Vad har en förlossning och en långresa gemensamt? Förutom upplevelser att bära med sig hela livet, en hemkomst med förvånansvärt många likheter.
Nu har vi varit hemma i knappt två dagar och känslan av att komma hem har varit så bekant på något sätt. Som att komma hem från en stor resa. Ju längre tiden går desto fler exempel på likheter dyker upp mellan våra lite längre resor och denna mer intensiva förlossningsresa.
Känslan av att vara på väg hemmåt
Efter fyra dagar på BB fick vi äntligen komma hem. Lille V och jag hade lite svårt att få till amningen så han gick ned en del i vikt vilket krävde fler kontroller och mer amningsstöd till oss. På ett sätt skönt att vara kvar med full service och all tänkbar hjälp men till slut ganska påfrestande att röra sig inom fyra väggar utan att kunna öppna ett fönster.
I söndags var det till slut dags och redan där och då var känslan bekant. Packa ihop väskan och alla prylar som varit utspridda, göra en sista utcheckning och lämna det tillfälliga boendet. Vara förväntansfull inför sista etappen hem från destination till bostad och nyfiken på vad som väntar där hemma. På ett sätt same same, men å andra sidan fylld av nya erfarenheter.


Komma hem efter stora äventyr
Äntligen på väg hem! En transportsträcka för att på riktigt markera att äventyret är slut. Ibland en långflygning, ibland femton minuter i bilen. Mentalt en viktig del för att ställa om och förstå att nya tider väntar.
Väl hemma blev det fokus på att försöka få lite ordning. Tacka oss själva för att vi inte lämnade en lägenhet i kaos. Vattna blommor, packa upp, sortera tvätt, placera ut diverse saker som kommit med från äventyret. Ena gången en souvenir som ska få sin plats, andra gånger skruva ihop en spjälsäng. På ett sätt ganska trött, men samtidigt lite hög på själva känslan av att ha kommit hem.
Sova i sin egen säng, titta sig i sin egen spegel och klämma en pormask som fått leva et eget liv när jag inte brytt mig så nog om hur jag sett ut. Ta en dusch och skrota omkring där hemma.
Sen kom vi in i lunken. Måste köpa mjölk som alla andra, kollar på Rapport om skjutningar och politiskt spel. Äta hemlagat och skåla för alla minnen som skapats. Vara tacksam.

Dela alla tankar efter ett riktigt äventyr
Sedan dags för att i tur och ordning beta av folk jag vill ringa. När vi varit borta på en jorden-runt-resa eller en förlossning så finns det en del att förtälja. Hur har ni haft det? Hur känns det? Har allt gått bra? Vad har varit bäst? När kan vi ses? Att få prata om det som varit är ett sätt att bearbeta och få minnas tillbaka. Sätta ord på stora upplevelser som en knappt kan förstå eller ta in.
Jag minns så väl känslan under och efter vår jorden-runt-resa. Vi hade upplevt obeskrivligt mycket samtidigt som det kändes som att hela världen där hemma stått still eller snurrat runt på samma ställe. Nu en fyradagars upplevelse i ett slag för sig och med samma känsla. Shit va vi varit med om mycket, vad har ni andra gjort under tiden egentligen? Egocentrerat såklart men ändå samma känsla från både långresa och förlossning. Fascinerande.



En helt ny vardag
Att komma hem efter förlossning har varit lättare än jag väntat mig. Hormonpåslaget är stort antar jag och jag får infall att jag kanske ska sätta igång en deg? Snart tillbaka på kontroll i hopp om att vikten är stabil och sedan hoppas jag att jag kan göra små små äventyr för att pröva vingarna som förälder till ett nytt liv. Kanske en bakelse på Sundbybergs bästa konditori eller en tur till biblioteket bara för att pröva att mata i det offentliga.
Om likheterna mellan hemkomsterna efter en långresa och en förlossning är många, är likheterna i vardagen desto färre. Ett nytt äventyr är här och det ser jag verkligen fram emot!
Verkligen en märklig känsla att komma hem från förlossningen med en helt ny människa. Vi inledde starkt med att hålla på att glömma bebisen på mataffären när vi stannade för att handla det nödvändigaste på vägen hem.
Haha, det är då en känner att förälder är jag nog lämplig att vara. Tur ni kom på er och sen dess har ju allt gått som en dans 🙂