Demokratins högtidsdag med den där bittra smaken jag motvilligt känner

Posted on

Resultatet av demokratins högtidsdag visar på behovet av att människor möts. Att resa är bara en av många viktiga saker vi måste fortsätta göra.

Usch jag sitter i skrivande stund under valvakan. Jag har gått från att luta mig ganska tryggt tillbaka till att sitta och bita på naglarna. Det var ovanligt svårt för mig att rösta i år även om välja sida var ungefär hur givet som helst. Jag är oerhört inrikespolitiskt intresserad så den här kvällen är som en mellofest för mig.

Även om rätt låt sällan vinner i Mello så är eftersmaken sällan så bitter som när Sverigedemokraterna blivit näst störst parti i Sverige. Jag känner så många mörka känslor kring detta. I många år har jag tyckt att det var obegripligt hur de kan gå framåt år till år, nu tycker jag bara det är bedrövligt.

Demokratins högtidsdag med perspektiv från omvärlden

I stunder då jag inte känner mig helt tillfreds med att lägga min röst på någon av partierna så är jag tacksam för att sätta den svenska situationen i perspektiv till andra länder. I Sverige har jag åtminstone åtta partier att välja mellan. Min morbror i Frankrike hade tidigare i år, i det franska valets slutomgång, två kandidater att välja mellan där han inte kände förtroende för någon av dem. Min vän i USA påminde mig att han som ser sig som Independent varje val bara har två personer att välja mellan, de senaste valen har han snarare röstat på den minst dåliga än den han gillar bäst. För att inte tala om alla de länder där fria och demokratiska val inte ens finns.

I väster väntas ett mellanårsval där Joe Bidens ställning lär försvagas. 2024 riskerar det landet att ännu en gång rösta för eller emot Trump. Jag skulle välja den svenska situationen alla dagar i veckan än att behöva vara amerikansk medborgare och ev ha Trump eller annan likasinnad som en av kandidaterna.

I öst har vi Ryssland där det inte ens finns fria och demokratiska val. Det landet är ju som bekant inte ensamma om ett sådant skick på demokratin. Auktoritärt ledarskap finns på alla kontinenter och miljarder människor lever med en sådan vardag.

Duktiga journalister som ,lett oss genom kvällen

Vi behöver resa och möta människor

Jag går och lägger mig nu, utan ett valresultat att vila mot. Oavsett vem som får bilda regering är det oerhört tydligt att människor behöver möta människor. Segregation och utanförskap skapar polariseringar och det går bara att bygga bort det genom möten. I mataffären, på skolan, när vi reser. Min övertygelse om att resor, kulturutbyten, samtal är nödvändigt blir ännu starkare när ett främlingsfientligt parti blir näst största parti i Sverige.

Klockan är efter midnatt och jag är lite sugen på att sova till på onsdag och då vakna upp till ett konkret och förändrat resultat där SD:s makt blivit utmanövrerad.

Edit: Nyvaken. Fy fasiken, jag har en så himla dålig känsla i kroppen. Ska ett enda mandat få vara skillnaden mellan helt ok politisk utveckling och total katastrof???

Hur känner du?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.