Resa hållbart med kryssning är idag omöjligt. Kryssningsindustrin orsakar enorma problem men självklart har kryssningsturismen möjlighet att förändra sig och bli mer hållbar.
Resa hållbart med kryssning – en utopi att sträva efter
Vårt kollektiva uppvaknande kring flygens påverkan på klimatet har inte undgått någon. Samma sak hade behövs med kryssningsturism och att resa all inclusive, framför allt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Kyssning och all inclusive är inte på något sätt bättre än flyget men skammen och pekpinnarna uteblir. Det i sig är bra, skam är onödigt, men resultatet av vår förhöjda kunskap om flygets effekter hade behövts på motsvarande sätt inom kryssningsindustrin och all inclusive verksamheten. Vi behöver resenärer som förstår problemet och vilka förändringar som behöver ske. Och precis som med flyget, det vi resenärer gör spelar roll, inte minst när det kommer till att välja de fartyg som är minst ohållbara, skapa en opinion och nagga normerna i kanterna.
Jag har själv aldrig varit på någon längre kryssning och jag är helt säker på att jag skulle tycka att det var helt fantastiskt på många sätt. Jag drömmer om att kunna åka på kryssning, både Hurtigruten och i Karibien. Men det får vänta. Utifrån mina värderingar är att resa på kryssning otänkbart så länge kryssningsindustrin är så pass ohållbar. Idag finns det ingen hållbar kryssning att välja enligt organisationen Friends of Earth.
Kort fakta om Kryssningsindustrin
- 50 kryssningsföretag har tillsammans 250 kryssningsfartyg.
- Tre av företagen har 75 procent av marknaden under 15 olika varumärken.
- Kryssningsindustrin har lyckats för att de anpassar sig till olika målgrupper och anpassar aktiviteterna ombord utifrån trender så som spa, äventyr och mat.
- 26 miljoner människor kryssade under 2019, en ökning med 60 procent under en tioårsperiod.
- Under 2019 kom det 650 000 kryssningspassagerare till Sveriges hamnar.
Visste du att?
En kryssningsbåt orsakar upp till tre gånger så mycket koldioxidutsläpp per passagerare och kilometer som ett flygplan. Beräknat enligt HOK Marineconsult.
Miljöproblem orsakade av kryssningsindustrin
Avfall och avlopp
Avfallshanteringen är många gånger under all kritik. Orenat vatten med tungmetaller och bakterier som släpps ut rakt i havet, farliga ämnen och mikro- och nanoplaster sköljs ut i känsliga marina områden. Kryssningsindustrin är bara en procent av den globala sjöfartsindustrin men uppskattas stå för 25 procent av avfallen. På internationellt vatten är det tillåtet att pumpa ut tvätt- bad- och toalettvatten rakt i havet. Undantaget Östersjön som är skyddat.
Bränsle och luftföroreningar
Förutom att fartyget i sig kräver enorma mängder bränsle av att förflytta sig ska de också 24/7 bränna drivmedel för att hålla igång belysning, luftkonditionering och alla aktiviteter ombord på skeppet. Drivmedelsförbrukningen innebär stora luftföroreningar i hamnar, längs kuster och där de stora fartygsrutterna går.
Drabbade däggdjur
Buller från fartyg hindrar valar att kommunicera faror och hot. Undervattenbuller förändrar vart marina däggdjur bor och lever och när fartygen blir större och snabbare ökar risken att valar kolliderar med fartygen.
Marin miljö
Den marina miljön skadas på flera sätt. Dels av fartygens ytbehandlingar för att hindra att alger och annat växer på fartyget. Dels av att barlastvatten (havsvatten) som pumpas in i en hamn för att stabilisera fartyget pumpas ut i en annan hamn med ett helt annat ekosystem. Dels av att fartygen kör i marint sårbara områden.
