Jag föredrar som regel att åka till nya ställen framför att åka tillbaka dit jag redan varit. Men så finns det undantagen med platser och länder som tycks fånga mig runt dess lillfinger. Vilka är dina?
Nu senast Lissabon, dit åker jag gärna igen. Vietnam vill jag resa mer i som vuxen (var 19 år sist) och Tanzania är en favorit jag håller kärt. Annat är det med Wien och Chile som känns ”gjort”. Varför är det så? Vad är det som får mig att vilja komma tillbaka till vissa länder medan jag känner mig ”färdig” med vissa andra? Jag hittar inget mönster. Kanske kan du hjälpa mig förstå genom att berätta om dig själv?
Vilka ställen vill du åka tillbaka till och har du listat ut några gemensamma faktorer för de ställen du söker dig till igen? Är det mentaliteten, att det är vackert, den person du blir när du är där?
Är det så här enkelt?
Kan det vara så enkelt att om jag tycker om ett ställe mycket OCH känner att jag inte är klar så vill jag tillbaka? Här syftar jag alltså på att vilja åka tillbaka så mycket att det här stället går före nya länder eller städer jag inte besökt. Nej, jag får ingen rätsida på detta något flummiga inlägg (skyller på flyttkaos) utan riktig röd tråd. Hur är det för dig?
Skrev ett inlägg på samma tema när jag besökte mitt 50:e land.
Samtliga resereflektioner finns under kategorin med samma namn.
Lämna ett svar