Vansbrosimningen 2024 avklarad! Tre av fyra Klassikerlopp genomförda och Vansbrosimningen blev så ”lätt” som förväntat. Skööönt!
Simma Vansbrosimningen 2024
Jag åkte tidigt på morgonen och anlände strax innan 11. Parkerade på ett stort industriområde och promenerade längs älven till arenaområdet där nummerlappar hämtas ut och målgången görs. Skönt med ett lopp där en faktiskt kan ha överblick över hela sträckan samma dag som det ska genomföras.
Jag tog mitt pick och pack och gick till starten. Råkade stöta ihop med några bekanta som också skulle simma och småpratade lite om ditt och datt. Åt mina förkokta kalla makaroner och en gravad lax slice på stående fot. Jo, kolhydratladda ska ju vara viktigt… Tryckte i mig två resorb, saltbrist ska då iaf inte vara ett problem denna gång ville jag försäkra mig om.
Gör mig redo för start
Väl vid start var det kul stämning. En speaker berättade historiska anekdoter, hade lite upprop och frågade varje startgrupp samma frågor. Hur många simmar Vansbro för första gången? Hur många för simmar för sista gången? Hur många tar sitt första simtag för året? Hjärtliga skratt. Många händer upp på första, några på andra och även sista frågan.
Ställde mig i ett hörn och bytte om till våtdräkt, lämnade in väska på släpkärra, ställde mig i min startgrupp och värmde upp till Friskis och Svettis. Bekant och kul tyckte jag. Väl uppvärmd i våtdräkten och dags att gå i vattnet. 18 grader. Inte alls så kyligt när vattnet sipprade in under dräkten som jag väntat mig.
Mitt Vansbrosim
Tog mina första simtag. Tog några hundra till. Såg 2500 metersskylten och tänkte att första femhundra gick snabbt. Blev omsimmad och bestämde mig för att strunta i precis alla andra och bara simma på. Kändes lätt och kul. För en gångs skull den här klassikern tänkte jag. Sen började jag komma ikapp några i gruppen framför mig. Vitmössorna. Jag tillhörde gruppen som fått turkosa mössor utdelade till oss. Jag började räkna hur många vitmössor jag simmade om för att hålla uppe tempot. Vid 25 slutade jag räkna och då hann jag komma till den sista kilometern av loppet som går upp motströms i en annan del av älven. Tydlig skillnad att simma med- och motströms men jag var långt ifrån slut.
Träligt att veva på och komma långsamt framåt men kände mig taggad. Skymtade klockan vid målgång och såg att jag hade chans att komma under 1 timme och 20 minuter. Småpratade lite med några medsimmare. Beklagade oss över evighetskänslan. LIveband under en bro och jag försökte sjunga med i Sommartider men det var svårt. Mycket folk längs kanten som publik men ganska få som hejjade på allt och alla som det var på Vasan och Vättern.
Nådde alla mina mål
I mål kom jag och dunkade handen på tidtagningen 1.18. Seger! Nådde alla mina mål. Inget skavsår. Bröstsim hela vägen. Inget behov av att vila mot brygga. Upp ur vattnet och fick min medalj. SKÖN känsla. Satte mig i en av de varma bubbelkopparna. Om möjligt ännu skönare! Träffade upp samma bekanta jag sprang på i början i poolen av en slump. Coolt att möta samma person två gånger av 10 000 startande. Hämtade upp väskan, duschade i utomhusduchar med dåligt vattenflöde och njöt av att stå bland 200 nakna kvinnor som alla gjort en hjälteinsats. Långt ifrån sociala medier-bilden av kvinnor. Bara vanliga kvinnokroppar. Tog en segerbild på pallen. Åt en måltid och hamnade vid ett bord med de jag småpratat med på upploppet. Vad är de oddsen? Gott med mat och väldigt trevligt!
Rättmätig belöning
Sedan tog jag en Rättviksglass och gick tillbaka till bilen och körde hem i all sin enkelhet. Åt godis och kände mig väldigt bra.
Vansbrosimningen har jag sett som en baggis och behandlat där efter. Inte förberett mig som inför de andra loppen och det var skönt att jag inte överskattade min förmåga. Hade varit jobbigt om även detta lopp skulle vara tungt.
Nu är det bara till att ladda om Lindingöloppet. Det som är den enda grenen jag faktiskt tränat förrut och som känns kul att träna mer på. Samtidigt som många sagt. Med löpning får man absolut inget gratis. Inget vatten att vila i, inga skidor att glida på, inga hjul att rulla med. Inte ens nedförsbackarna är avlastning för benen eller flåset. Det blir en pärs och en bra avslut på denna satsning.
Här finns alla mina inlägg om En Svensk Klassiker