Social ohållbarhet orsakat av att resa med kryssning
Anställdas villkor och arbetsmiljö
Likt många serviceyrken inom turismsektorn är arbetsvillkoren undermåliga. Långa dagar utan övertids ersättning med kontrakt på åtta-tio månader. Många bor och verkar ofta under däck i trånga utrymmen, andra jobbar med service mot passagerare och deras lön är ofta beroende av dricks.
Ekonomi
Likt all-inclusive stannar en stor del av pengarna som turister spenderar inom rederiet och kommer inte lokalbefolkningen i hamnar och längst kuster till godo. Rederierna är ofta registrerade i fördelaktiga länder vilket gör att det är svårt att ta ut korrekt skatt i de länder och hamnar som de lägger till. Att vara registrerad i Bahamas eller Panama innebär också att lagarna för minimilön och olika säkerhetsförordningar i princip är obefintligt.
Lokalbefolkningen
Utöver att kryssningsfartygen i sig är ohållbara så finns samma problem som med övriga turismen, alltså hur resenärerna beter sig. Hur de bemöter lokalbefolkningen och behandlar orten eller staden de landstiger några timmar. Att se sig som gäst på riktigt och vara ödmjuk därefter skulle hjälpa mycket.
Massturism
Kryssningsresande bygger ofta på att båten transporterar sig under natten och på dagen går resenärerna i land. Horder av människor intar en vacker liten by eller historisk stad som under några timmar ska maximera sin upplevelse. Det är påfrestande för både staden och invånarna.
Kryssningsturism – potential och minst kass i klassen
Som med mycket är de småskaliga kryssandet bättre än det enorma. Kryssningsturismen består till stor del av en väldigt rik målgrupp som med nudging och en mer aktivt styrande rederier skulle kunna skruva i hur resenärerna spenderar sina pengar och beter sig. Det går att anpassa och lägga om rutter och det går att se till så att mer ekonomi kommer lokalbefolkningen till gagn.
2020 drogs en ny gräns för hur mycket svavel som får finnas i maria bränslen och självklart pågår det ett utvecklingsarbete för att göra resa med kryssning mer hållbart. Än är det dock långt kvar innan kryssningsindustrin kan kalla sig hållbar.
Precis som inom flyget finns det dåliga och mindre dåliga rederier. Organisationen Friends of Earth gör årliga sammanställningar och i 2022 års mätning var det inte en enda som blev godkänd. De svenska resebyråerna använder sig av flera av dessa företag. Inom rederierna finns det enskilda fartyg som är bättre än andra pga ny teknik och mer moderna skepp. 2022 var Disney Wonder bäst i klassen med ganska få anmärkningar.
Hur kan kryssningsindustrin förbättras?
Resa hållbart med kryssning är tyvärr inte hållbart, det är bara att konstatera. Med det sagt, potentialen för kryssningsindustrin är enorm, det finns otroligt många åtgärder de kan göra som skulle förbättra deras negativa baksidor. De behöver göra ganska klassiska saker som många andra inom transportsektorn behövt jobba hårt med senaste åren. Såklart behövs modernare skepp och mer teknisk innovation men det finns också saker att göra här och nu. På det stora hela behöver kryssningsindustrin sluta bidra till klimatförändringarna, sluta förorena luft och vatten, var transparent med data och hur miljöarbetet går samt respektera känsliga områden och sköra ekosystem.
Mer konkret behöver följande göras:
- Ta fram en klimatplan för hela kryssningsindustrin som alla rederier ansluter sig till
- Använd ström från land och betala kostnaden för det när fartyget ligger i land
- Styr upp sop- och avloppshantering. Alla avfall måste lämnas i hamn och inte i havet.
- Planera om rutter när de sköra ekosystem riskerar att påverkas av fartygens närvaro
Mycket av innehållet i det här inlägget bygger på den rapport som Schyst resande tagit fram som i sin tur bygger på de årliga granskningar som Friends of Earth gör.
Här finns fler inlägg på temat hållbarhet och miljö.
One thought on “Resa hållbart med kryssning – problem & potential med kryssningsindustrin”