Turismen i Albanien växer och utvecklas men jag frågar mig hur det kommer gå, det är givet att framtiden bara är ljus.
Jag är precis hemkommen från en weekend i Dürres i Albanien där vi firat min lillasyster som fyllde 30 år.
Jag var i Albanien 2027 när jag bilade tre veckor genom länder i Balkan och fem av dagarna dem var i Albanien. Dürres stannade vi då bara en natt i så den här gången fick jag bättra uppfattning om staden.
Jag älskar att resa till södra Europa om hösten. När det börjar bli lite kallare och lite mörkare här dopa kroppen med sol och värme är underbart. Både att se fram emot, att veta att sommaren har en lite mer att ge, och själva dagarna på plats såklart.
Födelsedagsbarnet i en solnedgång av bästa slagetKlassik I was here
Albanien och turismens utveckling
Albanien står också inför stora utmaningar, men också möjligheter. Turismen har under det senaste decenniet ökat markant, särskilt internationella besökare och som alltid med turism, det kan gå fram som en kraft som stärker eller stjälper. Jag tror Albanien kommer göra en liknande resa som grannlandet Kroatien. Det är billigt att vara där, de har stränderna och bergen.
Det finns en hel del kring service att önska, det är tydligt att turismsektorn vuxit och att de inte riktigt hunnit utbilda personal till några av de saker vi tar för givet som besökare. T.ex. att få förrätter före huvudrätter och maten serverad ungefär samtidigt i ett sällskap. Som alltid finns det guldkorn av människor som ger sitt allt, t.ex. en taxichaufför som vi anlitade flera gånger och den unga killen på stranden som tog betalt för solbäddar och serverade pizza.
Med allt vad turismen innebär, kommer de ha politiker som står upp för sin lokalbefolkning och håller balansen med turismens utveckling eller kommer de välja ekonomisk tillväxt framför allt? Om tio år vet vi svaret men just nu pågår omfattande expansioner, investeringar och byggen. Jag vet inte hur många truckar, grävmaskiner och andra fordon jag passerade från flygplatsen i Tirana till Dürres som ligger 45 minuter därifrån och är huvudstadens närmaste strandstad.
Min gissning är att Albanien inte är rustade för att möta turismens kraft och kommer gå många andra sydeuropeiska länders öde till möte. Alltså en växande turism, som på sina håll är fantastiskt för landet och befolkningen, men också utarma, tränga undan och förstöra.
Blir lika förvånad varje gång jag reser och inser att sånt här virrvarr existerar. Där vi bodde, en av många investeringar som gjorts senaste årenEn större strand norr om Dürres där parasollen stod i rad, strandbarer var byggde och restauranger med lika dan meny fanns att välja mellan. Trist och generiskt men också kanske precis i den mittfåra som lockar resenärer ditDürres huvudstrand är lång och bred med enligt mig den bästa sortens sand som inte virvlar in överallt
Vi trivdes i Dürres i Albanien
Våra dagar i Dürres har varit toppen. Väder i toppklass. Ljuvliga solnedgångar i havet. Skön vattentemperatur och bra stränder. En gammal amfiteater som inte är väl omhändertagen och ingen riktig gamla stan att tala om jämfört med många andra städer. Ganska enformigt utbud av mat på de flesta restauranger men blev aldrig besviken på något mat vi åt.
Det får bli en mer detaljerad skildring av våra dagar i Albanien vid ett annat tillfälle, det här var mina första spontana tankar och reflektioner efter några dagar i det växande turistlandet Albanien.
En viewpointBläckfisk och sallad som båda föll mig utmärkt i smaken på La Regina
Sommar i Sälen är snart lika bra som vinter, vi har fokus på aktiviteter för barn. Utomhusmiljö, ta vara på höjdmeter och sysselsätta kroppen fysiskt varvat med pauser. Roligt och skönt för hela familjen.
Nu har vi snart varit alla årstider i Sälen. En hösthelg har vi tradition på sedan många år, ett gäng vintrar har vi besökt Hundfjället och nu kan vi också lägga till en sommarvecka i Sälen med fokus på Hundfjället och Lindvallen där vi samtidigt tog vara på att uppleva Dalarna lite när vi ändå var i landskapet under så lång tid.
När jag ser tillbaka på bilderna från veckan när vi var där i början av juli så blir jag så glad av alla minnen. Vi hade en toppenvecka rakt igenom. Oavsett väder (och det varierade) så hittade vi ett upplägg som passade för den dagen.
Vår sommarvecka i Sälen 2026
Det här gjorde vi under vår vecka
Trollskogen i Hundfjället
Gick upp till Trollskogens start och gjorde trollgodis (socker, smör, havtregryn i sin enklaste form) på stormkök.
Tomteland i Mora
Besökte Tomteland i Mora. Det var en pangdag som förtjänar ett eget inlägg
Höghöjdsbana i Lindvallen
Gick låg- och höghöjdsbanan i Lindvallen
Cykla, cykla, cykla
Cyklade i pumptrack och på stigar i Lindvallen (här samlade vi nog ihop flest timmar). Ömsom stolt, ömsom hjärtat i halsgropen över både höga hopp, branta backar och smala balansbärdor med en bäck på varje sida.
Mat och chill
Grillade mashallows och njöt av senare kvällar
Mountain coaster i Lindvallen
Åkte Mountain coaster om och om igen
Stensjön i Sälen
Tog liften upp och gick till Stensjön och grillade hamburgare
Cykel ner för backen
Hyrde cykel och åkte upp för liften för att cykla några vandringsleder ner vilket visade sig vara en jättedålig idé med två små barn men vacker utsikt hade vi från den stora gungan åtminstone.
Dalahästar i Nusnäs
Besökte Nusnäs och spanade in dalahästtillverkning
Glass i Rättvik
Åt glass i Rättvik och hälsade på vänner
Skistars satsning på sommarsäsong i framförallt Lindvallen är absolut en stor anledning till att sommar i Sälen kan vara så fyllda av aktiviteter som passar barn i många åldrar.
Här finns alla inlägg om Dalarna i stort och Sälen specifikt.
Jag tror jag upplevt min festligaste augustimånad i mitt liv. Det har varit födelsedagar i parti och minut, konserter, utflykter och mest bara roligt hela tiden.
Stories från augusti 2026
Tack augusti, fylld till bredden med liv, rörelse, aktiviteter, nästan alla mina bästa personer samlade och massa annat att spara i minnesbanken och vara tacksam för.
Augustiesan
Vi avslutade vår semester på topp med en kort trip till Astrid Lindgrens värld när J fyllde fem (tips, gratis inträde för barn när de fyller år) och hade en toppendag precis som förväntan. Leverans igen av ALV.
Vi gjorde också en tur Strängnäs – Rättvik – Örebro – Strängnäs för att gå på två konserter med barnen i släptåg och två barnvakter som möjliggjorde att jag och Erik fick gå på två konserter två dagar i följd.
