Jag föredrar som regel att åka till nya ställen framför att åka tillbaka dit jag redan varit. Men så finns det undantagen med platser och länder som tycks fånga mig runt dess lillfinger. Vilka är dina?
Nu senast Lissabon, dit åker jag gärna igen. Vietnam vill jag resa mer i som vuxen (var 19 år sist) och Tanzania är en favorit jag håller kärt. Annat är det med Wien och Chile som känns “gjort”. Varför är det så? Vad är det som får mig att vilja komma tillbaka till vissa länder medan jag känner mig “färdig” med vissa andra? Jag hittar inget mönster. Kanske kan du hjälpa mig förstå genom att berätta om dig själv?
Vilka ställen vill du åka tillbaka till och har du listat ut några gemensamma faktorer för de ställen du söker dig till igen? Är det mentaliteten, att det är vackert, den person du blir när du är där?
Är det så här enkelt?
Kan det vara så enkelt att om jag tycker om ett ställe mycket OCH känner att jag inte är klar så vill jag tillbaka? Här syftar jag alltså på att vilja åka tillbaka så mycket att det här stället går före nya länder eller städer jag inte besökt. Nej, jag får ingen rätsida på detta något flummiga inlägg (skyller på flyttkaos) utan riktig röd tråd. Hur är det för dig?
Skrev ett inlägg på samma tema när jag besökte mitt 50:e land.
Samtliga resereflektioner finns under kategorin med samma namn.
Vi reser också gärna till nya ställen, men nya ställen behöver för oss inte betyda ett nytt land, utan verkligen ett nytt STÄLLE. I sommar ska vi resa till Polen och Tjeckien. Där har vi varit flera gånger, men nu vill vi ju se saker i de här länderna som vi inte sett förut 😉 Förresten, jag såg dig på eventet men vi hann ju aldrig prata! Det var så många människor där så svårt att hinna med … 😉 Det jag bland annat ville säga till dig är att jag verkligen gillar ditt nya namn på sidan. Jag tror att det är HELT rätt beslut om du vill nå framåt inom din nisch!!! (Tror på dig stenhårt!) Vet inte om du tänkt på det eller hur man ändrar, men på Bloglovin har du fortfarande ditt gamla namn.
Det finns helt klart en skala av vad som är ett nytt ställe och många gånger skiljer sig ju ex huvudstaden och resten av landet sig markant.
Ja jag såg dig oxå, börjar bli så himla många resebloggare nu som jag känner så hinner inte ens med alla, skillnad för bara ett år sedan då jag nästan höll krampaktigt i annika. Så glad för det nätverket!
Tack, kul att du gillar det, det gör jag med. Känns helrätt så får vi se vad som händer framöver. Åh tack för info om bloglovin, hade helt glömt den plattformen.
Intressant fråga. Folk mobbar oss för att vi åker till London hela tiden, men jag tänker att vissa åker ju till sina sommarstugor på samma ställe mest hela tiden också… Känner inte alls nåt sug efter att åka tillbaka till Rom, t.ex. Eller NYC. Men London. Och Norge. Can’t go wrong. 😉 Har inte heller lyckats analysera varför det blivit så för mig.
Jag har nog svårare att förstå de som åker till samma charterställe med samma hotell år ut och år in och lättare att förstå en så intressant stad som London men det är klart, har du varit där fem gånger då skulle nog jag oxå föreslå att lägga tid och energi på en del andra städer i Europa som oxå är superhärliga. Men oavsett, du ska köra din grej och de andra sin så vill ni tillbaka till London ska ni göra det oavsett vad nån annan eller jag säger för vi kan ju knappast veta vad som är bäst för er!
Vi reser ju helst tillbaks, till Bali eller Costa Rica som vi förälskat oss i. Men vi ser också alltid något nytt land i kombination med de resorna. Men färdig, hur blir man det? Det är det nog en känsla som bara säger. Att resa tillbaks till våra favoriter beror på mycket, men bland annat för att det är “hemma” för oss, vi hittar, kar koll på kostnader, det finns bra surf, vi älskar människorna, atmosfären, maten och naturen. Ja vi älskar att resa tillbaks, att resa “hem”! Det är även kul (och skrämmande ibland) att se utvecklingen och hur platser förändras. Och det är skönt att inte stressa på semestern, som med nya platser kan man känna “har jag missat något, har jag hunnit se alla guldkorn” osv.
Chrstine, du ger mig sånna insikter, tack! Det får bli ett eget inlägg om den långa versionen men den korta är att jag inte tänkt på dessa drivkrafter att resa tillbaka som du beskriver nu. Inget världsomvälvande men ändå ett gäng pusselbitar i mitt huvud.
Jag reser tillbaks….just nu är jag “på landet” d.v.s New York o Hotel Pennsylvanua, där jag spenderat ca 10 nätter varje sommar sedan 2013 o för det mesta besökt 1-3 gånger till under året..
Återuppleva gamla favoriter som jazz-måndagar på Arthurs tavern, shoppa på Burlington, åka lokalbussarna sitta på min oas på jorden Herald square, fika på svenska kyrkan..tja bara vara..o sen kanske hitta nån ny..inte så noga med turistmåsten…
Samma med Bangkok dit jag gärna återkommer..dock inte till samma hotell hittills men har nog hittat en favorit nu i Berkeley I faoritområdet Pratunam..
Reser gärna till nya ställen oxå..bra tillfällen när nåt bra band spelar t.ex..som nu när jag var i Aten o ska till Lissabon o Warszawa o se Depeche Mode :-).
Blanda o ge..gammalt o nytt..
Vilken härlig mix du verkar ha hittat av både favoriter och nykomlingar du provar på. Va roligt med Lissabon och Warszawa, jag har skrivit några inlägg om dessa ställen hoppas du hittar lite inspiration bland inläggen.