Vad är egentligen problemet med semester, alkohol och turism?

Vad är problemet med att dricka alkohol under semestern ur ett större perspektiv och hur hänger alkohol och turism ihop?

Jag tycker att jag ganska ofta märker att alkohol inte ses som ett problem på det sättet som jag gör. Såklart förstår alla att det finns missbruk med enorma konsekvenser och ser problemen med det. Men nu syftar jag snarare på drickandet i vardagen eller på semestern. Måttlighetskonsumtionen som så många är en del av och identifierar sig med. Vinresorna, lite lull varannan dag på sol-och-bad-semestern, de extra festligheterna som bara sker någon gång ibland. Det ser folk inte problemet med, alternativt blundar inför. Särskilt inte ur ett större perspektiv.

Det här inlägget har en ganska lång inledning med fakta och förutsättningar som är min utgångspunkt när jag längre ner kommer till själva kärnan, problemet med semester, alkohol och turism.

Utgångspunkter om alkohol

Alkoholens roll på semestern

För en del är alkohol en guldkant på semestern och en viktig del av känslan av att vara ledig. För andra är alkohol ingen fråga alls eftersom den varken konsumeras i vardagen eller på semestern. För några står alkoholen i centrum för hela resan så som dedikerade vinresor eller ”festresor”. För andra är alkohol och andra droger synonymt med problem och ohälsa, inte minst i vardagen och något som eskalerar under ledighet.

Överlag är alkoholens roll inom turism och resor stor. Ibland uppenbart stor men ganska ofta spelar alkoholen en så självklar roll att den inte ens reflekteras över. Den bara är en del av semestrandet och resandet. Normerna ändras och plötsligt är det helt normalt att dricka öl till frukost på flygplatsen för att markera att nu, NU börjar semestern!

Fakta om alkohol och utlandssemester

IQ som syftar till att vi ska få ett smartare förhållningssätt till alkohol har precis gjort en undersökning om alkohol och utlandssemester. Där framgår bland annat att

• 66 procent uppger att de brukar dricka alkohol oftare när de är på utlandssemester
• 77 procent upplever att svenskar ser alkohol som en viktig del av deras utlandssemester
• 26 procent ser alkohol som en viktig del av sin utlandssemester

Alkohol – en fråga för individ eller samhälle?

Alkohol ses av en del som en individuell fråga som i första hand påverkar den som dricker och därmed ska hanteras därefter. När SOM-institutet i Göteborg gör mätningar om synen på alkoholens positiva och negativa konsekvenser syns det klart och tydligt att människor generellt anser att alkoholen har övervägande positiva konsekvenser på ett personligt plan men övervägande negativa konsekvenser för samhället. En annan aspekt är att människor generellt inte upplever att de själva behöver tillgänglighetsbegränsningar för att inte dricka för mycket men det är bra om det finns för ”dom andra” som behöver det.

Att alkoholen kan isoleras till att bara påverka den som dricker är alltså inte sant. Varken för de som dricker på hemmaplan eller de som dricker utomlands. Alkoholen påverkar resesällskapet och lokalbefolkningen och orsakar samhällskostnader oavsett vart den konsumeras och hur den konsumeras. Alkoholen är det enda berusningsmedlet där skadorna på andra är större än de direkta skadorna på användaren.

Grundläggande forskning om alkoholpolitik

En av grunderna i att förstå hur alkoholkonsumtion och alkoholskador hänger samman är den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Den går enkelt ut på följande. Om den genomsnittliga konsumtionen stiger ökar också antalet högkonsumenter och vice versa. Med högre genomsnittskonsumtion ökar också antalet alkoholskador, så som trafikolyckor, misshandel och övergrepp, barn som växer upp i missbruksmiljö och så vidare.