J som älskar att bryta arm fick göra det med både en av Pippis pirat er och en rövare hos Ronja. Stort och full inlevelse från karaktärerna. Uttrycksfullt med Birk och Ronja i sista scenen
Augustis favoritinlägg
Jag gillar inlägget om Hållbarhet i Turkiet eftersom den resan på så många sätt överraskade mig ur ett hållbarhetsperspektiv. Alltså i positiv bemärkelse. Försökte få ned vad jag hann se, notera och analysera under vår weekend tidigare i våras.
Augustibild
Älskade ungar som blir roligare för varje sommar och varje resa vi gör med dom.
Augusti och privatlivet
Jag är glad för så himla mycket. På en kär väns 40-årsfest fick jag träffa många gamla vänner jag inte träffat på väldigt länge, typ 10 år eller så. Två helt fantastiska konserter. En med Takida i Dalhalla (alltså wow, det var något utöver det mesta jag upplevt i konsertväg) och en med Miss Li i Örebro. Jag har ridit och tränat. Sett klart de tre sista säsongerna av Handmaids tale. Jason har fyllt år och vi har firat honom i flera omgångar. Träffat familjen vi lärde känna i Sri Lanka. Traditionsenliga kräftor med systrar och svåger. Det har funnits väldigt lite utrymme för vardag och ändå finns vardagen där hela tiden med skolstart och rutiner.
Totalt hänförd av Takidas spelning Dalhalla. Vilken plats!Miss Li gav föga förvånad allt hon medThe gang!
Augusti måluppföljning
Träna 8 pass i månaden Sju tärningspass + ridning och diverse mindre insatser för att mitt knä ska må bra. Även augusti får väl godkänt.
Känna mig pigg på kvällen Jag har nog inte känt efter så mycket. Jag har jobbat någon timme eller två nästa alla kvällar som det inte varit festligheter/umgänge eller upptagen på annat håll men pigg kan jag nog inte säga att jag känt mig även om jag orkat väldigt mycket.
En skönare familjedynamik Den fortsätter vara bra
En dejt i månaden med min man I augusti var vi på utebio och såg en av våra favoritfilmer, The Greatest Showman här i Strängnäs. Det var hur bra och mysigt som helst.
Ringa och umgås med vänner Ungefär noll telefonsamtal men träffat nästan alla nära vänner på en och samma månad. Det är en sällan och ovanligt fantastisk företeelse.
Fira mitt 40-årsår varje månad Så kom den stora firarmånaden med min och Eriks gemensamma 40-årsfest. Det var bakelsebuffé. lekar, umgänge runt eldstaden, karaoke, disco i källaren och så otroligt många härliga människor som väljer att fira med oss. Så tacksam för det! Jag har också fått min present av min syrra, picknick och livepodd om politik i Vitabergsparken i Sthlm. Grym kväll.
Ha minst två tyst halvtimmar varje vecka Noll tror jag det blev. Bättre lycka i september.
Göra uppdrag om regenerativ turism Jag har ett väldigt roligt uppdrag som jag börjar med i höst som jag planerat under augusti. Det är en ny produkt, en pilot som jag ska testa i Blekinge som jag hoppas blir succé.
Göra en soloresa Inget nytt på denna front
Åka på en långresa med familjen Det är bokat som jag skrev i juli men när, var och hur får vänta lite till. Är några fler saker som ska falla på plats först.
En av få vardagsbilder från augusti. Vi flög drake på allmänningen bakom vårt husSkolstart med min fyrklöverTills döden skiljer oss åt, snart väntar ridpass i solnedgångUtebio på Visholmen i SträngnäsSveriges radio kör humorpolitiklivepodd med ett bättre sällskap. Hälsar alla våra vänner välkomna!Grym mix av bekantskapskretsar i denna bild <3Nästan alla samlade – wow va fina människor som finns i mitt liv!
Augusti och företaget
Jag har framför allt gjort en sak i augusti, Jag har skrivit på min bok. Vet inte om jag yppat något om detta tidigare på den här plattformen men det blir en bok nr 2. Om regenerativ turism, skriven för fram för allt de som arbetar med turism på lokal, regional och nationell nivå ur ett främjarperspektiv. Vi får se när den bäbisen är redo att släppas fram.
Firar att utkast är skickat med att äta lyxig choklad
Augustitanke om turism
Många vittnar om rekordsommar för Sverige, inte minst vad gäller internationella gäster. Jag är jätteglad för det, men varje gång jag tänker på var trenden pekar tänker jag på hur oredo Sverige är att ta emot många fler turister. Vi är inte ett dugg mer skyddade än valfri ort i Europa så vi får se om vi tänker förebygga eller krishantera allt eftersom turismen ökar mer och mer.
Augustis reseplanerande
Jag har bokat en herrans massa tåg i Sverige för diverse jobbuppdrag, det finns en weekend i Albanien inplanerad i september för att fira min syster som fyller 30 och så långresa då och det är ju inte illa.
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad
Vi närmar oss slutet av min genomgång av 100 resmål att nå och nu dags för nr 71-80 som jag formulerade och publicerade 2016.
Jag vet inte hur många som bryr sig om mina genomgångar men jag själv har stor behållning av att se vad jag ville då och bli påmind om allt jag varit med och, och drömt om.
Resmål 71-80 att nå och hur det gick med det
Den här tian har stort fokus på jorden sju nya underverk som jag då för tio år sedan hade som ambition att besöka allihopa. Sedan dess har detta tydligen inte lockat mig eftersom jag inte besökt ett enda nytt sedan listan skrevs. Tänka sig så saker kan ändras.
71. Ta en selfie med Christo Redentor, Brasilien
Inte i närheten av detta. Mycket sugen på Brasilien och ta en selfie på avstånd gör jag nog då gärna.
72. Hitta den försvunna diamanten på Madagaskar
Inte uppnått och fortfarande barndomsdröm sedan det berömda spelet Den försvunna diamanten. Madagaskar står högt på listan över drömresmål. Ett annat resmål som spelet gjorde mig nyfiken på var Elfenbenskusten, oklart varför, och det har jag åtminstone varit närmare i och med min resa till grannlandet Ghana
Gospel i Ghana. Otroligt stark upplevelse
73. Hjula framför Taj Mahal, Indien
Ett tag stod jag på händer framför en massa platser och jag önskar att jag hållt i den skillen, inte lika vanligt nuförtiden. Indien är jag absolut sugen på men just Taj Mahal känns inte viktigt.
75. Åka till Syrien (när det är fred) och försöka ta in krigets effekter
Skulle jag gärna göra. Så tydligt att kriget i Syrien var 10-talets stora krig medan 20-talets krig istället är krigen i Ukraina, Palestina och Iran. Jag tycker alla länder är intressanta och
76. Åka snowboard i Kanada
Absolut en dröm. Framför allt Kanada som land i stort men gärna också inkluderat snowboard.
Italienska alperna 2017, det är senast jag besökte något större bergsmassiv vintertid
77. Äta tacos i Mexico
Jag åt en burrito i San Diego och en riktigt bra mexikansk restaurang i Arizona är det närmaste men aldrig the real deal i självaste ursprunget
78. Rida genom Sverige
Åh, det här är verkligen en dröm som känns närmast ouppnåelig. Antraktis känns närmare. Men jag skulle mer än gärna dela fyra månader med en häst och se vad som händer med mina tankar och vilka möten som skapas. En gång red vi till Mc Donalds, genom drive in och köpte morötter. Det är kanske det närmaste jag kommit.
