Johnnys turismspaning rör sig i frågor om massturism och hur vi kan fördela turismen redan idag samt bli redo för den ökade turism som väntar ur ett globalt perspektiv.
Under december kommer nio personer göra olika spaningar om turism. Läs om upplägget och syftet här.
Om Johnny
Johnny Friskilä är reseledare och resebloggare med stor erfarenhet av resor österut så som Ryssland och ”Stanländerna”. För mig är Johnny en klok person som ofta har tankar och reflektioner utanför den så kallade boxen. Hans resor är ofta ”annorlunda” och långt ifrån hur den stora massan reser.
Turismspaning: Bli redo för ökad turism
Reseledarjobbet är mycket varierat
Varför jobbar du med det du gör?
Jag jobbar som reseledare av många anledningar. Det är kul. Jag får möta många härliga människor med mängder av historier att berätta. Samtidigt får jag se delar av världen som jag kanske inte fått se annars. Jag trivs bättre på ett jobb där jag rör på mig än ett jobb där jag sitter framför en dator på ett kontor. Som reseledare är jag också egenföretagare och kan tacka ja eller nej till reseerbjudanden, även om även jag är beroende av att uppdrag kommer in. Jobbet som reseledare är mycket varierat. Den ena dagen är sällan den andra lik. Ibland kan jag vara trött, men jag har det aldrig tråkigt på jobbet.
Satsningar på infrastruktur och renare transportmedel
Hur tror du att resande och turism kommer utvecklas framöver på kort och lång sikt?
Ut ett svenskt perspektiv hoppas jag på kort sikt att fenomen som flygskam utvecklas till fokus på både alternativa transportmedel som tåg och att vi ställer oss frågan, varför reser vi? På lång sikt kan det förhoppningsvis innebära infrastruktursatsningar som riktiga snabbtåg, samt nattåg i hela Europa. När det gäller varför vi reser, hoppas jag att vi inte åker iväg bara för att åka utan att vi har ett mål med resan. Vad målet är spelar kanske inte världens största roll. Men att där finns ett mål, det är viktigt.
Ur ett globalt perspektiv vet jag inte hur många nya flygplatser som byggs i Kina just nu. Och Indien är också på banan. Om jag ska gissa, så kanske det finns 10 gånger fler kinesiska turister i världen om 10 år än det finns nu. Minst. Flygskammen hos oss tror jag är en droppe i havet. Jag tror Sverige och Europa måste vara förberedda på det. Att vi har tillräckligt med hotell, infrastruktur, språk- och kulturkunskap. Och att världens flygplansproducenter tillsammans med stater och överstatliga organisationer tar fram mer miljövänliga flyg.
Är vi redo för massturism?
Vilken fråga inom turism/resande tror du kan få motsvarande fokus som flygdebatten och flygskammen fått?
Överturismen. Den ser vi redan i städer som Barcelona och Venedig. Men vi ligger bara i startgropen just nu. Överturismen har inte ens börjat. Och tar vi inte nu itu med infrastruktur, miljöfrågorna, regleringar och kanske även begränsningar (t ex maxantal besökare per dag för olika städer, museer osv), tror jag turistframtiden ser mörk ut.
Överturismen, eller massturismen som är ett bättre ord, kommer också leda till slitage på allt från museer till vandringsleder, arkeologiska utgrävningar också vidare. Hur bevarar vi våra historiska artefakter och gamla städer på bästa sätt? Tål alla gamla stenlagda gator att hundratusen människor i moderna skor går där varje dag?
Pakistan som turistdestination
Vad ser du fram emot under 2020?
Jag ser fram emot utvecklingen av Pakistan som turistdestination. I slutet på mars är jag reseledare för den första svenska gruppresan till Pakistan, om inte någonsin så åtminstone i nyare tid. Det här är dessutom en resa som jag själv varit med att skapat. Att nu genomföra denna resa är något som kommer bli oerhört spännande.
Jag ska vara ledare på två rundresor i Malaysia och stanna kvar i Asien mellan dessa för att åtminstone minska mitt miljöavtryck något. I maj är jag reseledare på en flodkryssning längs Volga i Ryssland. Det blir också en ny resa för mig, och jag tror det kommer bli oerhört kul. Och jag inser att jag nog är ganska så privileged. Att jag kan se fram emot att gå till jobbet på det här sättet. Att jag nästan längtar.
Jag hoppas dock att jag sista halvan av 2020 får mer tid hemma. Jag har en del jag vill skriva nämligen.
Fördela turismen och gör aktiva val!
Vad tycker du att den som, i stort och smått, vill bidra till en bättre värld bör tänka på?
När det gäller resor tror jag att medvetenheten, att man har ett mål, är viktigt. Om det finns en mycket populär turistattraktion där det kanske är långa köer och stort slitage, så kan man ställa sig frågan: måste jag verkligen se det här? Är det så viktigt för mig? Om svaret är ja, så ska man självklart se. Men om svaret är nej, jag måste faktiskt inte se just den här solnedgången just här, eller gå i denna antika stad som utsätts för slitage, det ger mig inget extra. I så fall tror jag det är bättre om man låter bli.
Turismen måste fördelas mer. Många vill åka transsibiriska, samtidigt som det finns hundra andra järnvägslinjer i Ryssland och grannländerna som är minst lika spännande. Många vill se Taj Mahal i Indien, medan det i Pakistan finns arkitektur från samma tidsperiod, av samma arkitekter och som är nästan lika vacker. Och om inte lika vacker, så finns där mycket färre andra människor. Vilket gör att man hinner tänka, reflektera, känna efter. I mitt jobb fokuserar jag på sådana destinationer, på sådana upplevelser. Då minskar slitaget, då fördelas turistpengarna lite bredare. Då är turismen med och skapar en förhoppningsvis positiv utveckling i de lokalsamhällen som tar emot folk. Kanske innebär det även en större förståelse och ökad tolerans människor emellan. Jag hoppas i alla fall på det.
Det var Johnnys turismspaning med fokus på hur turismen kan fördelas, både nu och med den ökade turismen som väntar och hur vi kan bli redo för den. Kolla gärna in hans blogg Johnnybajdzjan
Här finns alla turismspaningar