En annan grund är att det finns tre faktorer som den internationella alkoholforskningen är överens om har den största påverkan på konsumtionen när det kommer det alkoholpolitik. Tillgänglighet, pris och marknadsföring. Enkelt förklarat: Om kexchoklad finns i varje gathörn, till ett lågt pris och dessutom marknadsförs till höger och vänster kommer fler köpa och äta kexchoklad. Säljs den bara på vissa ställen, under vissa tider, till vissa åldrar, till ett högt pris och utan att uppmärksammas i media så kommer färre köpa kexchoklad. Det är exakt samma sak med alkohol.

Problemen med semester, alkohol och turism

Grundproblemet är alltså att människor inte förstår problemet. Det kanske låter högtravande av mig men vi kan ju inte allt om allt. Några har vetat om klimathotet i decennium, för många har trillar polletten ned senaste åren. Det är samma sak med att djur har känslor och behov eller att havet inte kan bryta ned plast. Vi kan olika mycket om olika saker, alla frågor kring hållbarhet handlar i grunden om en kunskapsfråga som ger insikter och förhoppningsvis påverkar vårt beteende. Så med det sagt: Alkohol som konsumeras utomlands av turister orsaker stora problem i kort och långt perspektiv för de lokalsamhällen där konsumtionen sker.

1. Överförandet av västerländska normer

Hur mycket vi än önskar att västvärlden inte ses som en förebild så är det verkligheten. Västvärlden står för det moderna och det utvecklade. Alkoholindustrin marknadsför mer än gärna den västerländska livsstilen som framgångsrik och vem vill inte vara det? Europa är den kontinent som dricker mest alkohol per capita och med en kolonial historia och ett förebildsskap överförs normer om alkoholdrickande till andra länder. Varje gång en västerlänning dricker alkohol i det globala syd förstärks denna överföring på micronivå.

2. YOLO I am on vacay !

Det innebär att det dricks alkohol oftare, att det dricks mer mängd alkohol än i vardagen och att vi till detta gärna tar lite mindre ansvar och är lite mer riskbenägna. Isolerat på semester har alltså fler personer ett riskfyllt drickande även om de är måttlighetskonsumenter i vardagen hemma. Det innebär alltså att det är ett mer riskfyllt konsumtionsmönster som överförs.

3. Turister skapar en efterfrågan

När turister dricker alkohol utomlands driver de upp alkoholkonsumtionen. Med ökad efterfrågan skapas också en tillgänglighet för lokalbefolkningen som gör att deras konsumtion ökar. Även lokalbefolkningen gillar kexchoklad och kan köpa mer av den varan när den flödar fritt och i större omfattning går att få tag på.

4. Avsaknaden av skyddsnät

Trots att hundratusentals personer far illa av alkoholens konsekvenser varje dag i Sverige så finns ett relativt finmaskigt skyddsnät av socialsekreterare, jourhem, sjukvård, poliser, rättsväsende och så vidare som begränsar skadorna. I många länder är skyddsnätet betydligt grövre än i Sverige om det finns överhuvudtaget. Det gör att konsekvenserna av den alkohol som dricks så mycket större.

5. Ekonomiska intresse styr politiken

Turism bidrar till ekonomisk utveckling som gör att många människor fått det betydligt bättre runt om i världen. När turismen i sin tur efterfrågar alkohol blir det därför svårare att införa lagar och restriktioner för att hålla nere konsumtionen bland lokalbefolkningen. Det finns starka intressen som påverkar politikerna att tänka ekonomiskt utveckling före folkhälsa. Där rädslan för att begränsningar inom alkoholen skulle minska turismen och den ekonomi det medför. Det är samma sak i Sverige när en kommun beviljar ytterligare ett serveringstillstånd trots att de vet att alkoholkonsumtionen kommer gå upp och invånarnas folkhälsa bli sämre på totalen.