Lunchpaus utanför McD
79. Känna mig liten framför Chichen itza, Mexico
Ännu ett underverk, nej inte besökt och inte intresserad
80. Surfa i Hawaii
Halft uppnått. Surf blev det och det blev i Sri Lanka och inte i Hawaii. Är superglad för att ha testat, förstått grunderna, blivit bättre. Men jag är nog nöjd där.
Golden Hour Sri Lanka
1,5 check inom denna tia. Det är inte många det. Men å andra sidan vet jag inte om det är viktigt för mig att så många som möjligt ska nås. Det är väl det jag ska reflektera över vid tillfälle
Resa hållbart i Turkiet, går det och finns det några mer hållbara val att göra? Det här är mina reflektioner efter en weekend i Istanbul.
Jag hade inte jättehöga förhoppningar om att vår resa till Istanbul skulle innehålla särskilt många hållbara inslag. Men vi hann inte ens sätt vår fot innanför hotellet innan det första tecknet om att jag var fel ute uppenbarade sig.
Turkiet räknas enligt Demokratiindex som en hybridregim, skapligt nära gränsen för att anses vara en auktoritär stat. Med detta i grunden finns det alla anledning att ifrågasätta det mesta som ”verkar hållbart” när t.ex. transparensen och den oberoende journalistiken begränsad. Samtidigt som ett lands demokratistatus inte säger ett enda dugg om landets invånares ambition eller kunskap om hållbarhet.
Tecken på hållbarhet i Istanbul i Turkiet
Det här är några tecken på att det finns ett pågående hållbarhetsarbete i Istanbul och mest troligt andra delar av Turkiet. Att det finns hållbara val att göra och att det går att resa mer eller mindre hållbart i Turkiet har jag fått gott om bevis på.
GSTC-märkta hotell i Istanbul i Turkiet
På vårt hotells fasad fanns en GSTC-skylt. GSTC är den globala standarden för hållbar turism. På skylten fanns en QR-kod som visade datum för skyltens giltighet. Vi blev förvånade, detta var inget vi visste om när vi bokade. Den skylten såg vi på många andra hotell. Jag vet att Turkiet gjort en rejäl insats kring hållbarhet med GSTC och vad det har för betydelse i verkligheten och vad som är greenwashing men att det betyder något, det är jag övertygad om.
Vi såg fler märkningar på husfasader än vad jag gjort någonstans i Sverige. Tripdadvisor, GSTC, awards och andra bevis på att det är en uppskattad aktör.
Direkt vid entrén på vårt hotell
Hållbarhetskommunikation från en restaurang
Vår första kväll gick vi på en restaurang som mitt resesällskap snokat fram. I en gränd, knappt utan skylt, bakom en bil, fyra trappor upp med flera våningsplan som var totalt oanvändbara. Vi slår upp menyn och hela första sidan handlar om hur restaurangen arbetar med hållbarhet. Matsvinn som blir energi, lokala råvaror efter säsong, kvinnliga aktörer som stöttas. Tydligt i menyn kring allergener och vegetariska rätter. Gott var det också och den här typen av omfattande information ser jag sällan i menyer på svenska restauranger.
Goda rörorInfo om restaurangen och hållbarhet på sida 1 i menyn
Bevarande av vävteknik i handduksbutik
Vi gick inte in i många butiker men en lockade oss, eller den lockade mitt resesällskap. Handdukar! Efter långa hjärtliga samtal med butiksmannen visar det sig att butiken drivs och ägs av en kanadensiska som ville bevara den turkiska handvävningstekniken vars vävteknik är på väg att dö ut. En kulturarvsinsats helt enkelt. Handdukar gjorda av GOTS-certifierat bomull, fasta priser på alla handdukar för att säkerställa att vävarna alltid får överenskommen summa betalt. På Jennifers Hamams webb är sidan om hållbarhet och stewardship omfattande. Jag är så glad att vi (mitt sällskap) handlade där.
Jennifer HamamKort infotext som kan läsas i butiken och den ljuvliga vävtekniken i handdukarna
Otroliga värmen människorna visar
Som nästan alltid, människor jag möter utomlands: Vilken värme och generositet. Jag förstår att det är en del av att vara ett stort besöksland som Turkiet är men jag uppfattar det som genuint och gott värdskap och det i sig är också ett gott tecken på någon slags trivsel med vad de ägnar dagarna åt, nämligen turism.
När handdukarna redan var köpta blev vi bjudna på lunch. Han hade inget mer att vinna på att bjuda på lunch annars än hans egen godhet och värme som han bjöd på!
Alla hållbara exempel i Istanbul – det kan väl inte svara en slump?
Vi gjorde inga stora insatser för att hitta just hållbara upplevelser i Turkiet men när första bästa hotell, första valda restaurang och i princip den enda butiken vi går in i alla har ett hållbarhetsarbete som de också skryter om och visar upp har jag svårt att se dessa som undantag utan gissar att de snarare är regel. Med andra ord – det går att resa (mer) hållbart i Turkiet och du som besökare kan gärna hålla ögonen öppna för att kunna stödja den utvecklingen de gör.
Vanlig syn utanför många hotell
Ohållbart i Turkiet
Om vi såg några tecken på ohållbarhet? Såklart. Vi såg en demonstration med omfattande kravallpolis. Vi frågade en polis och av mycket knapphändig engelska uppfattade vi att det var protester mot ledaren och demokratin.
På liknande tema såg vi vid några av de större turistattraktionerna små bodar där det stod Tourism Police. Vi hade svårt att förstå dess syften och vi såg inga poliser där. Jag trodde att de fanns för att hjälpa till om turister beter sig orimligt. Men efter samtal med mannen som vi lärde känna i handduksbutiken förstod vi att de finns för att hjälpa till om/när turister blir lurade eller felaktigt behandlade. Det är alltså en polis som inte är där för att skydda sin befolkning, utan för att agera mot dem.
På en helt annan bog. Hamambaden som finns till för alla turister slukar otroliga mängder uppvärmt vatten dagarna i ända. Det känns inte jättemiljövänligt och trots att det är en tradition sen urminnes tider skulle jag gissa att dagens hamambad ändå öser på bra för turisters lyx. Men här killgissar jag så den som kan mer om ämnet får gärna lämna en kommentar.
Det sista vi såg av Istanbul på temat hållbarhet var på flygplatsen där Turkish Airlines försökte göra reklam för hur mycket miljövänligare vi kunde bli om vi valde digitala boardingkort istället för utskrivna. Greenwashing i sin allra mest uppenbara bemärkelser.
Ett tomt litet bås för turistpoliserEtt hamam kan se ut så här, fick bild skickad till mig via whats upGreenwashigt exempel precis innan vi lämnar Turkiet
Utbudet att göra i Granö är rikt på både natur och kultur. Autentiskt och med ett stort hjärta för den egna bygden, det intrycket tar jag med mig.
