Turism är som eld. Den kan vara förödande och bränna ned hus eller hållas kontrollerad i en lägereld som skapar utbyten mellan människor, värma mat som mättar magar och alstra värme för att människor ska kunna sova gott om nätterna. Frågan är: Vem ska kontrollera turismens eld?
Jag har precis sett en tankeväckande film om turismens påverkan på miljö, människor, natur och kultur. Gringo Trails är filmad under lång tid och gör nedslag i flera olika länder om hur turismens framfart påverkar vår värld. Backpackers som genom sin närvaro i Bolivias Amazon får vilda djur att byta habitat, hur stränder ser ut efter ett full moon party i Thailand och hur vår natur nöts ned när hundra tusentals människor drar fram över ett och samma område. Se den om du får chansen!
Efter filmen blev det en diskussions om vems ansvar det är att kontrollera den där elden så att den inte bränner ned både hus, byar och nationalparker. Det enkla svaret är alla, men allas ansvar tendera att inte bli någons ansvar. Vem tycker du bär störst ansvar och vem borde ta på sig ledartröjan? Vem ska gå före så att den nya globala medelklassen som växer fram får samma möjligheter att uppleva världen som de som redan idag har privilegiet att kunna resa?
Vem bär ansvaret för turismens eld?
Är det resenären som är konsument och den som faktiskt slänger flaskan i vattnet, som betalar för att guiden ska dra fram en sovande kobra eller som med sin närvaro tar över en halv by där lokalbefolkningen inte känner att de finns plats för dem att leva ett vanligt liv?
Är det de lokala guiderna som skapar förutsättningar för att resenärer ska kunna rida på kameler och åka på båtutflykter i djungeln som behöver ta större ansvar för de områden de själva verkar i?
Är det de stora resebyråerna i Sverige och runt om i världen som många gånger är de som tjänar mest pengar som borde ta ansvar och säkerställa att det utbud som de erbjuder är hållbart och schysst på alla sätt?
Är det staterna som borde sätta upp kontrollsystem genom regleringar och aktiv tillsyn i det egna landet för att på så sätt motivera eller tvinga alla parter att göra rätt?
Eller är det resebloggarna som behöver vara föredömen för hur vi återberättar om våra äventyr och vara förebilder när det gäller hur vi reser och nyttjar vår jord?
Hit me, vem tycker du bär ansvaret och vem behöver ta täten?
Vi har alla ett gemensamt ansvar, ALLA tillsammans. Tack för tipset, ska kika. Mår för övrigt riktigt dåligt av bilden från Full Moon Party. Är det sådana avtryck turisterna lämnar kan vi lika gärna stanna hemma.
Jag håller egentligen med, alla måste göra sin del. Frågan är vem som ska ge turisterna den kollektiva utskällningen för att de beter sig så respektlöst åt?
Hmm, svårt! Egentligen är det väl alla, men det är väl turisterna/resenärerna som med sina val bestämmer hur turismen ska se ut och hur pass turismen ska få påverka miljö och lokalbefolkning. Men det är inte alltid lätt för den enskilde turisten att veta vad som är etiskt korrekt heller, så bl.a. vi bloggare och andra offentliga personer borde informera mera om detta för att öka kunskapen 🙂 Typ så..? 🙂
Kloka tankar. Jag tror verkligen att resebloggare har en stor möjlighet genom att skriva om de här frågorna.
Jag tror ju på konsumentmakt. Det vi efterfrågar kommer alltid att bjudas ut till försäljning.
Läs också boken ”välkommen till paradiset”. Även den en riktig ögonöppnare.
Det gör jag också i grunden. Det funkar ju dock bara om konsumenterna har kunskap och om det finns alternativ så där finns det andra som måste bidra men helt klart är att resenärerna måste ta sitt ansvar.
Åh, jag har inte sett den men läst boken Välkommen till Paradiset och är mer och mer medveten om problematiken, även om man går bort sig en del. Tror helt klart att vi ALLA måste göra en skillnad, men de tongivande resebloggarna skulle behöva lyfta mer om problematiken.
Måste försöka se den snart!
Vi gör nog alla bort oss rätt så ofta men den som är medveten om sina misstag, fel eller begränsningar är en bra bit på vägen att ändå förändra sig själv till det bättre. Frågan är vilka alla de där tongivande resebloggarna är?
Ska se filmen, tycker sånt här är otroligt intressant och viktigt. Många glömmer bort att bry sig under semestern. För mig är djuren och naturen väldigt viktig och som jag skrivit tidigare så är min veganism ett resultat av att jag inte vill förstöra naturen. Det är så svårt var man ska dra linjen. Att säga att det är allas ansvar innebär att ingen blir ansvarig. Det handlar om att ta det till individnivå och att göra vad man själv kan. Företagen kommer följa efter om vi gör aktiva val.
Studerade en termin turism ledning och läste välkommen till paradiset som tar upp några problem.
I nån mån är vi ju alla individer, även de som jobbar på resebyråer eller en myndighet och att se något som ett kollektivt problem är ju sällan effektivt. Välkommen till paradiset har jag inte läst men hört väldigt mycket gott om.
Håller med Jacob. Det blir ”allmänningens tragedi” om vi resenärer själva ska ha något slags ansvar för en destination eftersom så många helt enkelt struntar i att ta hand om allmänna platser och bara vill uppleva själva, Här gäller det att myndigheterna kan styra och vågar detta trots att turisterna kommer med pengar. Det kan hjälpa att ha t.ex. UNESCO-sevärdheter och kunna säga att ska vi ha få den och den utnämningen kvar så måste vi ha vissa begränsningar och ta hand om platsen. Kanske kan man ge turistorganisationen en budget för att utveckla mindre besökta områden…De urbana miljöerna är svåra för där vistas så otroligt många samtidigt.
Ja det är väl den där balansen som är svår, att sätta upp begränsningar och kanske tjäna mindre pengar men samtidigt vara hållbart långsiktigt.