Resa jämställt, är det lätt eller svårt? Hur ser jämställdhet och könsroller ut i resesällskapet och gör vi aktiva val eller mest följer med strömmen?
Ett helt kapitel i boken Resenärens makt – turism som när och tär är vikt åt frågor om genus och trots det finns det perspektiv som inte fick plats. Vilken tur då att jag fortsätter blogga och kan sätta fokus på det som fortfarande är intressant och viktigt enligt mig.
Resa jämställt – att utmana sina invanda rutiner och mönster
Jämställdhet handlar om allt från rättigheten att känna sig och vara trygg till lika möjligheter till utveckling och förutsättningar i livet. Jag utgår från att det är eftersträvansvärt för alla och då blir resandet inget undantag för detta. Varken ur ett stort perspektiv, hur vi kan bidra till mer jämställdhet genom vårt agerande när vi reser i relation till lokalbefolkningen eller ur ett mindre (men nog så viktigt) perspektiv, hur vi bidrar till mer jämställdhet inom vårt eget resesällskap.
Könsroller i resesällskapet
Vad som är maskulint och feminint kodat skiljer sig mellan olika kulturella kontexter. En grov generalisering är att kvinnan har den omvårdande rollen medan mannen har den försörjande rollen. Även i ett relativt jämställt land som Sverige kan många sysslor som män och kvinnor gör härledas till någon av de här två rollerna.
Det brukar sägas att det finns två tillfällen då könsrollerna i ett par utmanas extra mycket även om vardagen kan vara relativt jämt fördelad. Det handlar om när paret har semester och om de får barn. Det blir kvinnan som avbryter den gemensamma staketmålningen i stugan för att fixa fika och det blir kvinnan som blir barnets huvudsakliga kontaktperson.
När vi reser eller har semester ruckas våra jämställda rutiner som vi byggt upp i vardagen. När vi hamnar i nya, svåra eller stressade situationer tenderar vi att välja det trygga, kvinnan packar väskan så allt kommer med och mannen kör till flygplatsen så de kommer fram i tid. Kanske något tillspetsat för att få fram en poäng men ändå inte verklighetsfrånvänt. Att det blir så är varken konstigt eller fel. Frågan är hur medvetna vi är om det och till vilken grad vi är beredda att utmana oss själva i alla eller utvalda situationer. Om vi nu har som ambition att resa jämställt.
Välja och skapa sin egen jämställdhet under resor
Hur jämställdheten ser ut inom ett par är helt upp till dem. Det finns ingen universell lag som säger att det alltid måste vara exakt lika eller att alla personer måste göra alla delar. Vi är bra på olika saker. Men vi blir också bra på det vi övar på. Min man har ingen naturlig fallenhet eller intresse för bilar men det är trots det alltid han som ansvarar för att välja, boka och hämta ut hyrbilen. Det är också han som kör större delen av tiden. Jag tror att vi båda har en önskan om att dela mer lika på både hyra och körning men varje gång väljer vi den enkla utvägen. Jag tar inte för mig, han pushar mig inte. Jämställdhet kommer inte av sig själv och än mindre i nya situationer eller miljöer, och resor är ju per definition en ny situation varje gång.
Även de par som kämpar hårt för att vara jämställda måste ständigt förhålla sig till de olika förutsättningarna och förväntningarna som finns för de olika könen. Du kanske känner igen dig i att det inte är så himla lätt, inte ens om det är två med en gemensam målbild.
Jag håller jämställdhet väldigt högt och det grämer mig lite varje gång jag överlämnar bilansvaret till min man. Men så vet jag också att jag har hur många chanser som helst att göra världen mer jämställd och jag måste inte föra kampen på exakt varenda plan hela tiden.
Bilden av det jämställda Sverige
Sverige rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder och visst har vi anledning att vara stolta. Av många länder ses Sverige som ett föregångsland med vår utbredda välfärd och överlag välmående befolkning.
Ett personligt möte med en enda människa påverkar bilden av det landet mer än alla kampanjer eller medierapporteringar. Det sättet som du bemöter en människa på kan alltså spela en central roll för hur den personen uppfattar Sverige och svenskar.
På temat jämställdhet och barn går det här att ta aktiva beslut. Vem söver, matar och pysslar om barnet? Vem leker, vem ställer sig upp när barnet behöver uppmärksamhet, vem går hem tidigt för att barnet behöver sova? Det må vara minimala saker men när du reser och möter andra människor knuffar du deras bild av Sverige i en riktning, vilken riktning vill du bidra med?
Ett av Sveriges största hinder för att bli mer jämställda är självbilden av att vi är ett så jämställt land. Även om vi är bland de bättre i världen är det långt kvar tills målet är nått. Att onyanserat beskriva Sverige som ”fulländat” i jämställdhetsfrågan begränsar oss att nå ökad jämställdhet och ger en snedvriden bild av Sverige. Även om vi pratar med en person från Saudi arabien. Lönen är fortfarande olika och kvinnor våldtas varje dag. Detta resonemang gäller även för annan ojämlikhet som t.ex. rasism och socioekonomiska förutsättningar. Självbilden om det goda, jämlika Sverige med högt välstånd hämmar oss från att ta tag i våra egna problem.
Fler perspektiv på att resa jämställt
I kapitlet om genus tar jag bland annat upp hur vi kan resa med genusglasögon, vad det innebär att nästan alla resmål är skapade av män och fyra aspekter på individuell jämställdhet. Blir du nyfiken? Köp boken här.
Omslagsbild fotad av Annika Myhre. Här finns alla inlägg på temat genus som jag skrivit.