Bloggjulepaus – i väntan på bloggpepp och ny energi

Julhelgerna är en chans att vila upp sig, ge sig perspektiv, backa hem till traditionerna och låta tankarna kretsa kring kärnan av en själv. Jag gör det med en kort bloggpaus.

Det här blir min första bloggpaus och jag hoppas att den blir kort. Under snart fem års tid har jag bloggat två till fyra gånger i veckan varje vecka. Under semestrar och jular, genom graviditet och föräldraledighet, hemma i Sverige och på resande fot. Outtröttligt och punktligt. Men nu behöver jag en paus.

Jag tar en bloggjulepaus

Det är inte en paus som i en relation som är på väg att ta slut och man testar en paus som en sista utväg. Det här är snarare en lite weekendresa på tu man hand med sig själv utan sällskap hemifrån. Jag tror jag både kommer gilla det och uppskatta hemma(blogg)livet mer på andra sidan årsskiftet.

Vara resebloggare under en pandemi

Vi var många som upplevde att det var svårt att blogga om resor när pandemin drog fram. För mig kändes det nästan hånfullt att skriva om resor samtidigt som världen började krisa. Samtidigt var jag lite avundsjuk på de som lyckades hålla två tankar i huvudet samtidigt. Kärleken till resor och förståelsen för att vardagen är annorlunda. Jag hade inga stora resor som jag inte hunnit skriva om eftersom jag inte rest utomlands på sex månader pga barnafödande och bara en weekendresa planerad.

Ställa om till en Sverigeblogg

För mig var det alltså ganska lätt att ställa om till att bara skriva om Sverige. Många väl genomarbetade tips och guider har det blivit sedan mars i år.

• Fyra inlägg om Stockholm
• Sex inlägg om Uppsala
• Åtta inlägg om Västerbotten
• Sju inlägg om Norrland

Varför pepp sinat?

Det finns flera skäl till det. Även om jag älskar Sverige så vill jag skriva mer varierat och jag behöver fyllas på med intryck för att få de medvetna perspektiven. Ett skäl som inte går att frånse är att färre faktiskt söker på reser. Jag skriver både för min egen skull och för att andra ska kunna ta del av mina resor. När ”ingen” läser (”” för det är långt ifrån noll, men det är inte lika mycket som det brukar) så känns en del inlägg skrivna förgäves. Mest troligt kommer de läsas i massor i sommar men jag behöver uppenbarligen kontinuerlig energipåfyllnad från läsare och kan inte leva på en stor bulk om somrarna.

Tillåta en julepaus för bloggandet

Jag har känt en svajande motivation senaste månaden och en produktionströtthet. I mig kickar det in en pliktkänsla när lusten saknas och jag brukar skriva mina inlägg alldeles oavsett om jag är sugen eller inte.

En tanke om på en bloggpaus började smyga sig fram. Försökte hålla emot och peppa mig själv i början men det kändes ganska snabbt att det är det jag behöver. När jag väl bestämt mig kändes det lite som en befrielse. Kanske konstigt att känna så kring en hobby, allt är ju frivilligt och ingen tvingar mig.

Jag ska ta julledigt, skriva min månadsstorie som vanligt och självklart ett Gott nytt reseårs-inlägg den 31 december, den traditionen tänker jag inte rucka på. Får jag feeling kanske det kommer något ytterligare inlägg men då kommer det vara enbart lust-styrt. Vi får se vad detta break ger för insikter och lärdomar.

Nån gång under januari räknar jag med att vara på banan igen och tills dess vill jag önska varenda fantastiska bloggläsare en riktigt skön ledighet.

Bilder från ett vintrigt Västerbotten 2018