Jag inleder nästan alla mina föreläsningar om hållbar turism med att berätta att jag är uppvuxen i en by där skolan lades ner och butiken slog igen. I grannby finns däremot både skola och välsorterad lanthandel kvar och den stora skillnaden mellan min by och grannbyn Granö är naturturismföretaget Granö Beckasin och alla ringar på vattnet som det företaget skapat. Det här är en av mina drivkrafter till att arbeta med hållbar och regenerativ turismutveckling – att turismen ska bidra till levande platser året om. Granö är ett lysande praktexempel på hur detta kan se ut i verkligheten.
Den här sommaren spenderade vi en eftermiddag i Granö och jag fascineras över att det finns aktiviteter som kan fylla flera dagar i en by med under 200 invånare.
Granö Beckains signumboende, fågelnästen. Uppkallade efter fågeln enkelbeckasinen. Glass med Annika, en av initiativtagarna som kämpade för skolans överlevnad och som arbetat många år på Becksin
Att göra i Granö – natur- och kulturupplevelser av bästa slag
Granö Beckasins fågelnästen och andra boenden
Granö Beckasin är navet i Granö. Företaget startade ur engagemanget för platsen när skolan var nedläggningshotad. Några vänner skapade Granö Beckasin och då, 2007, likväl som nu, är grundtanken densamma: naturen först och bygden i centrum. Jag älskar företag med ett tydligt varför som genomsyrar allt från syfte, affärsidé och utförande.
Beckasin erbjuder boenden i trädtoppar, stugor och ekohotell och till det mängder med aktiviteter i olika paket. Det finns aktiviteter året om med skogen som utgångspunkt. Snöskovandring, bastu, utomhusmatlagning, kanot, många mil vandringsleder, hundspann, norrsken och ljusa nätter i tysthet. Listan kan göras lång. Granö Beckasin är sedan länge märkt med Nature’s Best – en kvalitetsmärkning av svensk naturturism som Naturturismföretagen förvaltar. Med andra ord, det är hållbarhet på det djupaste planet och mycket av verksamheten utgår från regenerativa principer.
Jag har skrivit två andra inlägg om Granö Beckasin
Glashuset är en uppskattad konferens som tidigare stått på rådhustorget i UmeåEtt fågelnäste med the view och ändå privat känsla, skyddad av trädenHarmonisk känsla i nästetToalett i nästet med välplanerat badrum i vinkelEn av stugorna, även den har ett rätt så bra utsikt över älvenEnkel och fräscht i stugan
Spruce Island Husky – gosa, Husky walk och hundspann
Det var först efter mitt besök ho Spruce Island Husky som jag fattade att namnet är en direkt översättning av Gran Ö. Det gjorde att det hela kändes ännu mer genomtänkt och det ordet passar väl för min bild av den verksamheten. Vi fick möjlighet att hälsa valpar, kolla till rastgården och se den lilla introduktionsfilmen och historiska genomgång av huskyn som ras och användningsområden. Om vintern finns hundspann och om sommaren, utan barn, finns vandring med Husky som draghjälp. Det ska tydligen göra att en flyger fram upp för backarna. Kanske som att cykla elcykel tänker jag. Så otroligt fina hundar och fantastiskt att se att de har stort hägn att rastas i varje dag. Det är inte givet för draghundar i verksamhet.
Jag vet inte vem som är gladast på den här bilden. Jag tror det är min man. Vår guide berättar om hundarna och verksamhetenMjukaste pälsen och piggaste ögonenJakt- och draghund i människans tjänst i många årSkogen! Fika med utsikt över lugnet själv
Konst, kultur och fika på Sjungaregården
Lilla, lilla Granö har ett eget kulturcenter i en västerbottensgård. Lokala och närliggande konstnärer, utställningar av mästerverk hela sommaren och café i riktig historisk miljö. Inget är tillrättalagt, allt känns bara självklart, inbjudande och ombonat. Dessutom finns Arctic Highways, en internationell utställning om arktiska urfolk, som turnerat över världen med samtidskonst och nu landat på Sjungaregården i Granö. Och till sist artister vid utvalda dagar. Vilken kulturpärla i naturen.
Sjungaregården i egen hög personSjungaregårdens fikasal är som att komma hem till ett välbonat hem från förrNågra av konstverken från Arctic Highways. Stark och värt ett besök
Vara, vandra, andas i skogen
Det finns att göra i Granö och där är skogen i centrum. Det är inte berg, fjäll eller kust som många andra destinationer bygger upp sitt utbud utifrån, det är skogen. Denna enorma resurs med så otroligt många värden för allt levande. I Granö finns många mil vandringsled, uppmärkt och redo att ta emot den som vill vara i skog och mark.
Badplats, bastu, brygga, plats för kanoter hos Granö Beckasin
Granö Gårdsbageri med surdegsbröd och självbetjänande bageri i gammeldags hus
Granö har inte bara ett café utan två och ett av dem är i huvudsak ett bageri som också har självbetjäning och därmed väldigt generösa öppettider under veckosluten. Du tar det du önskar och swishar, tar med bröd hem eller äter ett bakverk på en stol där många suttit innan dig. Kanske hittar du något på second hand klädställningen också. Supermysigt! Jag åt en lime- och mjölkchokladbeskvi, himmelsk!
Läs mer om aktuellt utbud och öppettider hos Granö Gårdsbageri facebook
Utplockat men ändå mycket kvar att välja på för oss och surdegsbröd att köpa hemEn liten tidsresa för den som äter fikat på plats
Besöka lanthandeln Handlarn!
Granö har en lanthandel och den är välsorterad som den är men har också en delikatessdisk med ostar, lite chark och diverse tillbehör. Lyxigt för alla, inte minst en sån liten by som Granö. Ett tydligt exempel på vad turism på en ort kan möjliggöra för alla i bygden att ta del av.
Ostdisken och andra delikatesser
Granö är en levande plats till stor del tack vare turismen
Det här var några av alla sakers om finns att göra i Granö som är en levande och sprudlande plats. Till stor del tack vare turismen och hur medvetet den utvecklats med platsen i fokus. Inspirerande och minst sagt värt ett besök. En av Västerbottens många fina byar som ligger mig lite extra varmt om hjärtat tack vare mina rötter.
Här finns alla mina inlägg om Vindeln (kommunen som byn tillhör) och Västerbotten
Juli har varit toppen rakt igenom. Varvat ner med en lugnare jobbvecka och sedan semester med allt som hör till. Mysigt med Sverigesommar.
Stories från juli 2026
Juliresan
Vår roadtrip med två huvudsakliga stopp i Sälen och hos mina föräldrar var julis huvudresa. Förutom en massa cykling och kick bike i olika former var vi en sväng till Tomteland i Mora, träffade vänner i Tällberg och badade i Siljan samt gick upp för Skuleberget vid Höga Kusten och besökte Granö en dag i Västerbotten. En del timmar i bil, de flesta med barnen sovandes på kvällskvisten.
Alla stjärnor stod rätt. Vädret, humöret, hjälp med fotande, platsen, familjen!I ur och skur, kläder efter väder. 10 grader och regn, men ingen klagade på det. Laddad på stigcykling och jag sprang efterModig kille på hög höjdEn annan modig killeKämpade oss hela vägen upp till Trollskogens start och premiärade stormkäk med trollgodis. Smör, socker och havregryn. Tadaa!Tomteland levererade. Barnen pratar fortfarande om den dagenSkuleberget med värme, sol, kväll och starka barn.
