Resereflektion nr 7: Rasismens vidriga indoktrinering

Posted on

En bil kör in i en grupp människor i New York. Min första tanke: Är det terror? Omni rapporterar att det inte är det. Att det uttryckligen behöver dementeras säger allt om vår samtid.

En person i ett rese-forum skriver en kommentar om en persons ursprung. Jag blir på min vakt och misstänker  tveksamma värderingar.

En argentinsk flagga hänger ut från ett fönster. Jag ler. Jag ser en svensk flagga och får dålig smak i munnen.

Ledsen och frustrerad

Jag är så stolt över vad Sverige som land byggt upp, det vi åstadkommer som nation. Men jag kan inte bära den svenska flaggan för att symbolen blivit kidnappad av några som vill göra skillnad på folk och folk. Som separerar istället för att förena.

Var femte svensk har unkna åsikter. Jag hatar att jag inte kan utgå från att vi alla har en grundläggande gemensam syn om allas lika värde. Rötägg kommer det alltid finnas men de ska vara undantag, inte en regel jag är rädd för.

Jag är ledsen och frustrerad över att vi lever i en omvärld som får min hjärna att generalisera fram detta. Att olyckor är terror tills motsatsen är bevisad. Att personer (åtminstone av mig, kanske är jag ensam om detta) misstänks vara rasister för att de yttrar ett enda ord om hudton eller härkomst. Att jag känner mig obekväm med min egen flagga.

Hur fan hamnade vi här och vad gör vi åt det?

10 thoughts on “Resereflektion nr 7: Rasismens vidriga indoktrinering”

  1. Jag tänker mig svenska flaggan på en flaggstång vid en sommarstuga i skärgården, då känns den plötsligt inte lika obekväm, eller? Kanske beror det lite på sammanhang. Och det här med olyckor och terror, om olyckor sker gång på gång med ett liknande mönster som visar sig vara terror, tror jag lite att det är vår logik som tänker att en liknande olycka därför måste vara terror, snarare än rasism. Fast sen finns det alldeles för många som uttalar sig alldeles för vidrigt i dessa sammanhang, och det är kanske det som är det värsta.

    1. Håller med om flaggan, i vissa sammanhang reagerar jag inte alls. Jag bara önskar att jag kunde bära svenska flaggan fritt. Det är helt sant, att terror och rasism inte behöver ha med varandra att göra, min poäng är nog snarare att förväntningar i sig begränsar oss. Jag vill inte tänka terror så fort det händer något.

  2. Det är så svårt. Jag ser så många som är ute och reser och har sin flagga på ryggsäcken. En sån där tygflagga de sytt fast. Men på något sätt känns det fel att ha den svenska flaggan. Just för att den förknippas med rasism.
    Under en period reste jag med en svensk matchtröja som träningströja. Det kändes konstigt och skrikigt men det är ju bara i mitt huvud. Så många har ju sitt lands fotbollströja och ingen tycker är konstigt.
    Det är ju som när det sker terrordåd runt om i världen, då lägger alla en flagga över sina profilbilder. När vi hade terrordådet i Stockholm nyligen satte en del in en liten svensk flagga i hörnet på sin profilbild. Inte lika många som vid många andra terrordåd och inte lika stora flaggor.
    Enda undantaget är väl det som Jennifer skriver, en flaggstång i trädgården vid kusten.
    Jag tror att ett grundläggande problem är att man inte kan säga något om någon utifrån hudfärg, ras, invandring och integration utan att bli klassad som rasist. Vi har ett stort integrationsproblem i Sverige, invandringen är ett problem. Inte för att vi tar emot för många utan för att det politiskt inte görs på ett bra sätt. Men det får man inte säga, då är man rasist.
    Vet inte hur vi ska göra för att kunna använda den svenska flaggan på samma sätt som norrmän använder sin eller som kanadensare använder sitt lönnlöv.

    1. Varför känner du att du inte kan ha flaggan utomlands? Är det för att den kan fånga på kort? Annas tänker jag att folk utomlands inte kommer misstänka dig för att vara nationalist, de är har ju ingen aning om hur flaggsymbolen tolkas i Sverige. Bra observerat om flaggor på profilbilder efter terror. Du har helt rätt, jag skulle kunna ha fransk flagga men om jag hade en svensk skulle jag vara rädd för att folk misstänker att jag tycker att ”det är invandrarnas fel”.

      Sverige har ju inte heller gjort upp med ett antal begrepp som jag har uppfattat att USA gjort. Tänker exempelvis på ras, etnicitet, rasifierad, svensk, nysvensk, nyanländ osv. Frustrerande men jag har ingen aning om hur det ska gå till.

      1. Svårt att förklara varför, jag är inte helt säker själv. Tror det handlar mer om kulturen och hur jag är uppväxt. Jag använder inte flaggan hemma och gör det inte utomlands. Egentligen tror jag inte att jag bryr mig så mycket om vad andra tycker om jag skulle bära flaggan. Eller jag vill inbilla mig själv att jag inte bryr mig. Jag vet vart jag står och de som skulle kalla mig rasist känner uppenbarligen inte mig. Men jag har samma känsla när jag har den hemma som när jag har den utomlands.
        Samtidigt är jag väldigt stolt över att vara svensk och mycket av det jag tycker Sverige står för med yttrandefrihet, gratis utbildning, ett stabilt system som hjälper människor som får problem, allemansrätten och många grundläggande saker. Det är också den typen av saker som tas upp när jag reser och folk säger att de hört talas om Sverige. Men på något sätt kopplar jag inte ihop det med flaggan som symbol.

        Vet faktiskt inte hur det ser ut i USA. När vi bodde hos ett par i Astana i Kazakstan förklarade de att alla som bor i Kazakstan är kazakstanier. Men bara vissa är kazaker. Sedan finns det ryska kazakstanier, kinesiska kazakstanier. Men alla är ändå kazakstanier. Så det är allas land. Jag försökte tänka hur det skulle se ut i Sverige. Alla är svenskar men det finns iranska svenskar, somaliska svenskar och svennar.

        1. intressant att läsa om dina reflektioner, det ger mig mycket ska du veta.
          Smart om det där i Kasakstan, det är ju verkligen ett konkret sätt att hantera frågan och göra det tydligt. Jag vill ju såklart att alla som vill kalla sig svenskar ska få göra det, oavsett om de bor i Sverige eller inte, och om de är födda i Sverige eller inte.
          Tack!

  3. Efter det tragiska som hände på Drottninggatan var det så befriande att svenska flaggan på Facebook faktiskt representerade något annat än främlingsfientlighet. Det kändes som att vi återtog flaggan till vad den egentligen står för. Jag tänker att den också i alla idrottsliga sammanhang faktiskt fortfarande funkar. När jag var liten hade vi en flaggstång och det var en fin stund när flaggan hissades. Så otroligt sorgligt att just denna symbol blivit kidnappad.

    1. Ja i sport funkar det bra. Undrar vad som skulle hända om vi tog tillbaka flaggan i organiserad form. I RFSU-sammanhang använder man ju “officiellt” fitta och kuk i vanligt tal, delvis för att ta tillbaka ett nedsmutsat ord. Kanske en smart strategi?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *