Vad är regenerativ turism? Modeord, urvattnat eller exakt det som behövs?

Jag reder ut vad regenerativ turism är och vad jag tror behövs för att innebörden ska få mening och möjlighet att bli något mer än ett överanvänt begrepp.

Vad är regenerativ turism? Kanske vet du exakt svaret på den frågan, kanske har du hört ordet men aldrig riktigt förstått eller så är det kanske första gången du läser ordet.

Vad är regenerativ turism och vad betyder det i praktiken?

Enkelt uttryckt handlar regenerativ turism om att lämna platsen i bättre skick efter ditt besök. Det är inte fråga om att passivt betrakta, istället handlar regenerativ turism om att du som resenär engagerar dig i platsen du besöker på ett eller annat sätt. Det handlar om att både bry sig om vår planet som helhet men också om den enskilda lokala platsen där du befinner dig under din resa. Med platsen menas naturen och alla dess levande varelser som har platsen som sitt hem, liten som stor, primitiv som komplex.

Jag har i många år pratat om positiv turism, uttryckligen skrev jag mitt första inlägg med rubriken i början av 2019. Regenerativ turism och positiv turism är synonymer. Att resan, turismen och besöksnäringen, ska nära och inte tära. Känns uttrycket bekant? 2022 skrev jag en bok med titeln Resenärens makt – turism som när och tär.

Enkelt förklarat kan man säga att det finns tre nivåer av turism.

1. Den som skadar och förstör, där vi tärt på platsen efter ett besök.
2. Den som är lika med noll, utan avtryck eller där det ingår att ”återställa” platsen efter ett besök.
3. Den som gynnar, skapar, bidrar och ger näring där platsen blir mer livskraftig efter ett besök.

Konkret, vad betyder regenerativ turism?

Exemplen kan vara hur många olika som helst, samtidigt har jag sett ganska få tydligare och enkelt förpackade exempel hur det arbetats med detta. Det här är några exempel som åtminstone kommer leda din hjärna på rätt spår.

Stöd den lokala ekonomin

När du kommer till en ny plats, köp saker från de lokala entreprenörerna. Tvålar, doftljus, choklad är alltid uppskattat att få som present. Om du ska campa, fyll inte husbilen med mat för hela veckan från närmaste storköp. Köp en del av måltiderna på de lokal butikerna och de lokala hantverket.

Kulturutbyte och samverkan

Ett utbyte är tvåvägs, då går det inte bara att konsumera eller iaktta. Det handlar om att utmanas, utvecklas, bli mer förstående och ödmjuk. Kanske lite mer tacksam på köpet. I det här ingår att bevara och främja den lokala kulturen och traditionerna och samarbeta med de lokala invånarna.

Ge av din tid

Gör en frivillig insats i stor eller lite skala. Ta hand om skadade djur, plantera träd, gå en promenad med en äldre, restaurera en sliten vandringsled. Det här är långt ifrån lågtröskelexempel men det finns former och det kommer utvecklas. Att plocka skräp är ett gränsfall. På ett sätt är det att återställa platsen och då är det inte regenerativt utan bara neutralt, och på ett sätt är ju att plocka andras skräp de facto att lämna platsen i ett bättre skick än när du kom.

Lär dig saker att ta med hem

Finn ny kunskap, lärdomar och insikter om platsen eller annat relaterat till din vardag som gör att du kan bidra till något mer positivt med din nya kunskap. Jag skrev tidigare ett inlägg om transformativ turism som är relaterat till detta.

Jag tror vi kommer få se många fler exempel framöver. Med detta förklarat så återstår några fler frågor.

Är regenerativ turism något för dagens resenärer?

Om det här känns svårt och ganska långt ifrån hur du vill och brukar resa så har jag full förståelse för det. Det är nytt, det är svårtillgängligt och det är ännu inte statusfyllt. Det krävs ett paradigmskifte (förjävla utslitet ord, jag vet) i synen på turism och på platsen. Där vi går från att resor och turism är något vi har rätt till, kan betala för och konsumera till att vara en möjlighet till meningsfulla upplevelser som innebär högre välbefinnande för både mig och de jag besöker. Vi behöver gå från att vara egoistiska till empatiska.

Regenerativ är något för både konsument och producent. Det är inte enbart resenärens ansvar att göra ett positivt avtryck, det är också de som har makt över platsens ansvar att möjliggöra för resenärer att bidra till det regenerativa. Det är de som skapar reseanledningar som kan berätta om platsen, som väljer vad som visas upp och bestämmer vilka förutsättningar besökaren ska få att ge näring genom sin närvaro.

Jag tänker att det som behövs är att det regenerativa produktifieras. Det behöver paketeras och vara enkelt. I den ekonomiska värld vi lever i tror jag också att det behöver ingå i affären för turismföretag. Kanske ska vi resenärer vara beredda att betala för att vara regenerativ eller så kan företagaren på andra sett gå plus genom samarbeten. För oss som resenärer behöver det bli högt KASAM på regenerativ turism. KASAM står för Känsla Av Sammanhang och handlar om att det som ska göras behöver kännas begripligt, hanterbart och kännas meningsfullt. Så måste regenerativ turism upplevas.

I den bästa av världar är det bara regenerativa produkter som erbjuds. Där det blir lätt att göra rätt för turisten.

Så för att svara på frågan i rubriken

Ja, jag tror regenerativ turism kan vara ett modeord som antingen sätter djupa spår eller kommer försvinna och ersättas av något annat. Fenomenet och samtalet om positiv turism tror jag är här för att stanna.

Ja, det finns stor risk att ordet urvattnas till att bara handla om att återställa, att inte lämna negativa avtryck. Där att ta hand om den skit man själv bidrog med blir samma sak som regenerativ turism vilket det absolut inte handlar om.

Ja, regenerativ turism eller positiv turism är precis vad som behövs. Turism måste gå från att vara något som vi ser som tärande, och delvis accepterar är tärande, till att se att turism ska generera något positivt för platsen. Utan plats finns ingen turism.

Låt höra, vad tänker du?