Julis favoritinlägg
Som så många andra månader, särskilt på sommaren, är månadens mest lästa inlägg om att bo och sova i bil i Europa som jag skrev efter vår bröllopsresa.
Julibild
Skulebergets topp. Lagade mat, brydde oss inte om vad klockan blev. Njöt av stillheten och det enkla i det lilla. Och utsikten.
Juli och privatlivet
Förutom första veckan har väl juli inte bestått av annat än privatliv eller vad man ska säga. Semester och med andra ord, familjetid. Ridläger och spontant besök av kära vänner från Västerbotten hör till två höjdpunkter som jag gjorde på egen hand. Träningen har det blivit mycket av. Det har också tänkts och planerats en del på en kommande 40-årsfest. Lite trädgårdsfix, en del lästa sidor, några sommarprat i lurarna.
Storfamiljen
Julis måluppföljning
Träna 8 pass i månaden Jag är tillbaka och igång! Tack vare en utmaning har jag skrapat ihop åtta ridpass, sex powerwalks och två rejäla styrkepass + diverse små knäövningsstuder. Inte illa!
Känna mig pigg på kvällen Jo, men lite mer sömn har det nog blivit och därmed lite piggare om kvällarna
En skönare familjedynamik Efter fyra veckor av väldigt mycket familjetid måste jag säga att att dynamiken funkar rätt så bra. Såklart inte alltid pedagogiska föräldrar och syskon som retas men i stort trevligt för alla.
En dejt i månaden med min man Många timmar i bil med bra samtal men ingen riktigt dejt har det blivit i juli.
Ringa och umgås med vänner Få telefonsamtal men väldigt många fina stunder med vänner av olika slag.
Fira mitt 40-årsår varje månad Vi var en sväng till min moster och där bjöds det på glass.
Ha minst två tyst halvtimmar varje vecka Ytterst lite tyst tid i juli måste jag säga
Göra uppdrag om regenerativ turism Smidigt planer för framtiden men inte har så mycket leverans på denna front.
Göra en soloresa En halv dag av ensam egentid har jag haft i juli, annars mest umgåtts.
Åka på en långresa med familjen Det är bokat!! Jag säger inte mer än så men det blir en långresa i höst och jag är så glad för det!
Älsklingshästar på Hallmyra
Juli och företaget
Första veckan i juli jobbade jag för fullt men med sådant som alltid prioriteras ner under ”terminerna”. Webben är uppdaterad, administration och rensning är gjord, en del längre strategitankar har tänkts och jag har jobbat på ett projekt. Så skönt och bra att ha en veckas nedtrappning. Två mindre uppdrag gick i lås och därmed är likviditeten resten av året säkrad.
Julitanke om turism
Jag tänker på bränderna i Frankrike. På att en typ motsvarande landshövding säger, kom inte hit, planera om era rutter och en annan regeringsföreträdare säger, jo kom hit. Besöksnäringen och många turistorter kommer drabbas hårt om inte bränderna lugnas till augusti när den stora högsäsongen drar igång. Det är en sårbar bransch på så många olika sätt.
Julis reseplanerande
Förutom en massa dagsplanerande och en bokad långresa har det inte varit så mycket reseplanerande just denna månad. Drömmarna pågår dock hela tiden.
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad
Volontärturism, vad är dess fördelar och nackdelar och vad behöver jag veta innan jag bestämmer mig för om, och var, jag ska åka?
För någon vecka sedan handlade Plånboken i P1 om Volontärturism och jag medverkade för att ge mina perspektiv på detta mångsidiga ämne. Det var först ett inslag med en person som varit volontär och sedan åtta minuter in i programmet pratar jag.
Inspelning av Plånboken i P1 om Volontärturism
Volontärturism – att förena nytta med nöje eller förlänga ett problem?
Jag har själv aldrig deltagit i volontärturism men jag har varit ideell i olika organisationer hela mitt liv och besökt många resmål som erbjuder volontärturism som en del av upplevelsen. Jag har också läst forskningsartiklar om volontärturism och vridit och vänt på frågan på en och tre hundra gånger. Det här är mina tankar om Volontärturism, vad som är bra och dåligt samt vad en kan tänka på om en är intresserad eller vill veta mer.
Volontärturism väcker frågor och nyfikenhet. Tanken om att få resa, lära sig något nytt och samtidigt bidra till en plats lockar allt fler, och jag förstår verkligen varför. Men precis som med det mesta inom turism finns det både ljusa och mörka sidor, och det är inte alltid så enkelt som det låter i marknadsföringen. Här går jag igenom vad volontärturism egentligen är, vilka fördelar och fallgropar du bör känna till och vilket ansvar du själv behöver ta om du vill vara volontär under hela eller delar av din resa.
Koala på Kuranda Koala Garden i Australien där del av intäkter går till att plantera eukalyptus träd i det vilda
Vad är volontärturism egentligen?
I grunden handlar volontärturism om att du ger av din tid och dina resurser, och får något tillbaka i utbyte. Det kan vara mat och husrum, kunskap, ett kulturellt sammanhang eller en känsla av att bidra till något större. Formen skiljer sig kraftigt mellan olika upplägg, allt från helt ideella gårdsvistelser till mer kommersiella resepaket, men grundtanken är densamma: du ger av dig själv och får något i gengäld. För mig är det ett utbyte som i bästa fall är ömsesidigt.
Volontärturism tar sig ganska många olika skepnader. Här är några av de vanligaste formerna och vad de brukar innehålla:
Gårdsarbete och odling. Ett tydligt exempel är WWOOF, World Wide Opportunities on Organic Farming, en organisation där du bor och arbetar på gårdar runt om i världen mot mat, husrum och ofta en mindre medlemsavgift. Du får testa på odling och jordbruk på riktigt och komma nära jord-till-bord-tänket.
Djurvård och djurfristäder. Projekt kopplade till skadade eller övergivna djur, ofta i form av fristäder där volontärer hjälper till med skötsel och rehabilitering. Jag har besökt verksamheter bl.a. för Koalor i Australien och Elefanter i Thailand.
Utbildning för barn eller personer med funktionsvariation. Upplägg där du undervisar, stödjer eller arbetar med barn eller personer med funktionsvariation. Ofta i låginkomstländer med svag välfärdsstat.
Socialt arbete. Bredare insatser riktade mot utsatta grupper i lokalsamhället.
Naturvård och infrastruktur. Till exempel att restaurera vandringsleder så att andra ska kunna nyttja platsen och så att lederna håller för den turism som redan kommer dit. Färöarna har mycket framgångsrikt använt sig av detta.
2007 i Uganda. Jag undervisar i engelska och om jag hade rätt kompetens för det låter jag vara osagt
Fördelarna – varför lockar volontärturism så många?
Ju mer jag pratar om det här ämnet, desto fler skäl ser jag till att intresset för volontärturism fortsätter växa. Här är några av de starkaste fördelarna.
