Turismen ökar vilket både gynnar och missgynnar de platser som blir besökta av hundratusentals varje år. SVT:s korrespondenterna program Turisterna anfaller fick mig att fundera på massturism.
Programmet Turisterna anfaller
SVT:s korrespondenterna är allt som oftast superintressant och välgjort. För ett par veckor sedan var ämnet extra intressant: Massturism. Programmet har titeln Turisterna anfaller. Två platser skildras, Färöarna och den lilla Österrikiska orten Hallstatt. Journalisterna intervjuar lokalbefolkning, borgmästare, turistchefer, guider och turister. 30 minuter av turismens komplexitet beskrivs ur olika perspektiv.
I Hallstatt bor det knappt 800 fasta invånare, orten har besök av en miljon personer varje år. Färöarna har stängt ned för restaurering och där behöver turismen styras upp om den ska kunna fortsätta utan att Lunnefåglarna störs, marken trampas sönder och ekosystemet håller ihop.
Turismens dubbla ansikten beskrivs, både hur den gynnar och missgynnar platser, människor och natur. Det är ekonomi som blomstrar som ger lokalbefolkning jobb, och det inkräktas på integritet när människor fotar sig framför människors hus och trädgårdar. Det är natur och lokalbefolkning som får betala för turismens framfart.
Mina fem tankar om massturism
1. Massturism vs överturism
I programmet används båda begreppen och jag tycker det finns en poäng med att skilja dem åt. Mass- innebär för mig att det krävs en tillräckligt stor mängd medan Över- är ett mer relativt begrepp. Även små mängder turister kanske ger en överturism av vad platsen klarar av och massturism i sig måste inte vara problematiskt om det sköts på ett bra sätt.
2. Turismen behöver organiseras
Det blir tydligt att mycket turister inte per automatik innebär problem. Det är flera som påpekar nödvändigheten i att organisera upp turismen. Det kan handla om att stärka naturen med grusade eller ”träplanks”-leder, kräva föranmälan från turistbussar så de kan spridas ut över dagen eller sätta ett maxtak eller säkerställa att det finns återvinning och sanitära förutsättningar. Här tänker jag att väldigt många platser har mycket att vinna på att inte se turism som en okontrollerbar våg utan som en flod som faktiskt går att leda rätt.
3. Bra med breddande exempel
Det är bra att det visas upp två europeiska exempel som är långt ifrån charter. Bilden av massturism tycker jag är allt för enkelspårig. Det som ofta används som exempel är förstörda ekosystem vid stränder/korallrev och orter med för mycket festande. Massturismen och konsekvenserna av turism är så långt många fler än detta.
4. Dolda pärlor som ändå ska kännas till
Det här fascinerar mig, turister inkl jag själv, är ofta på jakt efter dolda pärlor. Men inte så dolda att ingen hittat dem. Dolda så att de känns unika, men igenkänning är ändå viktigt, en känsla av att dela det dolda med några andra. En pärla kan vara dold ett tag, tills tillräckligt många varit där och spridit vackra bilder på instagram och sen är den inte varken dold eller en pärla längre när den blivit förstörd av massturism. Sociala medier är förödande för en del platser när det blir för hög koncentration när ”alla vill dit”.
5. Blixtvisit eller stanna en dag
En guide har ett resonemang som gjorde att jag kände mig lite träffad. Att som turist göra en blixtvisit, ta sina foton och sedan åka vidare gynnar inte platsen. Att istället vara där en dag, äta på de lokala restaurangerna, besöka lite hantverkare, betala inträde är att bidra til platsen istället för att bara konsumera den. Å andra sidan, om alla var där en heldag skulle inte lika många kunna besöka, med lite ruljans kan människor går omlott. Det här får jag klura vidare på vid kommande resor.
Dina tankar?
Har du sett programmet Turisterna anfaller? Vad tyckte du i så fall? Om inte, väcker denna selektiva sammanfattning några tankar hos dig?
Här finns fler inlägg på temat turism och om Färöarna har jag skrivit en guide utifrån Fannys rekommendationer som bott där.