Blogg

När vi kom till Kuala Lumpur hade vi längtat efter värmen. Där är det mellan 29 och 32 grader varmt året om, så skönt men också så svettigt. Det har runnit längs min rygg 14 timmar per dygn.

Vi hittade ett riktigt kap till boende via Airbnb. Superfräsch lägenhet med utsikt över staden, tillgång till pool samt det mest bevarade området av traditionell malaysisk mat precis vid knuten. Mer om detta i ett annat blogginlägg.

Vi ägnade första dagen åt att vandra omkring och förstå staden. Som så många andra asiatiska städer byggs det lite överallt. Nya höga byggnader och vägarbeten är vardag i en stad som ständigt växer. Kuala Lumpur eller KL som det oftare refereras till har inte i närheten av så många skyskrapor som de andra städerna vi besökt. Deras mest kända landmärke, Petronas Twin Towers, står ut tydligt och syns från nästan alla stadens delar. Vi gjorde de obligatoriska turiststråken, åkte till Bukit Bintang och köpte mat längs Jalan Alor, vandrade igenom marknaden med glastak som utgår från Jalan Petaling. Det finns mat med i inspiration från hela Asien och vi käkade för 15-30 kr/person inklusive en fräsch nypressad juice varje mål vi åt. Vi gick vidare till Merdeka Square där Malaysia hissade sin flagga 1957 då de blev självständighet från Storbritannien. Där finns även en gräsplätt stor som en fotbollsplan men mitt på dagen är det nästan folktomt, det är ingen som vill vara i gassande solsken.

Dag två spenderade vi vid poolen efter att vi tagit en springtur. Det var varmt och en bedrift att klara de sex kilometrarna. På kvällen gick vi till baren Helipad som några timmar på kvällen öppnar sin uteservering som ligger på en helikopterplatta utan staket. Vi spanade ut över staden och såg solen försvinna ner bland molnen. Av vår tid i Malaysia konstaterar vi att det för det mesta är soligt på dagarna men mulnar på under kvällstid så några magiska solnedgångar har vi inte sett än. Vi gick till Tvillingtornen som är ståtliga och upplevs bäst på kvällen vid den stora fontänen där människor samlas för att se en show av ljus och vattenstrålar. Vi avslutade på jazzbaren No black Tie som hade besök av det enda kvinnliga jazzbandet i Malaysia, väldigt fin stämning och sköna mellansnack.

Sista dagen i KL innehöll långa promenader eftersom Erik var på jakt efter caféer som serverar nitrokaffe. Vi deltog i food touren Off the beaten track som Mimi på Simply Enak arrangerad. Hon tog oss till gömda marknader i Chow Kit vi själva aldrig hade hittat. I Malaysia äts det dygnet runt, maten kräver ofta lång förberedelsetid och det är billigt att äta ute så att få tag på ett matställe är lätt och många från Malaysia äter vanligtvis ute. Maten är känd för att bygga på att smaker blandas och med tydliga instruktioner om no chili så blir det lagom starkt för oss som är rätt veka.

Som jag förstått det så är Malaysias historia relativt fri från krig och oroligheter. Självklart har landet präglats av att de bara varit självständiga i cirka 60 år men jag tycker att stämningen liknar den jag upplevt i Tanzanias Dar es Salaam. Det är en blandning av människor som lever sida vid sida och kultur, traditioner och religion blandas och får finnas med ömsesidig respekt. Det är alltså inte bara smaker som blandas utan det mesta vilket jag verkligen tycker märks under de få dagar vi är där. Jag gillar KL, kanske inte så att jag bums vill åka tillbaka men jag kan helt klart rekommendera att åka dit och jag åker gärna dit igen för att se hur det går för området med den bästa traditionella malaysiska maten som är hotad av staten.

Kuala Lumpur betyder ungefär där ”det grumliga vattnet möts” och syftar på denna plats där Sungai Gombak och Sungai Kelang flyter ihop. Det renoverades omkring den så tyvärr kunde vi inte komma närmare. En av många marknader i området Bukit Bintang. Jag tycker det är fascinerade hur olika marknader kan se ut inom och mellan länder. Genomgående verkar vara olika bodar, bord, stånd men vad som säljs, hur kaos/organiserat det är samt stämningen skiljer sig markant. Vi passerade KL Tower, ett annat högt torn i staden. Här bakom övergivna byggnader som håller på att förfalla från 1930. Fin kontrast på något sätt. Självständighetsflaggan och del av den stora gräsytan. Utmärkande för Kuala Lumpur är också deras flagga som finns nästan överallt. Det är sorgligt att vi i Sverige inte kan vara lika stolta över vår egen flagga, vi bor ju i ett fantastiskt land. Kanske dags att claima tillbaka den?! I februari är det dags för det kinesiska nyåret och det märks tydligt och firas i hela landet. Det är public holiday för alla och pynt överallt. Detta i ett av de stora köpcentren i närheten av twin towers. Vad som heller inte går att undgå är att det är apans år 2016. Det är apor överallt i hela Asien. Apans år som enligt Sanna Lundells vinterprat ska kännetecknas av upptäckarlust, nyfikenhet, intelligens, tjuvaktigheter och humor. Känns klockrent för oss! Uppe på Helipad och steker loss med varsin drink.Det kvällar. Nice stämning, många som tar selfies, fula plastsolar och massor med barpersonal som försöker se coola ut men tyvärr inte lyckas. inget staket. I Sverige hade detta aldrig kunnat finnas och verkligen inte med alkoholserveringstillstånd. Det är säkert bra men jag gillar att Malaysia inte är överbeskyddande utan det förväntas lite ansvar från varje individ att inte göra dumheter.   Twin towers by night med ljusshowen i fontänen framför. De som känner mig sen jag var liten vet att jag ääääälskar färgövergångar så för mig var detta en fröjd! Jazzklubben No black tie, väldigt fin stämning! Under food touren. Tänk att mat kan vara så gott och så vackert! När vi gick igenom fisk- och köttmarknaden var jag äcklad och väldigt nära att bli vegetarian. Vidrigt att så många djur ska dö för min skull.  Denna kvinna var charmig från topp till tå!