Närmare relation till naturen och det lokala
Att få en närmare relation till naturen och förstå hur jord-till-bord faktiskt fungerar är ett värde som är svårt att sätta pris på. Det är ett väldigt autentiskt sätt att resa nära kulturen och det lokala samhället, långt bortom hotellobbyn och de mest turisttäta stråken.
Du lär dig något du kan ta med dig hem
Många volontärupplägg, särskilt de som rör odling och hantverk, ger dig konkreta kunskaper du kan använda långt efter att resan är över. Den typen av kunskapsöverföring är en av de finaste delarna av volontärturism, och kan göra resandet mer regenerativt snarare än bara konsumerande.
Småskaliga verksamheter får ett tillskott de annars inte hade haft råd med
På många håll, som hos flera av gårdarna inom WWOOF, är verksamheten så småskalig att det aldrig hade funnits pengar till en anställd över huvud taget. Där fyller volontären en funktion som annars helt enkelt inte hade funnits, och bidrar samtidigt till att småskaligt jordbruk och lokala verksamheter kan fortleva.
Personliga möten och kulturutbyte
Att bo hos andra människor, dela vardag och arbete med dem från olika länder, skapar en typ av möte som är svårt att få som vanlig turist. Utbytet går åt båda hållen: du lär dig av dem, och förhoppningsvis lämnar du något värdefullt efter dig också. Det kan också skapas djupa sociala band mellan de som är volontärer som delar samma upplevelse men kommer från olika länder.
Bidrar till att bevara natur och infrastruktur
Volontärprojekt kring till exempel vandringsleder för att skydda naturen och tillgängliggöra den för fler och nyttjas långsiktigt, till gagn för både lokalbefolkning och framtida resenärer. Samtidigt en unik chans att uppleva den storslagna naturen och samtidigt arbeta för den.
Osprey Farm i Strängnäs, ett fantastiskt ställe för den som vill lära sig mer om jordbruk
Nackdelar och risker med volontärturism
Precis lika viktigt som fördelarna är att förstå nackdelarna och riskerna. Det är lätt att efter listan ovan tänka att volontärturism är så bra att det bara är att köra på för den som är intresserad men nja, så enkelt är det inte.
Förlorade arbetstillfällen
Volontärarbete kan tränga undan lokala jobb. På många småskaliga gårdar hade det kanske aldrig funnits pengar till en anställd, men det finns också ställen där det faktiskt hade gått att anställa någon lokalt, men där man istället väljer gratis arbetskraft utifrån. Då är det inte säkert att du bidrar på det sätt du hade hoppats.
Den vita räddaren i nöden
Det är lätt att falla in i ett ”vita västerländska räddaren i nöden”-perspektiv, där man tror att man kan hjälpa till överallt bara för att man har resurser, tid eller kan ett språk. Att vara bra på engelska gör dig till exempel inte per automatik till en bra pedagog. Det här perspektivet riskerar att bli ett ”från ovan”-tänk, där din egen känsla av att göra gott väger tyngre än vad platsen och människorna faktiskt behöver.
Missmatchad kompetensen och ytliga insatser
Volontärer saknar ofta den yrkeskompetens som uppgiften egentligen kräver, oavsett om det handlar om undervisning, byggarbete eller vård av utsatta grupper. Många volontärer stannar bara någon vecka eller månad innan de reser vidare. För projekt som bygger på kontinuitet, till exempel arbete med barn eller andra utsatta grupper, kan den ständiga omsättningen av nya ansikten göra mer skada än nytta. Jag går närmare in på det här under rubriken om barnhemsturism längre ner.
Problem som upprätthålls istället för löses
Kring både barn och djur finns det flera exempel på verksamheter där volontärverksamheten snarare upprätthåller och förlänger en problematik än att göra något åt grundproblemet. Vilda djur kan i värsta fall fångas för att sedan bli omhändertagna av volontärer. Läs t.ex. mer om detta hos World Animal Protection.
Otydliga pengaflöden
Alla volontärprogram är inte transparenta med vart pengarna faktiskt tar vägen. Jag går igenom hur du kan bedöma det längre fram i inlägget, men kom ihåg att en hög avgift inte automatiskt betyder att pengarna kommer de du tror till gagn.
Bananer till Elefanter som ska delas ut av volontärer
Vad kostar en volontärresa och vad får du?
Upplägget för volontärturism skiljer sig stort mellan olika organisationer. I grunden handlar det om att du ger din tid och får någonting tillbaka, som mat, husrum och kunskap. Men eftersom intresset för volontärturism har vuxit har det också vuxit fram fler affärsmodeller kring det, och de skiljer sig kraftigt åt. Vissa, som WWOOF, är en ganska mjuk och ideell modell utan stora pengar inblandade. Andra tar ut betydligt högre avgifter.
Det finns förstås en verklig kostnad i att driva en matchningsplattform och kvalitetsarbete. Är det en större avgift tycker jag också en ska fråga om de berörda aktörerna eller platserna får ta del av den kostnaden t.ex. för sin handledning av dig på plats. Jag tycker att det finns en inbyggd problematik i att kombinera en genuint ideell volontärverksamhet med en väldigt kommersiell affärsmodell. Problematisk men inte omöjligt att hitta lösningar på eller hantera. Om det känns fel i magen, så lyssna på den känslan. Du reser förmodligen inte för att någon annan ska tjäna stora pengar på din arbetsinsats.
Kostnader du själv står för vid volontärresa
Utöver eventuell avgift till organisationen står du oftast själv för visum, vaccin, försäkringar och resan dit. Det är viktigt både för din egen skull och för platsen du besöker, eftersom volontärarbete ofta sker på landsbygden där sjukvård och annan hjälp kan se väldigt annorlunda ut än i en stad. Ta reda på i förväg vad organisationen ansvarar för och vad du själv behöver ordna.
Barnhemsturism – varför du bör tänka dig för extra noga
För mer än tio år sedan pågick en viktig debatt om volontärarbete på barnhem, och med rätta. I grunden är viljan att bidra och vara volontär något fint, men just barnhemsturism har en mörk baksida. Du åker dit, tar hand om barn som ofta är föräldralösa, och det känns meningsfullt i stunden. Problemet är att barnen tvingas knyta an till nya vuxna varannan vecka eller var tredje månad, om och om igen, precis den typen av hög omsättning av volontärer jag nämnde ovan.
Ännu allvarligare är att den som driver barnhemmet ofta tjänar pengar på verksamheten. Ibland så mycket att de betalar fattiga familjer för att lämna ifrån sig sina barn. Volontärerna riskerar då att bli en del av att upprätthålla ett problem snarare än att lösa det. Jag vet inte om några barnrättsorganisationer som stödjer den här typen av verksamhet så om du hittar en verksamhet som känns intressant ska du tänka till och göra rejäl research.
En bra tumregel är att vända på frågan: skulle det här upplägget vara okej om det var dina egna barn, dina syskonbarn eller dina djur det handlade om? Svaret brukar ge en ganska tydlig fingervisning.
