Fjärde spektrumvidgaren i min bloggserie Spektrum är Wilda Kristiansson som bloggar på Reaktionsista. Wilda skriver så det gör ont i hjärtat om klassperspektiv och att ta möjligheten att resa för given. Men också tips om hur hon lyckas få råd att resa trots allt.
Spektrum är en bloggserie där medvetna och nischade bloggare berättar om sin syn på resor. Tillsammans ger alla inlägg ett breddat spektrum med ny aspekter och perspektiv. Låt mig presentera sommarens fjärde spektrumvidgare!
Spektrum om att inte ha råd att resa
Vem är Wilda?
Jag är en högkänslig 30-åring och ett maskrosbarn med jävlar anamma. Jag bor med min katt (och snart min kärlek) i Eskilstuna där jag läser till socionom. Jag skriver, skapar och engagerar mig politiskt som feminist. Jag försöker leva ett medvetet liv i acceptans, omgiven av stjärnögonblick.
Vad är Reaktionista?
Reaktionista handlar om att växa. Att växa från trauma och ensamhet, till självkännedom och kärlek. Genom vardagsmagi, självmedkänsla och kreativitet får mina läsare följa med in i mitt inre liv. Reaktionista är en självrannsakande blogg för den som vill beröras, lära sig mer om trauma och för den som behöver se en väg vidare. Det är en livsbejakande berättelse om att finna trygghet i naturen och att lära sig leva med sorg och utmattning i ett utvecklande liv.
Vad är din relation till resor?
Att resa är för mig att känna. Att utmana mig själv och komma närmare sanningen om vem jag är. Jag reser helst för att upptäcka naturen. Vackra platser får mig att komma i nära kontakt med mina känslor, och mitt inre förundrade barn.
Dela med oss av dina resetankar
Å ena sidan ses jag som en av de fattigaste i detta land. Å andra sidan har jag ett nätverk som täcker upp den bristen i form av generositet och privata lån när pengapaniken slår till. Jag är vit och priviligierad på så sätt. Så jag är inte underklass i den meningen.
Däremot blir det tydligt i jämförelse med andra som har råd att resa och se världen. När samtalet om nästa resa ständigt pågår, som om det vore lika självklart som att handla mat. När jag blir bjuden till vänner i andra städer och måste svara att jag inte har råd, igen. Mina närmaste vänner förstår sånt, och där delar vi alltid lika på kostnader. Ibland betalar jag mindre, när det annars inte går. Men det finns mycket skam i det ändå.
Det svåraste med resor utifrån klassperspektivet är utanförskapet. Att inte kunna följa med. Om du som har mer verkligen vill att din vän, släkting eller dyl. ska följa med dig: erbjud dig att låna ut pengar utan krav på ränta eller viss tid för återbetalning. Det är inte säkert att det går ändå, men det gör det mer möjligt.
Jag har rest en del, tack vare mitt nätverk och en ungdomsorganisation som jag var en del av länge. Jag levde på tonfiskpasta i ett halvår och sålde av ägodelar för att kunna följa med till Australien med några av mina närmaste. Ändå fick jag ta lån som jag betalade tillbaka långt efteråt när andra bara la undan lite extra av lönen.
Att leva på lite har sina fördelar. Jag tar väldigt lite för givet. När jag har möjlighet att resa till en vän i en annan stad är det lyx för mig, samtidigt som andra pendlar dagligen i sitt arbete. Många skulle inte ens räkna det som resor. De skulle inte ens beundra landskapet utanför tågfönstret. Därför är jag också den som upplever varje ögonblick på mina resor. Jag tar ingenting för givet. Allt är värt så oändligt mycket.
Wilda tipsar
- Upptäck ditt närområde. Se över kommunens hemsida efter aktiviteter och platser att besöka. Hämta en gratis karta på turistbyrån. Bjud hem människor och lek turist i din hemstad. Ta bussen ut på landsbygden och gå i skogen, över ängar och bredvid vattenbryn.
- Ta vara på ditt nätverk. De som har mer än du, och som gärna lånar ut sin sommarstuga en stund i sommar eller bjuder in dig till kolonilotten. De som också har en mindre plånbok och gärna har knytis med dig en sommarkväll i gräset. Om du har mer än andra, dela med dig. Du delar också med dig av ett sammanhang, som ofta saknas i lägre samhällsklasser.
- Värna det du har. Ta vara på det. Njut av ett glas friskt kranvatten en varm sommardag, ett dopp i en närliggande sjö, en blomsterbukett från skogen. Skapa något själv av återbruk eller av naturen. Skriv dagbok. Läs en bok och res i fantasin. Sätt ett frö i jorden och låt det växa.
Fråga från Restänk: Vilken svensk, demokratisk rättighet tycker du att vi tar mest för given?
Yttrandefriheten. Den behöver värnas. Speciellt i tider när de nationalistiska rasistiska vindarna blåser upp. Att få demonstrera och uttrycka sin åsikt behöver stå i relation till medmänsklighet och frihet från förtryck. Det är viktigt att yttrandefriheten inte används för att tysta andra människor. Tyvärr är det vad vi riskerar just nu. Det är ett gigantiskt demokratiskt problem som gör att bara vissa grupper blir hörda och får sätta agendan, medan redan förtryckta grupper lever i allt djupare rädsla. Detta hänger också ihop med klass och privilegium.
//REKLAM// Restänk är konversationskort som skapar intressanta och reflekterande samtal. Passar i hammocken, under en roadtrip eller över en middag. Jag har gjort dem med mina bara händer och ambitiösa hjärna. De finns att köpa för ett sommarpris på 150 riksdaler och är en utmärkt present.
Det här var del 4 av Spektrum. Spektrum är en bloggserie där både du och jag breddar vårt spektrum av perspektiv genom en annan persons vinkel på resor. Alla spektrum-inlägg finns helt logiskt i i kategorin Spektrum. Alla foton är tagna av Wilda Kristiansson
One thought on “Spektrum: Reaktionista om att vara den som inte har råd att resa”