I januari 2017 tillät jag mig att resedrömma snarare än att sätta upp mål. Jag tyckte verkligen att jag tog i från tårna och tur är väl det för när halva 2017 har gått så är många drömmar uppfyllda eller ligger i pipen. Och om några drömmar inte uppfylls så är det helt okej, det är ju det som är skillnaden mellan drömmar och mål.
Där och då när jag formulerade mina sju resedrömmar för 2017 var det balkan-roadtripen som kändes längst bort, nu har jag den bokad om bara några veckor. Idag är det snarare att resa mer i närheten är det som känns svårast att få till (Hur sjukt är inte det? Allt handlar om prioriteringar). Vi får se vad sommaren har att erbjuda.
Status på mina 7 resedrömmar
Så hur ligger jag till? Vilka drömmar kommer slå in och vilka får skjutas på till nästa år? Eller kanske till och med bara få försvinna bort i intet.
Ett besök på ishotellet i Jukkasjärvi – CHECK
Bitande kyla i kinderna och varm och go i overallen. Gnistrande solsken och exalterade hundar. Sova på renfäll och dricka varm lingondricka i sovsäcken. Besöket på ishotellet har satt sina spår.
⇒ Att sova kallt på ishotellet
⇒ Hundspann på ishotellet i Jukkasjärvi
En alpresa – CHECK
Trots min boendebokningsmiss och byte av planerat skidsystem blev våra dagar i italienska Champoluc riktigt vintriga och alplika. Blandat väder men det enda jag kommer ihåg är stunderna på toppen ovan molnen och hur jag susar in i molnen – en känsla jag alltid undrar hur det känns när jag flyger.
⇒ Revansch och hissnande utsikt
Några Stadsweekends – DELVIS, 1 AV 3
Jag har hunnit med Lissabon. Det är ”allt”, (jisses jag känner mig så bortskämd). Det blev ingen vårweekende så jag ska försöka ta igen det i höst med en eller två resor. I skrivande stund (men det ändras fort) står Palma, Florens, Luxemburg och Belgrad högt på listan.
⇒ Hälsningar från ett välkaklat Lissabon
⇒ Att smaka, se och göra i Lissabon – en cityguide för dina sinnen
En resa på egen hand – PÅ GÅNG
Långt ifrån genomlevd men den är bokad! 13 dagar med mig själv, 7 dagar med Sofia längs Balkanhalvöns vägar. För ett år sedan hade den här resan varit omöjlig. Jag hade aldrig kunna tänka mig att tvingas vara ensam åt mitt öde i två veckor men ju känns det helnaturligt och roligt.
En roadtrip i Balkan – PÅ GÅNG
Flyget är bokat, bilen är bokad. Rutten är satt och några nätter är betalda och klara. Det blir en roadtrip genom fem eller sex länder – alla helt nya för mig. Södra delarna av Östeuropa kommer inte längre vara en vit fläck – som jag ser fram emot detta!
Resa i närheten – UNDERKÄNT
Jag har varit dålig på detta. Hellre spenderat mina helger i soffan med bloggen än genom att upptäcka mer av Sverige. Det närmaste jag kommit är en helg i Umeå och det räknas inte riktigt som nära. Jag har några dagar i sommar där dagsutflykter skulle passa utmärkt annars får jag ta revansch i höst och uppleva det närmaste.
En solresa – DELVIS
Ur dess rätta bemärkelse är detta inte alls upplevt. Jag låg raklång kanske totalt sex timmar på Madeira och det var nog min bästa chans. Om jag inte får för mig att ta en sista minuten i höst men de resorna brukar ju inte ploppa upp av sig själv utan kräver plats i kalender.
Att drömma eller sätta upp mål?
Som sagt, jag är grym på att sätta upp mål, kass på att drömma av den enkla anledningen att jag tror att en dröm är ett mål och när det inte känns uppnåeligt då låter jag bli att drömma. Men så gick jag lite utanför min box och prövade och jag kan ju konstatera (som Erik har sagt till mig så många gånger) att den som drömmer når kanske inte alltid alla drömmar men den kommer längre än den som bara sätter upp safe-mål.
Älskar när drömmar blir verklighet. Mål är mer en riktning på vägen för mig.