Barnhem är inte den enda kategorin som kräver eftertanke. Allt som rör barn eller socialt utsatta grupper, till exempel personer med funktionsvariation, förtjänar extra reflektion, eftersom de sällan har lika mycket makt över sitt eget liv och sin situation. Att undervisa vuxna i engelska är exempelvis en helt annan sak än att göra det med barn, eftersom vuxna själva kan göra ett fritt val på ett annat sätt.
Fundera på vad du faktiskt är kvalificerad att bidra med, och jämför gärna med alternativen. Att undervisa engelska är i regel bättre än att arbeta på ett barnhem, men det viktigaste är att du funderar utifrån din egen värderingskompass kring hur du vill bidra.
Så bedömer du om ett volontärprogram är seriöst
Ett bra sätt att avgöra om en volontärresa är seriös är att ställa frågor direkt till arrangören: hur ser ägarstrukturen ut, vilka risker finns, och vad går pengarna till? De kommer förstås att prata för sin egen sak, vilket inte är konstigt. Komplettera därför gärna med att höra av dig till oberoende expertorganisationer inom området, till exempel barn- eller djurrättsorganisationer och hör vad de tycker om den typen av verksamhet. Ibland är svaret att den bästa insatsen inte är att resa dit alls, utan att skänka pengar, engagera dig i namninsamlingar för att ändra lagstiftning, eller stötta på andra sätt. Grundregel är att försöka ändra grundproblematiken snarare än att ta hand om symptomen.
Elephant Nature Parks schema för volontärer i norra Thaland
Är volontärresor mer hållbara än vanlig turism?
Jag brukar undvika att rangordna olika typer av turism rakt av, för alla har fördelar på ett sätt och nackdelar på ett annat. En viktig del av vanlig turism är att du bidrar till den lokala ekonomin genom restaurangbesök, guider och boende, något som ofta helt saknas när du bor och arbetar gratis på en gård. Det finns nackdelar med båda varianterna, och jag tycker du själv ska läsa på och fundera över vad som är viktigast för dig utifrån hur du vill bidra och hur du ser på världen.
Vill du resa hållbart generellt, oavsett om det är volontärresa eller inte, är det viktigaste beslutet du fattar faktiskt vilken destination och vilken tidpunkt du väljer. Undvik de mest populära platserna under högsäsong, det är redan för mycket press på dem. Välj andra tidpunkter och andra platser istället för att åka dit alla andra åker.
Charterresor och all inclusive-upplägg bygger ofta på att en enda stor aktör tjänar mycket pengar, vilket sällan skapar lokal jämlikhet, även om de förstås fyller ett behov som många efterfrågar. Samtidigt har många större researrangörer ett mer omfattande och systematiskt hållbarhetsarbete så det går verkligen inte att rangordna den ena som bättre än den andra på ett enkelt sätt.
Ju mer självständigt du reser och ju mer transparens du efterfrågar, desto mer makt har du som resenär att faktiskt påverka. Det är precis den makten jag vill att fler ska bli medvetna om att de har.
Spänger som bevarar och tillgängliggör natur, det här är i Sälen om hösten
Checklista inför volontärresa – ditt ansvar som volontär
Att jag lyfter riskerna med volontärturism betyder inte att jag är kritisk till alla volontärresor, tvärtom. Jag tycker i grunden att frivillighet och vilja bidra är otroligt viktigt för samhällsutvecklingen oavsett vilket lan det gäller. Här är en liten checklista att ta dig igenom inför en eventuell volontärresa.
Läs på och ställ frågor. Undersök organisationen, upplägget och vart pengarna går.
Säkerställ transparens. En seriös aktör ska kunna svara tydligt på dina frågor, både om de är förmedlare av volontärresor eller själva aktören du är volontär hos.
Ta ansvar för dig själv. Ordna vaccin, försäkringar och annat i god tid så att du inte blir en börda för platsen du besöker.
Läs på om den lokala kulturen. Ofta bor du hos andra människor, och det är stor skillnad på kulturkrocken beroende på vart i världen du reser. Du kommer få lära dig mycket om den lokala kulturen men du kommer kunna ta till dig den bättre om du också ger dig själv ett försprång genom att läsa på grunderna.
Ta med dig kunskapen hem. Fundera på hur du kan föra vidare det du lärt dig, så att utbytet går åt fler håll än bara ett.
Den sista punkten tycker jag är extra viktig. Det är den som gör att volontärturism har potential att vara regenerativ, alltså att vara en positiv kraft för helheten som gör platser mer livskraftiga.
Sammanfattningsvis om Volontärturism
Volontärturism kan vara ett fantastiskt sätt att komma nära en plats, en kultur och ett sammanhang du annars aldrig hade fått uppleva. Det kräver att du gör din hemläxa. Ställ frågor, jämför med oberoende organisationer, ta ansvar för din egen säkerhet och fundera på om din insats faktiskt gör skillnad, eller om den bara löser ett problem tillfälligt istället för på riktigt. Gör du det har du goda förutsättningar att resa på ett sätt som ger något tillbaka, både till platsen du besöker och till dig själv.
Jag hoppas att detta långa inlägg gett dig mer kött på benen inför en eventuell volontärresa och gett dig nya perspektiv på volontärturism och dess många aspekter.
Här finns fler inlägg om lokalbefolkning som på många sätt är relaterat till detta
Tio nya resmål att följa upp, den här gången inlägg nr sju i ordningen. Den här tio-listan täcker in något från alla kontinenter.
För tio år sedan skrev jag 100 resmål att nå och i år följer jag upp hur det gått, tio mål i månanden. Det är varierande utfall så här långt.
Nr 61-70 Resmål att nå – hur gick det?
61. Dokumentera skillnader i Kuba med anledning av förändrade relationer till USA
Jag vet inte riktigt hur jag trodde att skillnaden skulle bli och hur tydligt jag skulle kunna se det, men då när jag var där 2016 var det mycket prat om att mycket skulle ändras pga relationen till USA höll på att förändras. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Men jag fotade en del så kanske blir det en möjlighet att komma tillbaka och se om jag känner igen mig.
62. Vandra på den kinesiska muren
Icke gjort och inte så lockad heller. Lära mig om historien och murens roll däremot, det vore intressant men själva ”ha sett och gått på muren” nja det tror jag inte är så häftigt.
63. Sova på ishotellet i Jukkasjärvi
Check och det är jag så glad för. Det är häftigt att ha gjort något av det mest ikoniska som finns i Sverige och något som lockar människor från hela världen för att det är så unikt och annorlunda. Använder också ishotellet i nästan alla mina föreläsningar när jag pratar om mänsklig kreativitet och vilka resmål som kan skapas ur nästan ingenting.
64. Bjuda min partner på chapati och avokado i Östafrika
Längtar jag fortfarande efter. Både för att chapati med avokado är bland det godaste jag vet i all sin enkelhet och för att jag så gärna vill besöka Östafrika med min man och familj.
65. Soldyrka under en kryssning i Karibien
Men gud nej. Kryssning är typ det sista jag vill. Känner ingen längtan av att frossa i bufféer, underhålla mig på ett fartyg eller hoppa runt bland ställen i åtta timmar och sedan dra vidare. Bland det mest ohållbara som finns alla kategorier.
