Det blev en sommar i Västerbotten år 2020. Tre långa härliga veckor med den perfekta mixen av chill och utflykter. Många fina minnen blev det.
Jag har aldrig spenderat så mycket tid i Västerbotten på en och samma sommar sedan jag flyttade från länet i 20-årsåldern. Och även om jag vet om det så påminns jag varje år. Ljust är i en klass för sig. Ängsblomstern spirar. Den oändliga naturen ger en frihetskänsla en stad inte kan ge.
Min sommar i Västerbotten
Mina veckor spenderades på tre vis.
- Turistande längs vildmarksvägen
- Skrotande hemma hos mina föräldrar
- Utflykter till stort och smått
En utmärkt kombination som denna sommar föll mig helt i smaken. Det är fascinerande att en plats, eller till och med ett län, kan ge sånna känslor. Som anknytning till en människa. Där upplevelser binder oss samman. Fint är det!
Vildmarksvägen
Den resan kräver sina egna inlägg men höjdpunkten var både upplevelsemässigt och bokstavligt talat Satsfjället. Vi fick en tur på kalfjällen med vidder som gav mig en liknande känsla som de slovenska bergen. Underbart! Vi stannade till vid Trappstegsforsen, åt lunch hos Bergmans Fisk och Vilt i Vilhelmina och körde sedan konstvägen till mina föräldrar där vi landade lagom till middag.
Läs mer: 15 bilder från bilsemestern Sälen – Vilhelmina
Skrotande hemhemma
Många dagar av chillande blev det. Då dagarna flyter ihop och jag inte riktigt kan redogöra vad jag gjorde vilken dag. Jag vet att jag spelat kort med mina föräldrar, lekt med Elton och sett hur han steg för steg lärt sig sitta, broderat på sommarprojektet. Jag har hjälpt pappa rensat ut ett gammal kornhus och använt andningsmask och tänkt på all sjukhuspersonal som gått så hela dagar i flera månader.
Jag har umgåtts med mina syskon, gjort en minnesresa och hittat kläder från barn- och ungdomstiden, ätit mat som lagats utomhus och poppat popcorn över öppen eld. Jag har sprungit ut på vägen när ljuset skapar magi, gått några varv i mamma och pappas trädgårdsland och jag har lyssnat på sommarprat. Det har varit SÅ, SÅ skönt.
Som vanligt är jag alldeles för dålig på att ta vardagsbilder. Många av de situationerna tycker jag också är svåra at fånga på bild, de får vara minnen och bevaras så istället.
Utflykter i närområdet
Det känns som att vi kört alla vägar som finns inom en fem-mils-radie. Det är såklart inte sant, finns otaliga fler asfalt- och grusvägar men många mil har vi ändå samlat på oss. Vi har t.ex.
- Gått upp på Starberget som jag såg som världens äventyr när jag var barn samt knatat upp på Tavelsjöberget.
- Ätit glass hos den omåttligt populära Glassboden och fikat på flertalet trädgårds- och gårdscaféer och ätit på Wild river.
- Besökt några sevärdheter så som Tallbergsbroarna, forsar längs Vindelälven och ett litet Tantmuseum.
- Varit en dag i Umeå och känt lite puls.
Tack för en sommar i Västerbotten!
Jag är så glad för de här veckorna och den sommar i Västerbotten som jag fick. Tänk att jag har tillgång till så mycket härligheter i den delen av Sverige. Det är väl fördelen med den annars stora nackdelen att ha sin ursprungsfamilj långt bort.
Nu väntar ridläger och sedan ska jag ha två veckor med föräldraledighet då Erik jobbar och jag ska försöka uppleva Uppland efter bästa förmåga.
Hoppas du som läsare har en fin sommar du med. <3