att jag kan flyga hit och dit utan att tänka mig för, klimatkrisen är en reell och betydande del av massutrotningen.
Samtidigt gav dokumentären mig en konstig ”Det är inte mitt fel-känsla” som känns som en blandning av faktisk insikt och total förnekelse. Min slutsats blir att jag kan fortsätta flyga med stor försiktighet och att det återigen snarare handlar om vilka politiker jag väljer och hur jag bidrar i vilken opinion som råder.
Men känslan av maktlöshet är också tydlig. Vad ska jag göra åt att haven blir utfiskade, att nötboskapsindustrin är ett så omfattande problem, att människor tror att myrkottens fjäll är magiska, att människor tjänar ogreppbara summor pengar på att tjuvjaga för betars skull? Såklart välja mat med omsorg och inte köpa dessa souvenirer eller troféer och så kan jag skänka pengar och engagera mig ideellt, men finns det något mer, något annat? Det är en ärlig fråga.
Vad gör vi åt problemet med massutrotning?
Jag tror att svaret är
- En mer jämlik värld – ojämlikhet föder kriminalitet.
- Mer kunskapsspridning – kunskap är svaret på nästan allt.
- Hårdare lagstiftning och högre sanktioner – det ska svida rejält att skada andra.
Det låter ju inte som ett jättesvårt recept men å andra sidan är det receptet för de flesta problem här i världen och många av dem har vi ju kämpat med i hundratals år.
och som resenär?
Som enskild resenär finns det ett gäng saker att göra
- Bidra så lite du kan till utsläppen genom t.ex. hålla nere flygresor
- Undvik marknader med vilda djur
- Köp inte souvenirer som innehåller spår av djurdelar, tex betar eller skinn
- Ät vegetarisk kost under resor i så stor utsträckning som möjligt när du inte vet hur djurhållning och lagar ser ut i landet
Två till dokumentärer jag rekommenderar
Utöver att se Attenboroughs dokumentär om massutrotningen har jag två ytterligare jag vill tipsa om på närliggande tema. Den ena är Greta och den andra 2040 – framtidsfilmen. Båda otroligt välgjorda och gripande. Den första blev jag förbannad av, den andra mer hoppfull. De visar två sidor av samma mynt, hur ekonomisk tillväxt och kan vara förödande och hur det skulle kunna vara svaret på många av problemen i den kris vi lever i. Finns på SVT play.
Har du sett Attenborough och massutrotningen och vad tyckte och kände du?