6. De svarta baksidorna alkoholen för med sig

Det går inte att se alkohol som en isolerad fråga om en individs konsumtion. Med högre konsumtion tillkommer riktigt grisiga baksidor. Även om den enskilda personen aldrig skulle beblanda sig med företeelserna så är måttlighetskonsumtionen fortfarande basen i att baksidorna finns. Jag syftar på prostitution och sexturism, narkotikaanvändande och droghandel, spridning av HIV och andra smittsamma sjukdomar, misshandel och övergrepp, svarta marknader och så vidare. Ytterst få känner sig som en del av detta men all konsumtion bidrar till att det kan existera.

Läs mer: En av de värre baksidorna är så kallade Ölflickor som jag skrivit ett helt eget inlägg om.

7. Alkohol som utvecklingshinder

Alkohol är ett hinder för utveckling vilket i alla länder men det slår allra hårdast i länder med en lågt utvecklad välfärd. Alkohol som utvecklingshinder betyder att människors möjligheter till personlig utveckling och självständighet begränsas. Politiskt engagemang försvagas, förutsättningarna för utbildning och hälsa krymper och sociala problem skapas. För det barn som växer upp i ett hem där mamman säljer alkohol för att kunna betala skolavgiften blir det svårt att läsa läxorna när hemmet förvandlas till en bar.

En hög alkoholkonsumtion leder till ökad ohälsa, ekonomisk sårbarhet och social utsatthet i både rika och fattiga länder. När marginalerna är små och de sociala skyddsnäten är svaga drabbas människor ännu hårdare. Alkohol skapar ekonomiska problem och är en viktig faktor i fattigdomsbekämpningen. Alkohol är ett hinder för att nå 13 av 17 mål i Agenda 2030.

8. Det glömda barnen

Ett perspektiv i det lilla handlar om barn som är en del av resesällskapet, där alkohol och turism i kombination frånser barns rättigheter. Jag gissar att vi alla sett familjer där en eller flera i sällskapet är aningens för berusade och fokus ligger någon annanstans än hos barnen. Det gormas, det ignoreras, det förbises. Barnen gör motstånd, sjunker ihop eller går undan. Det sker på släktmiddagar under högtider och det sker på semestern. När flera i sällskapet riskkonsumerar istället för måttlighetskonsumerar är det barnen som får ta de yttersta konsekvenserna när de heller inte kan gå över till grannen eller kompisen för att byta miljö.

Det jag vill säga är alltså detta:

1. Att och hur du konsumerar alkohol på semestern skapar negativa konsekvenser för lokalbefolkningen
2. Att se sin egen konsumtion som problemfri och utan baksidor är naivt. Vi är precis som med flyget inte droppar i ett hav utan länkar i en kedja.
3. Alla gör sina egna val om de vill dricka alkohol på semestern. Mitt mål är som alltid att det ska göras på ett medvetet sätt. I det här fallet är inte medvetet samma sak som kontrollerat och måttligt utan med en insikt om att även måttligt bidrar till problem.

Ge mig din reflektion om alkohol och turism!

Efter att ha skrivit det här inlägget får jag plita ned en uppföljare tror jag där jag levererar lite mer lösningar och förslag om vad som kan göras. Det här blev ju nästan deppigt att både skriva och läsa. Men också viktigt. Belysa problem är en grund för att skapa förändring, uppenbart i flygdebatten.

Det här inlägget har jag velat skriva i evigheter men tycker det är rätt så svårt. Får jag fram min poäng? Hur förklarar jag så att du som läser både känner dig träffad men ändå inte slår ifrån dig det som står? Jag vill inte bidra till någon alkoskam men samtidigt vara tydlig med vad problemet faktiskt är.

Låt mig veta vad du tänker om alkohol och turism efter att ha läst detta. Det går utmärkt att utmana mig, ifrågasätta och ge perspektiv på saker du tycker jag missat. Allt uppskattas ska du veta! <3

Här hittar du andra inlägg om alkohol som jag skrivit. Den som vill djupdyka ännu mer kan med fördel läsa nätverket Schyst resande utomordentliga texter och rapporter om alkohol och turism.