Vackra Valparaiso i Chile

”Valparaiso, du måste åka dit, det är brutalt vackert” sa en vän. Så, vi åkte dit och jag har inte sett något motsvarande. Under en dag njöt vi av svindlande vyer och vandrade omkring i en mycket visuellt vacker stad. Åk hit om du vill insupa vidderna, känna historiens vingslag och vurmar för konst och kultur.

Vid Chiles kust ligger Valparaiso, drygt en timme med buss från Santiago. Jag visste inget om denna plats förrän kvällen innan avfärd då vi bildgooglade. Först då förstod jag varför två oberoende vänner till oss rekommenderat oss att åka dit. Jag var förväntansfull från topp till tå.

Färgupptagningen och omfånget av stora distanser är svårt att fånga med en enkel mobilkamera. Trots detta ger denna bild en hum om hur häftig staden är att titta på. 

Att ta sig till Valpo är enkelt. Bussar går någon gång i timmen från Santiago och är som i stora delar av Sydamerika, billigt, smidigt och bekvämt. När vi kom fram började vi promenera längs gatorna. Vi gick förbi ett hotell som precis var nyöppnat och möttes av en otroligt entusiastisk hotellägare som mer än gärna visade upp sitt hotell. Vi blev uppsläppta på takterassen och fick vår bästa utsikt över hela staden, långt mycket bättre än de ”officiella” utkiksplatserna. Vi sov aldrig kvar men den som vill ha prisvärd lyx kan med säkerhet boka Hotel Boutique Cabernet.Bild tagen från en av balkongerna på hotellet vi fick en spontanguidad tur i. 

Valparaiso och dess storhetstid

Under guldrushen på 1800-talet spelade Valparaiso en avgörande roll eftersom det var den första hamnstaden för skeppen som passerat Sydamerikas sydspets. Det var här den första banken och postkontoret öppnade. Men 1914 öppnade Panamakanalen och då förändrades allt. Fartygen slutade passera och många invånare flyttade. Trots detta känns Valparaiso levande. Det är möjligt att staden hade kunnat blomma ännu mer men trots att vi är där en gråmulen, halvkylig dag är staden fylld av liv och rörelse.

Vi valde att gå en Free walking tour med Tours 4 Tips. Jag gillar verkligen det upplägget. Är en inte nöjd kan en aningen avbryta turen utan att förlorat några pengar eller bara strunta i att ge dricks. Vi var supernöjda och dricksade därefter. Free walking tours är ofta något alternativa och för mig som vill ha ut mer än bara de klassiska landmärkena trivs med den typen av turer.

Vi trängs i en av alla trappor och blir bjudna på en nybakad godbit av farbrorn i den vita rocken. ’

Volontärt brandförsvar

I Chile finns ingen statligt eller kommunalt brandförsvar. Istället sköts allt på volontär basis och de som är brandmän är mycket stolta över detta. I matbutiker finns bösser dit allmänheten kan skänka pengar för att brandförsvaret ska kunna fungera. Att bekämpa bränder är dock oerhört svårt eftersom Valpo sträcker sig över 45 kullar och gränderna är smala och branta. Den senaste stora branden var i april 2014 då hela åtta kullar blev helt utslagna och 3000 personer blev hemlösa.

Stadens stora torg. En av få platser med omfattande vågrät yta. Ligger vid hamnen innan alla kullarna börjar resa sig. 

Husen är i grunden byggda av trä eller betong. Tack vare allt skrot som lämnades på kajen av förbipasserande båtar började väggarna täckas med plåt som i sin tur målades för att de inte skulle rosta. Detta är en förklaringen till varför Valparaiso har så mycket kulörta hus. En annan är sjömännen behövde ha hus som stack ut för att kunna hitta hem och en tredje att färg är dyrt så invånarna målar en snutt i taget med den färg som finns och så skapades detta ögongodis. Det är verkligen inte ett färgglatt hus vi pratar om. Alla hus är fint målade med varierad grad av kärlek.

På ena sidan ljusa och pastelliga färger…

…för att på andra sidan ha mer kraftfulla och starka färger.

Om du ska åka till Valparaiso så är mitt hetaste tips att ta med bra skor. Backarna är inte att leka med och för att ta sig runt finns det flertalet hissar eller bergbanor. Den äldsta heter Conception och öppnade 1883 och den mest kända heter Ascensor Reina Victoria och byggdes 1902 där en för en billig peng kan en åka upp eller ned mellan klockan 07 och 23. Även om hissarna fungerar utmärkt så kan jag inte säga att staden kan klassas som funkis-anpassad och åker du dit med kiddos så bör du ha en barnvagn i bra skick.

  
En typisk hiss och en typisk trapp

Konsekvenserna av att vara en del av UNESCO:s världsarv

Stora delar av Valparaiso är upptaget av UNESCO. Detta gör att staden kan bevaras men att vara en del av UNESCO Heritage har sina baksidor. Under vår guidade tur passerade vi en byggnad som delvis brunnit och som just nu står och förfaller. Ägaren får bara bygga upp huset om han gör det i sin ursprungliga form vilket han inte har råd med. Han får inte riva det utan måste vänta på en naturkatastrof. Området har ökat i värde och tomten är för dyr för att någon ska vilja köpa den samtidigt som ägaren fortfarande måste betala skatt. Tråkigt läge så att säga.

Det halvt nedbrunna huset

Valparaiso är en kulturell stad där olika konstformer tar stor plats, allt ifrån konstnärer till poeter. Konstuttrycket varierar också, estetiskt vackra tavlor av landskapet, politisk poesi eller hantverk skapade av minoritetsbefolkningen. Street art utgör en central del av Valparaisos själ. Det är olagligt om inte tillstånd finns från fastighetsägaren men detta tas det inte hänsyn till. De allra flesta målningarna är oerhört skickligt gjorda och om jag ägde ett hus i Valpo skulle jag gladeligen nyttja min husvägg till denna konstform. Valparaiso är också känt för att en av världens största poeter Pablo Neruda hade sitt hus högt upp i en av kullarna där ett besök kan göras.

Mosaikpelare uppe på en höjd

Mintoritetsbefolkning avbildad med historiskt/politiskt budskap

Vi var i Valpo dagen efter vi blivit av med både systemkameran och min mobil i Santiago och jag var faktiskt jävligt bitter. Jag som sett fram emot att få fånga alla färgglada hus med en bra kamera gick istället omkring och var rädd för att ens plocka upp Eriks mobil. Valparaiso är dessutom känt för att vara något värre vad gäller stölder så någon full njutning blev det inte. Trots detta är Valparaiso än av de mest minnesvärda dagarna under hela vår resa och jag kände mig inte rädd en enda gång.

Ett stycke resebloggare utan mobilanteckningar fick gå back to basic och block och penna. 

Lockas du av att åka dit av detta inlägg så tveka inte. En dag räcker till att få ett bra första intryck, men det går garanterat att underhålla sig där längre och även besöka de intilliggande städerna som växt ihop med varandra. Jag är väldigt glad för att vi åkte men tyvärr hade vi inte möjlighet att sova över. Enligt en vän (som bott där och även skrivit ett blogginlägg om hur han minns Valpo) så ska det gå att uppleva de mest magiska solnedgångarna från Viña del Mar som ligger cirka 30 minuter därifrån. Det får helt enkelt bli nästa gång. Hoppas detta inspirerat dig att åka dit nästa gång du har vägarna förbi!

Precis innan vi åkte hem på kvällen stannade vi till och lyssnade på en skön sing-song-writer som hade en liten gratis konsert vid en samlingsplats. Han sjöng ända från hjärtat och politik och romantik.