Dessa frågor funderar jag på ofta. Ofrivilligt. Vad gör vi om vi inte kan åka till Vietnam som planerat? De här alternativen funderar jag på just nu.
Att skriva om frågor mitt under process, när ovissheten är som störst, tycker jag är svårt och läskigt. Ännu värre är det att vara öppen med tankarna. I efterhand önskar jag ofta att jag skrivit ned mina tankar just när allt är som mest osäkert. Så jag testar att sia om framtiden och resonera om mina alternativ.
Kommer vi resa till Vietnam?
Helt ärligt så tror jag vi kommer kunna åka. Det bygger knappast på en realistisk analys, snarare en naiv och hoppfull syn på framtiden. Jag vill SÅÅÅÅ himla gärna åka och det finns stor risk för att jag vilseleder mig själv i den längtan.
Jag har längtat efter det här sedan vi första gången började prata om att vi ville ha barn, det är alltså fyra år sedan. Att då stå inför att det kanske inte kommer kunna ske, det vågar jag knappt tänka på just nu. Jag ignorerar för att inte gå ned mig och för att det faktiskt inte tjänar mycket till. Jag kommer inte få några svar just nu.
Det känns okej att inte veta nu. Jag förställer mig att jag inte kommer ha något svar innan sommaren. Men efter sommaren då tror jag att ovissheten kommer gå mig på nerverna. Jag vill ju kunna planera och drömma. Gå all in. Anpassa jobbet till frånvaro eller distansjobb, köpa biljetter och boka boenden. Skriva långa inspirationslistor över allt jag vill se och göra. Att vara i Corona är så långt ifrån den uppladdning jag önskat mig.
Jag vet att det är enorm lyxproblematik vi står inför. Att jämföra både sorg och lycka utifrån människors olika förutsättningar det ser jag ingen poäng med. Med undantag för att det bidrar till att göra mig ödmjuk, tacksam och inse mina privilegier.
Om vi nu inte kan åka, vad gör vi då?
Det här är de alternativ som jag ser just nu
Alternativ A – Vi åker någon annan stans
Kanske är inte hela världen nedstängd även om Vietnam inte skulle vara möjligt. Det finns fler platser jag skulle kunna tänka mig att bo på under fem månader med barn. Fullt möjligt alternativ om vi hittar något som känns tillräckligt lockande.
Alternativ B – Vi byter miljö i Sverige
Vi behöver fundera på vad vi egentligen är ute efter. Är det miljöombytet, familjetid och ett lugnare tempo? Ja då skulle ju t.ex. Åre vara ett alternativ. Är det lära känna ny kultur, värme och annorlunda intryck, ja då är nog inte Sverige rätt val.
Alternativ C – Vi åker men anpassar tiden
Kanske kan vi åka men under tre månader istället för fem. Eller med en något senare start. Det här tror jag kommer kräva stor flexibilitet och öppet sinne vilket jag tror blir svårt att få ihop rent praktiskt. Inkl att gå och hoppas. Några garantier om framtiden, alltså att i oktober säga att från januari är det lugnt, tror jag inte någon kommer ge.
Alternativ D – Vi skjuter på det
Föräldradagar går att spara och vi har båda två jobb som går att laborera med. Vi skulle kunna åka vintern 2021-2022 istället och få en lika bra upplevelse. Det blir knepigare med att skola in LillVisse på förskola tidigare än vad vi önskat och sedan avbryta och återgå men det är helt klart en möjlig lösning.
Plan B enligt mig (just nu)
Jag gissar att det kommer förändras över tid men just nu så är nog min önskade rangordning på alternativen
- Skjuta på det
- Åka annanstans
- Anpassa tiden
- Byta miljö i Sverige
Skjuta på det ger mig hela belöningen men längre fram. Det tilltalar mig även om jag kommer sörja först. Jag är expert på att spara för framtiden och vill absolut inte ha något halvdant. Det sista alternativet är jag ärligt talat inte så intresserad av. Det känns faktiskt inte värt investeringen i tid, pengar och familjen att vara kvar i Sverige.
De två mitterst beror ju såklart på. Vart är detta annanstans och hur mycket måste tiden anpassas? Det är svårt att säga så mycket just nu men tre månader i Vietnam skulle kännas rätt okej och att byta ut Vietnam mot Malaysia ser jag också som ett alternativ.
Hur tänker Erik?
Jag och Erik har resonerat väldigt lite om våra alternativ eftersom det mestadels skulle bli spekulationer. Efter att jag skrivit detta frågade jag Erik om hur hans prio ser ut. Han svarade
- Åka annanstans
- Anpassa tiden
- Byta miljö i Sverige
- Skjuta på det
Vi kan konstatera att Sverige inte är särskilt populärt alternativ för någon av oss. Det låter som att det kan bli en hård diskussion om vi kan hitta ett tillräckligt bra alternativ som jag tycker är bättre än att skjuta på det. Vi får väl se hur det slutar.
Har du någon input?
Vågar du dig på att vara realisten och säga att det faktiskt ser rätt mörkt ut att kunna åka någon längre stans överhuvud taget? Eller vill du ge bra förslag på alternativ till vart vi kan spendera vår tid eller hur vi kan tänka?
Jag har tidigare skrivit det första jubelinlägget om att vi bestämt oss för att åka och ett om våra anledningar att just välja Vietnam.
Åh, vad jag hoppas att ni kommer iväg. Vet hur mycket ni har längtat efter och drömt om detta…
Mycket kommer nog hända, men juristen/realisten/tråkigisten tänker nog att ni bör hitta annan lösning – som inbegriper typ lite av alla alternativen? Skjut på resan till just Vietnam, men åk någon annanstans (närmare Sverige) och anpassa tiden. KRAM
Jag är glad att jag är omgiven av sånna som dig som tar ned mig på jorden mellan varven så jag inte svävar iväg allt för långt. Vi får helt enkelt invänta och se. Inte min bästa gren.