66. Bygga en snögubbe, Antarktis
Det här hade varit häftigt minst sagt men jag tror allt den får bli liten. Jag vet inte hur ofta det är kramsnö på Antarktis och hur kul det är att vara utan vantar för att få snön att smälta. Men det är nog inte det största hindret utan snarare att den här typen av resa inte längre står så högt i kurs i relation till de utsläpp en sådan resan kommer innebära.
67. Föreläsa på en utbildning om turism
Check flera gånger om. Jag har haft flera kurser och klasser, i huvudsak genom YH Akademien och är glad för alla studenter jag haft möjlighet att träffa under alla dessa år men också alla destinationsutvecklare och besöksnäringsföretag som jag föreläst för.
68. Flyta omkring i döda havet
Det här vore coolt. Jag är inte så mycket för avslappning och meditation men att ligga raklång i ett hav och titta på himlen, känna mig nästan tyngdlös, det kittlar minsann.
69. Se en soluppgång i Namibias öken
Check och det var en upplevelse. Vi gick upp runt fyra på morgonen för att helt själva sitta vid en kant i en canyon i Namibia och såg solen gå upp. Det är på ett sätt så självklart (solen går upp varje morgon) och inget unikt alls och på ett sätt otroligt kraftfullt, åtminstone för mig som är svag för dygnets första och sista ljus.
70. Gå på skattjakt i skattkammaren i Petra, Jordanien
Petra vill jag gärna besöka så det hoppas jag blir möjligt någon dag. Har inte ens varit i närheten under de senaste tio åren.
Sammanfattning av mål 61-70
Check på tre av tio denna månad och precis som andra månader, några saker jag verkligen drömmer om och andra som känns helt ointressanta framöver.
Nu är det bara trettio mål kvar att följa upp under aug, sep och oktober och sen får vi se om jag känner mig manad att skriva en ny lista i november.
Äta i Istanbul och tips om turkisk klassisk mat för alla tillfällen. Turkiet bjöd på riktigt god mat och det här är det vi åt.
Ett av våra mål var att äta oss igenom staden Istanbul och det var inte på något sätt en utmaning att hitta god mat av olika slag. Enklare streetfood, desserter och vällagade huvudrätter. Det turkiska köket är gott! Här är all mat vi hann pröva på en längre weekend och några restaurangtips på slutet på ställen vi åt. På marknader och shoppinggator finns kryddor, teer och andra smaker ständigt närvarande. Och till och med flygplansmaten hem var god.
Enklare mat och street food att äta i Istanbul
Turkisk pizza (Lahmacun) Tunn, krispig deg täckt med kryddad köttfärs, lök och persilja – rullas ihop och äts som snabbmat direkt från gatan. Fanns på många ställen.
Vitlöksbrödet (Ekmek) Nybakat, luftigt bröd med smör och vitlök, serveras varmt och är ett självklart tillbehör till nästan varje måltid i Turkiet. Vi åt på Sliceguy pizza som min vän fått tips om via Instagram. Fluffigt, kladdigt och gott.
Fish sandwich (Balık ekmek) Grillad eller stekt makrill i ett halvt bröd med sallad och lök, säljs från båtar och stånd vid kajar och på enklare restauranger. Det är Istanbuls mest ikoniska gatumat och var väldigt gott. Det var mycket populärt med långa köer så tips är att inte just precis vid lunchtid.
Turkiska maträtter att äta i Istanbul
Meze En uppsjö av små rätter, såser, hummus, aubergine, fyllda vindruvsblad, skaldjur, grillad ost som serveras som förrätt eller hel måltid, perfekt för att dela med bordsällskapet. Jag säger mums till allt och älskar också konceptet med att dela mat med andra.
Lamm Lamm är det dominerande köttet i turkisk matkultur, tillagat som kebab, långsamt ugnsbakat eller grillat med kummin och sumak för djup, aromatisk smak. Jag älskar lamm så att äta lammracks var lite av en dröm.
Gottis och deserter i Istanbul och Turkiet
Delight (Lokum) Geléliknande sötsaker smaksatta med rosenvatten, citrus eller pistage och pudrade med florsocker – en klassisk turkisk godis med anor från 1700-talet. Jag var skeptisk men blev mycket glatt överraskad. Det var både gott och kändes inte så överdrivet sockrigt/geleigt som jag väntat mig utan som att det var godis på riktigt. Finns i olika varianter, allt från lättuggade kuber till segare rullar i skivor fulla med nötter.
Baklava Lager på lager av tunnt filodeg med hackade nötter, genomdränkt i sockerlag eller honung – söt, rik och ett absolut måste i Istanbul och många andra länder i både Balkan och mellanöstern.
Bakelser Turkiska konditorier, kallade pastane, är fyllda av gräddbakelser, fruktkakor och petit-fours som blandar franskt inflytande med orientaliska smaker. Dom kan sina bakverk i Turkiet, det är min bestämda uppfattning efter fyra dagar i Istanbul. Inget kändes fejk eller som att det var bakat på luft med snygg yta.
Dadlar, fikon, nötter Torkade frukter och rostade nötter säljs i färgstarka högar på Egyptiska basaren och är både mellanmål, frukost och en söt avslutning på måltiden. Gör inte samma misstag som oss och gå in i köp på lösvikt utan att fråga om pris på ställen som ligger längs turiststråken. Det blev långt ifrån prisvärt även om det är gott.
Klassisk dryck i Istanbul
Turkiskt te (Çay) Starkt, svart te serverat i en liten tulpanformad glaskupa – dricks hela dagen, överallt, och är ryggraden i turkisk gästfrihet. För en som inte älskar te var detta nästan en nödvändighet till att sött som serverades.
Turkiskt kaffe Finmalet kaffe kokt i en liten kanna kallad cezve, serveras tjockt och starkt i en liten kopp – dricks långsamt och lämnar en spännande kaffesump på botten. Jag smakade aldrig pga dricker inte kaffe men min vän beställde in flera gånger.
Restauranger jag kan tipsa om i Istanbul
Vi åt också på flera ställen värda att tipsa om, en del saker av det som finns ovan, andra ställen något helt annat. Allt nedan var otroligt gott.
Ali Ocakbasi i Karaköy. Vår första kväll gick vi in i en restaurang på vinst och förlust. Visade sig att de jobbade med hållbarhet (om allt som stod i menyn var sant vilket en ändå får utgå ifrån) och var smarrigt. Popärult så ska nog bokas i förväg om man vill gå just dit.
Arada. Där åt vi libanesisk meze och det var mycket mat för pengarna i avsmakningsmenyn och väldigt välsmakande. Toppentips
Restaurang Hona. Vi avslutade våra dagar med japansk fusion. Mindre restaurang med enkel inredning och spännande saker på menyn. Drack svincool drink på anis och njöt av smårätter och ramen.
Hafiz Mustaf och Café Erol är två riktiga klassiker som gör allt vad gottis heter. Populärt, finns på flera ställen och anrika och turistifierade men lika gott för det. Hit gick vi flera gånger om.
Det här var mina tips om vad äta i Istanbul för den som vill äga klassisk turkisk mat av olika slag.