Underturism och överklassturism – två olika utmaningar i en kontext av massturism

Posted on

Underturism och överklassturism är två sidor av två olika mynt men som grundar sig i en och samma fråga – att hitta balansen med lagom mycket turism.

Jag lyssnar på Ekonomiekot extra som stimulerar till en massa tankar jag gått och grunnat på ett tag som handlar om hur turismen kan komma att förändras när svala Sverige blir mer intressant och det varma medelhavet minskar.

Underturism och överklassturism – två sidor av två olika mynt

Massturism – jättemånga människor, ofta under en betydande del av året. Överturism – för många på en och samma plats vid en och samma tidpunkt. Det måste inte vara några massor av människor, det är bara fler än vad platsen klarar av. Vi har har hört det förr och jag har skrivit om det flera gånger.

Som en reaktion på överturismen som många destinationer lider av, inte minst kring medelhavet, hör och ser jag flera signaler som i sig kanske är nödvändigt men som kommer ha negativa konsekvenser på sikt. Det handlar om att minska turismen med ekonomiska styrmedel, t.ex. betala dagsavgift för att besöka Venedig eller att rikta om sin marknadsföring och söka efter resenärer som vill resa mer exklusivt. Alltså färre personer som ska konsumera för samma mängd för att turismens ekonomiska inkomster ska minska men mängde människor ändå bli färre och därmed ett hopp om att det negativa avtrycket från överturism ska minska.

Överturism och klassperspektiv

Vad händer med resandet när det blir tillgängligt för färre? Vad händer om mötet mellan människor, intrycken mellan kulturer minskar när färre har råd? Kanske är det nödvändigt men det är inte utan negativa följdeffekter. Vad gör det med en värld som redan går i en polariserad riktning när klasskillnader, som absolut redan finns, blir ännu större mellan de som har råd att resa ofta och mycket och det som en gång hade råd men inte längre har det. Det är komplext, inte alls så att det går att förenkla och säga att A leder till B. Men jag ser risken och vill sätta ord på den.

Vackra och populära Dubrovnic som på många sätt lider av överturism

Sveriges underturism

Ett helt annat perspektiv är att vi nästan bara pratar om turismen som ett problem när det är för mycket. Men, i många delar av Sverige är det för lite turism. För lite turism för att platserna ska uppfattas som attraktiva, för att turismen ska kunna vara en motor i lokal utveckling, för lite för att det ska bli volym och lönsamt att driva små, och stora, passionerade företag som älskar den plats de verkar på.

I Sverige är underturism ett långt större problem än överturismen och det är precis det här jag under våren satt ihop ett föreläsningskoncept om. Och precis det som Robert Petterson på ETOUR vid Mittuniversitetet pratar om i Ekonomiekot Extra i början av juni. Så intressant att flera av oss som tänker på hållbar turismutveckling går i liknande tankar.

Samisk kyrka i Lycksele, en plats i Sverige som skulle kunna ta emot långt fler turister än de gör idag

Överturism…

Överturism behöver hanteras och jag hoppas vi kan hitta sätt att styra människor och turismströmmar som inte innebär en mer orättvis värld där de med pengar betalar till sig att få det dom vill.

…och underturism

Underturism behöver också hanteras och jag hoppas att Sveriges regering och regionala politiker nuvarande och kommande, vill se branschens potential och besöksnäringens del i att skapa attraktiva platser och en attraktiv bild av Sverige. Det är så vi lockar människor att bo, verka och leva över hela Sverige. Det är så vi lockar utländska turister till oss. Värdet av det är obeskrivligt.

One thought on “Underturism och överklassturism – två olika utmaningar i en kontext av massturism”

  1. Intressant. Begreppet ”underturism” är inte något jag läser/hör om så ofta.

    Ett intressant program om turister och överturism är: Utrikesbyråns avsnitt – ”Turistjävlar” på SVT Play.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *